VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Något mer behövs

Av Maria Borelius

Antiinflammatorisk kost visar sig ha stor betydelse i kampen mot faktorer kopplade till bland annat cancer, alzheimer och diabetes 2. Men samtidigt ökar hotet med framväxten av resistenta bakterieformer.

Det sägs att vår mänskliga hjärna triggar långt mer på hot än på möjlighet. Vi är lurade av oss själva, lurade av vår historia.

Våra förfäder på Afrikas savann levde utan fallskärm. Den möjliga konsekvensen av en negativ nyhet – en orm, en storm eller främlingar med vapen – var döden. Den möjliga konsekvensen av en god nyhet – en porlande bäck eller en vänlig granne – innebar en ökad chans att äta sig mätt, en tryggare grotta eller kanske ett barn till. Hot innebar ett möjligt mörker som glimten av en uppsida nästan aldrig kunde balansera. Så kalibrerades våra hjärnor till ett läge av febrigt krissökande, där vi letade små avvikelser som kunde explodera.

Vi konsumerar medier med samma hjärna som våra förfäder använde för att betrakta sin savann. Och journalister rapporterar med samma typ av raster. Det är mänskligt. Ergo: vi övervärderar korta små negativa förändringar, och missar det andra.

Som långa linjer.

Och ljusa linjer.

Så låt mig börja med en ljus linje. Jag ritar den i skärningslinjen mellan tre forskningsområden; epigenetik, psykoneuroimmunologi och anti-inflammatorisk kost.

Låggradig inflammation eldar på de flesta folksjukdomar vi har. Cancer, hjärt- och kärlsjukdom, alzheimer, ledsjukdomar, depression, ångest, diabetes 2 med mera. Det finns forskare som tror att 90 procent av åldrande är kopplat till inflammation. Denna inflammation är annorlunda än den typ som uppstår när man skurit sig, blir röd, öm och svullen, det vill säga en inflammation som flammar upp och sen drar sig tillbaks. Nej, det är en låggradig inflammation som börjar vid tarmarna och sprider sig i kroppen, närd av socker, fel fett, brist på probiotika och en mängd stressorer.

Vore det inte fantastiskt om vi kunde minska risken för alla dessa stora folksjukdomar?

Under professor Inger Björck vid Lunds universitet bedriver man internationellt banbrytande arbete om anti-inflammatorisk kost. Denna nya typ av kost har på bara fyra veckor visat sig kunna minska blodtrycket, minska kolesterol och blodsocker, faktorer som alla är kopplade till de stora folksjukdomarna. Samma kost kunde öka den kognitiva förmågan, det vill säga skärpa arbetsminnet, intelligensens mellanstation. Det handlar om mindre socker och mer omega 3-fetter, grönsaker och bär samt probiotika, vad vi kan kalla goda bakterier. En mängd forskning pågår just nu på ämnet, och en ny gren visar just hur inflammation också kopplar till psykets välmående, psykoneuroimmunologi.

Viss mat kan alltså öka inflammation. Men annan mat kan direkt skruva ned den. Det innebär att vi har enkla verktyg i våra händer att stävja sjukdom. Inte förvandla oss själva till superhjältar, men förvalta oss själva till vårt eget bästa jag. Den nya vetenskapen epigenetik beskriver just detta, hur våra gener samspelar med omgivning, som föda eller stress. Våra gener är som tangenter på ett piano, men vilken melodi vi skall spela på dessa kommer vi nu alltmer kunna styra själva.

Jag har under fyra års tid hållit på och lägga det anti-inflammatoriska pusslet, och upptäckt ett ekosystem som också innehåller motion, meditation, yoga, sömn och ett aktivt arbete med positiva emotioner, som synergistiskt drar ned inflammation. (Om detta har jag skrivit en bok som kommer ut i januari 2018, Hälsorevolutionen, HarperCollins).

Det här är ljusa nyheter, som kommer att landa rakt i människors vardag och ge dem egenmakt över sitt välbefinnande, långt större än något politiskt beslut kan göra.

Så länge vår hund fortfarande levde brukade jag ta morgonpromenaden varje dag förbi Alexander Flemings hus i vår närhet i London, och stanna någon sekund framför huset där han bodde, penicillinets upptäckare. Få har räddat liv som du, tänkte jag. Respekt!

För 80 år sen kunde ont i halsen, en öroninfektion, hjärnhinne-eller lunginflammationer innebära att små barn miste livet. Kvinnor dog i barnsängsfeber, folk vågade inte kramas, en förkylning tog en månad, och folk kunde ligga ett år på sanatorium för att bota tuberkulos. Bara på en generation kom allt detta att vändas, och vi västerlänningar kunde lägga ytterligare åtta år till vår genomsnittliga levnadslängd.

Vi har blivit så vana att vinna kampen mot de bakteriesorter som gisslar mänskligheten. Men bakterier har korta livscykler, och äger ett slags kollektiv intelligens i form av sin massiva numerära överlägsenhet. Nu håller vissa bakterietyper på och muterar till resistenta former, där ingen antibiotika längre biter. Det är livsfarligt i ordets verkliga mening. Det handlar dels om mänsklighetens alla gamla gissel (se ovan), dels om en rad nya behandlingar som utvecklats sen penicillinet kom – inom cancervård och transplantationskirurgi exempelvis – som är helt beroende av fungerande antibiotika som tilläggsbehandling. Vi måste nu hitta en ny princip att slåss med.

Inget enskilt läkemedelsföretag vågar ta den gigantiska utvecklingsrisken, eftersom det handlar om omfattande grundforskning för att hitta nya typer av biokemiska vägar och vapen, där det kan ta 10–15 år att hämta hem en högriskinvestering. Ingen enskild medicinsk institution kan bära detta gigantiska intellektuella arbete. Det behövs något mer.

Man skall vara försiktig med onödiga överstatliga samarbeten, som lätt svävar iväg bortom kostnadskontroll och demokratisk insyn. Men här är det helt nödvändigt. Vi måste bygga ett slags privat+publikt partnerskap mellan stater, läkemedelsföretag och innovativ akademi.

Löser vi inte detta, kommer snart alla våra andra samhällsproblem att te sig mycket små.

Maria Borelius är entreprenör och vetenskapsjournalist.

Mest lästa just nu

1) "Vi klarar det" av Annika Borg

2) Mest pengar vinner av Karin Henriksson

3) En hjälte i vadmal av Patrik Oksanen

4) Konstnärinnan som tog plats av Lotta Gröning

5) En gammal strid av Malcom Kyeyune

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) "Vi klarar det" av Annika Borg

2) Mest pengar vinner av Karin Henriksson

3) Maktens berusning av Ruth Lötmarker

4) Frankrikes mest hatade älskling av Jackie Jakubowski

5) Intellektuella öden av Jakob Sjövall

NR 9 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...