VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Fackböcker 2017

Mannen bakom storverket 1809

Av PJ Anders Linder

Man får se hur länge det varar, men i över 200 år har amerikanska författningsfäder som Franklin, Madison och Washington varit föremål för rena personkulten. Det har skrivits oräkneliga böcker om dem, det undervisas om dem och hänvisas till dem, och de pryder sedlar i skilda valörer.

Detsamma kan tyvärr inte sägas om deras samtida svenska kollega Hans Järta. Hans förmåga står knappast amerikanernas efter, men storverket 1809 års regeringsform fick aldrig en nimbus av riktigt samma dignitet som Konstitutionens. Idag väcker författningsfrågor föga intresse utanför en trång krets av speciellt intresserade.

Läget var helt annorlunda under de kritiska åren vid 1700-talets slut och 1800-talets början. Sverige var i trängande behov av en ny start efter det gustavianska enväldet och den katastrofala förlusten av Finland. Det fanns röster som ropade såväl på revolution av fransk modell som reaktion och återgång till oinskränkt kungamakt, men ”1809 års män” med Järta som främsta namn vann stöd för en gyllene medelväg med maktdelning mellan riksdag, monark och domstolar. Montesquieus ande svävade tätt över arbetet, men det förankrades med säker hand i svensk tradition och kynne och resultatet kom också – om än omtolkat i allt djärvare grad – att stå sig i mer än halvtannat sekel.

Gunnar Petri har skrivit den alldeles utmärkta Hans Järta. En biografi – stilsäker, väldisponerad och innehållsrik – om Hans Järta, hans kretsar och hans tid Läsaren får följa den vindlande och remarkabelt produktiva karriären från officersbostället i Dalarna, där han föddes, över studier i Uppsala, ämbetsmannagärning i Stockholm, tillvaro som fri jurist, minister, landshövding i Falun, skriftställare till det sista stora uppdraget som riksarkivarie. Men Petri fångar inte bara upp det yttre skeendet utan tecknar också hans intellektuella och ideologiska utveckling.

En vanlig föreställning är att Järta började som ung radikal och slutade som stelbent samhällsbevarare, men Petri argumenterar övertygande för att man snarare ska se kontinuiteten. Han talar om Järta som en ”upplysningsliberal” som aldrig rycktes med i jakobinska fantasier men alltid betonade vikten av successiva reformer. Han läste och gillade Ferguson, Smith och Burke men hämtade inspiration hos dem istället för planritningar. ”Sverige var inte en ’stat att nyskapa’ utan en ’stat att reformera’.”

Jag vet inte precis om Sverige behöver personkult av Hans Järta. Men det är ytterst önskvärt med större kunskap om hans tankevärld och medvetenhet om hans betydelse för vår politiska tradition. Gunnar Petris upplysningsinsats förtjänar högsta betyg.

Mest lästa just nu

1) Den narcissistiska eliten av Svante Nordin

2) Kroppsklockan klämtar för dig av Anders Mathlein

3) Säg ifrån och ge honom en örfil! av Annika Borg

4) Lång näsa av Nima Sanandaji

5) Skrämmande dagar framför oss av Johan Tralau

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Var är kapitalismen? av Fredrik Erixon och Björn Weigel

2) Innehållets nationalscen av Olle Lidbom

3) Den andra sidan av myntet av Håkan Tribell

4) Det är komplicerat av Bengt E Y Svensson

5) Kunskapen som försvann av Katarina Barrling

NR 9 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...