VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Ledare

Moralfilosofi och marknad

Av PJ Anders Linder

Adam Smith dyker upp lite varstans denna höst. Norsk politiks grand old man, Kåre Willoch, hänvisar flera gånger till den skotske upplysningsfilosofen i samtalsboken Alt med måte, som jag skriver lite mer om på sidan 19 i detta nummer av Axess.

Men det är inte bara strax till höger om den politiska mittlinjen, där Willoch numera befinner sig, som intresset finns. Även den framstående nationalekonomen Paul Collier tar hjälp av Smith när han lägger ut kursen för en ny socialdemokrati i The Future of Capitalism (Allen Lane, 2018).

I bägge fallen är det, märk väl, den verklige Adam Smith det rör sig om: inte den apostel för egoism och fullfjädrad laissez-faire som fundamentalister till vänster och höger har konstruerat för att hata eller dyrka, utan den reflekterande moralfilosof som undersökte det mänskliga samspelets förutsättningar och förtjänster i The Wealth of Nations (1776) och The Theory of Moral Sentiments (1759).

I den färska Adam Smith. What He Thought, and Why it Matters (Allen Lane, 2018) sammanfattar Jesse Norman, doktor i filosofi och ledamot av det brittiska underhuset sedan 2010, Smiths ekonomiska tänkande i fem punkter: Marknadernas centrala betydelse. Marknaderna som ”levande institutioner” präglade av specifik kultur och sociala normer. Vikten av reellt existerande konkurrens. Betydelsen av att marknaden gagnar det allmänna bästa. Värdet av ett bra samspel mellan ekonomin och staten, som har makt att både fördärva och upprätthålla marknader.

Willoch talar engagerat om den liberala ekonomins förtjänster när det gäller att skapa tillväxt, välstånd och handlingsfrihet, men han tar samtidigt stöd hos Smith och varnar för monopolistiska tendenser och att stora företag kan börja konkurrera med hjälp av sin maktställning istället för sin prestationsförmåga.

Collier är särskilt intresserad av hur Smith lyfter fram ömsesidighetens betydelse. Tack vare marknader kan människor få det bättre genom att byta varor och tjänster med varandra under civiliserade former. Men det goda samhället kräver fler sorters utbyten: inte minst gäller det att människor kan fläta nätverk av personlig respekt, åtaganden och skyldigheter. Det bygger samhörighet och förtroende och gör samhället robust.

Skälet till att han skriver sin bok är just en oro över att samhörigheten och ömsesidigheten har tunnats ut och att farliga bråddjup öppnar sig mellan stad och land, högutbildade och lågutbildade, vinnare och förlorare. Collier blickar tillbaka på sin uppväxt i arbetarmiljö i Sheffield och ser en miljö som var fattigare på ekonomiska resurser men rikare på gemenskap, samarbete och framtidstro. Som god socialdemokrat skäller han förstås på Margaret Thatcher och nyliberalismen, men han är precis lika sträng mot den vänster som har satsat stenhårt på materialism och rättighetstänkande.

Idén att medborgare ska ta gemensamt ansvar och få ersättning för sina insatser efter förtjänst har muterat till en välfärdspolitik, där byråkratins och politikens patroner bossar över klienter och delar ut förmåner till dem. Folk får pengar i plånboken så att de klarar sig, men det blir sämre med självrespekten. Känslan av tillhörighet och sammanhang försvagas och allt fler låter sig lockas av grovhuggna budskap från ideologer och populister.

Jag tror det är historikern Paul Johnson som sagt att ingen brittisk politiker någonsin vunnit ett val på något annat budskap än att allt ska bli som förr igen, och Paul Collier går inte fri från anklagelser om nostalgi. Han målar en rosenröd bild av vad som var och är mer intresserad av vad som gått snett än vad som lyckats. Fast problemen han sätter fingret på är reella och han förtjänar respekt för att försöka hitta vägar framåt istället för att bara jämra sig över hur eländigt tillståndet blivit.

Att boken heter The Future of Capitalism är en blinkning till Anthony Croslands klassiska The Future of Socialism från 1950-talets mitt, som menade att Labour borde utnyttja kapitalismens kraft och lägga drömmarna om förstatliganden och planhushållning åt sidan.

På motsvarande sätt vill nu Collier ge en social och etisk dimension åt en kapitalism som han tycker har skenat. Han har en hel palett av reformförslag för familjer, företag och nation, där den röda tråden är att främja långsiktighet och samhörighet.

Han för ett intressant resonemang om hur det uppstår ”oförtjänta” övervärden för fastighetsägare och vissa höginkomsttagare i överhettade storstadsmiljöer och att dessa borde kunna fungera som skattebas utan samhällsekonomiska förluster, men det verkar inte lätt att gå från teori till praktik och han ter sig plötsligt och okarakteristiskt övertygad om att dessa skatteintäkter skulle göra susen som statsutgifter ifall de skeppades iväg till mindre lyckligt lottade landsdelar.

Att instämma i tankarna om mer personligt ägande i näringslivet och vikten av högre status för praktisk yrkesutbildning är inte svårt. Förslaget om straffskatt på rättsprocesser mellan bolag är festligt, men i likhet med en räcka andra idéer mest relevant för anglosaxiska förhållanden.

Man skulle kunna avfärda hela boken med att läget i Storbritannien och USA är väldigt annorlunda än i till exempel Sverige. Vi fick också stryk under finanskrisen, men ekonomin har repat sig och jobbskatteavdrag, reallöneökningar och låga boräntor har fyllt på hushållskassorna. Kapitalismen möter numera betydligt tuffare kritik i sina gamla kärnländer än hos oss.

Men. Man ska fundera med Collier och Smith i alla fall.

Dels därför att livet inte bara handlar om tillväxt och köpkraft utan också om framtidstro, mening och förankring. Sverige har precis som Storbritannien gått en bra bit på vägen från ömsesidighet till krav- och rättighetstänkande, och vi är inte immuna mot problemen som kan följa i fragmentiseringens spår. Frågor om identitet och samhörighet står redan betydligt högre på dagordningen än vad som brukade vara fallet och behöver ägnas mer konstruktiv tankekraft.

Dels därför att det kommer en dag när konjunkturen viker nedåt och ekonomin, produktiviteten och arbetslösheten kommer tillbaka som frågor med versala F. Då blir det akut behov av perspektiven från såväl Smith som Collier: större engagemang för entreprenörskap och marknader, större glöd i försöken att göra så många som möjligt delaktiga i dem.

Vi borde förstås föra samtalen redan idag. Men att tänka efter före är tyvärr ingen svensk paradgren.

Mest lästa just nu

1) Friheten står på spel av Erik Helmerson

2) Den största tomheten av Joel Halldorf

3) Lär av historien av Håkan Lindgren

4) Den blinda fläcken av Henrik Nilsson

5) Bildsättarnas epok av Adam Cwejman

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Det hänger på karaktären av Susanna Birgersson

2) Sökandet fortsätter av Annika Borg

3) Plakatteater av Gunilla Kindstrand

4) Digital jakt på tjuvjakt av Joakim Rådström

5) Ostadigt på andra sidan Broen av Ann-Sofie Dahl

NR 9 2018

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...