VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Samhälle

Digital jakt på tjuvjakt

Av Joakim Rådström

Utmaningarna är många och stora för Afrikas viltvård. Men med ökad digitalisering kan tjuvjakt förhindras. Ett internationellt projekt där Linköpings universitet deltar visar att tekniska lösningar kan nå framgång.

Afrika är över 30 miljoner kvadratkilometer stort. Mer än en tredjedel av hela kontinenten består av savann, på många håll sparsamt bebodd men med unika bestånd av fantastisk fauna – noshörningar, lejon, elefanter, zebror, giraffer, antiloper, gaseller. Djur som bebor stora ytor och vandrar långa sträckor, från ett vattenhål till ett annat, från områden med sämre tillgång till betesmark eller bytesdjur till land med mer rikligt med föda.

En enkel kalkyl visar ganska omgående hur omöjlig uppgiften är att freda allt land i Afrika från intrång och tjuvjakt. Ytorna är för vida, vinsterna för våldsverkarna för stora, lönerna för vakterna för låga och tillgången till personal för bristfällig. Lösningar behövs, gärna av nytänkande och framtidsinriktat slag.

Det svenskfinansierade Project Ngulia i Kenya kan mycket väl vara ett sådant. I form av ett internationellt projektkonsortium samlar detta initiativ olika tekniska lösningar för att förhindra tjuvskytte av framförallt noshörningar. Projektet drivs i Nguliaområdet i nationalparken Tsavo West, men kan få revolutionerande betydelse för många fler nationalparker i Kenya likaväl som i andra länder.

Bakgrunden är primärt den alarmerande minskningen av svarta noshörningar – från cirka 70 000 individer på 1970-talet till 2 410 år 1995. Även om antalet idag växer långsamt, och ligger någonstans på strax över 5 000 noshörningar, är tjuvjakt fortfarande ett betydande problem ur ett flertal synvinklar. I politiskt instabila regioner är krisen vanligen ännu större.

– Men våra och andra organisationers närvaro i projektområdet kan delvis förklara minskningen av tjuvjakten. Sedan vi började 2014 har bara en tjuvskjutning rapporterats, och noshörningspopulationen har ökat från 64 till 100 djur, säger Angela Kabari, projektledare vid Project Ngulia.

Angela Kabari och hennes kolleger arbetar i fält i Kenya med att prova ut digital viltövervakning och förhindrande av tjuvjakt. De har ett nära samarbete med de kenyanska viltvårdsmyndigheterna, Kenya Wildlife Services, som utgör testpiloter och kunder till projektkonsortiet.

I Sverige provar å sin sida Linköpings universitet relevant teknisk utrustning i Kolmårdens djurpark för att se vad som kan användas i de afrikanska nationalparkerna. Drönare, värmekameror, radar, fjärrstyrda övervakningskameror och annan apparatur kopplas till mjukvara som läser av vem som rör sig i parken och var.

– Sedan kan algoritmer särskilja tjuvskyttar från bland annat noshörningar, säger Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet och en av nyckelpersonerna inom Project Ngulia.

Fredrik Gustafsson är synnerligen engagerad i att bredda sin forskning till nya områden och tillämpa resultaten på olika håll i samhället. Bland annat har han tagit fram en app som bestämmer positionen hos besökare i shoppinggallerior och har dessutom forskat kring riktade hörapparater för att hörselskadade ska kunna följa konversationer bättre. Tillsammans med några kolleger har nu Fredrik Gustafsson skapat en smartmobil-app som ska erbjudas gratis till viltparker i till att börja med Kenya. Appen ska sedan kunna knytas till vilka tekniska system som än väljs, såsom drönare.

– Genom att ansluta flera parker till samma molntjänst får myndigheterna nytta av tjänsterna, säger Fredrik Gustafsson när vi träffar honom för en lunch i Stockholm, mellan hans många möten med olika samarbetspartner.

Forskningen och utvecklingen av appen för viltövervakning i Kenya har hittills finansierats genom anslag från svenska Vinnova (ansökan ”Smart Savannahs”/Smarta Savanner), Kolmårdenstiftelsen och Postkodlotteriet, samt forskningsbidrag från Linköpings universitet och det strategiska forskningscentret Security Link. Hittills har ingen finansiering utgått från den kenyanska staten, även om de bidrar i betydande utsträckning genom eget arbete utan ersättning.

– Vi arbetar på många fronter för att göra det här till en hållbar lösning. Detta är på alla sätt ett icke-vinstdrivande projekt, och KWS (Kenya Wildlife Service) har rätt att använda våra produkter utan avgift, säger Angela Kabari.

Samtidigt är utvecklingsarbetet kostsamt, och Project Ngulia arbetar för att försöka ordna ny finansiering och nya partnerskap för att stödja verksamheterna under 2019. Bland annat vill man ta fram en robust sensornod med solpanel, batteri, nätuppkoppling och påmonterade kameror, som ska kunna sättas upp i fält och skicka över information till viltvårdare flera mil bort.

– Men om marknadsekonomin skulle fungera som den borde, och värdera vilda djur mer, så borde kommersialisering vara det snabbaste sättet att skala och replikera vår lösning till andra länder och områden, lägger Angela Kabari till.

En utmaning för att hitta ytterligare samarbetsparter till Project Ngulia har varit ”guilt by association” i inställningen till drönare och den teknik som används inom projektet. På detta sätt har exempelvis ett antal svenska företag följt projektet ett längre tag, men i slutänden beslutat sig för att inte satsa på det.

– De har bland annat tyckt att projektet har haft med övervakning att göra, vilket de inte har velat bli förknippade med. När man övervakar tjuvskyttar och noshörningar kan tekniken användas för att övervaka civila personer också, förklarar Fredrik Gustafsson.

Vi besöker Kenya, och tar oss till huvudstaden Nairobis ikoniska stadsviltreservat, alldeles intill den myllrande afrikanska miljonmetropolen. Så nära staden ligger Nairobi National Park att inkommande flygresenärer kan beskåda zebrahjordar från planet. Turister kan på samma foto fånga giraffer och skyskraporna i Nairobis stadssilhuett.

I denna nationalpark, som etablerades redan 1946, kan man beskåda fyra av de fem ”Big Five” – lejon, leoparder, bufflar och noshörningar – som är så åtråvärda bland Afrikaturister. Denna dag visar sig dock inte noshörningarna självmant i själva safariparken, men i den intilliggande rundvandringsparken (”Safari Walk”) går en gammal hanne och betar av inlagt foder.

Viltvård är högt prioriterat i Kenya, och Nairobi National Park är imponerande välskött. Ändå dog elva noshörningar när de hade druckit från ett salthaltigt vattenhål efter att ha förflyttats av KWS mellan två parker tidigare i år. Storleken, den tjocka huden och hornen på mulen har ingen betydelse när det gäller tjuvjägarnas kulor eller hälsovådligt vatten. Noshörningarna behöver tveklöst fortsatt skydd.

Mest lästa just nu

1) Historiens dom blir hård av Magnus Ranstorp

2) Den största tomheten av Joel Halldorf

3) Om läget i vår demokrati av Tommy Möller

4) Den blinda fläcken av Henrik Nilsson

5) Friheten står på spel av Erik Helmerson

NR 9 2018

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...