Storverk om innovativa människor

Titeln är dock missvisande. De flesta entreprenörer verkar ha varit innovativa snarare än besvärliga. Man kan misstänka att böcker säljer mindre om de har utslitna modeord som ”innovation” i titeln.

Slående är att majoriteten av framgångsrika företagare har kommit från fattiga hem, med obefintlig eller kort skolgång. Många gånger har de som praktikanter eller arbetare varit självlärda och gripit tillfällen i flykten. Med uthållighet och tur har de skapat företag och jobb.

Anders Johnson belyser inledningsvis hur man i skolundervisningen försummat företagarnas roll under Sveriges förvandling från ett av Europas fattigaste länder till ledande i teknisk utveckling och välfärd. Han pekar på hur även folkbildarna Olle Häger och Hans Villius i SVT:s serie Hundra svenska år 1999 bara uppmärksammar en enda, ”tändstickskungen” Ivar Kreuger, och då som ”ärkeskurk”. (Men Johnson är oförsiktig om Kreugers död 1932: ”uppenbarligen rörde det sig om självmord”. Det är omtvistat.)

Författaren har sinne för dråpliga och spännande situationer. Grundaren till ett av landets äldsta familjeföretag Ekelunds linneväveri i Horred, Mark, beskylldes 1692 för att vara ”capitalist” och dömdes för olaglig textilhandel.

Företagarna blev ofta mångsysslare, Theofron Munktell i Eskilstuna var först med att konstruera en tryckpress till Aftonbladet, en mekanisk vävstol, slåttermaskin och ånglok. För att minska det utbredda brännvinssupandet grundade han ett ölbryggeri. Han undervisade på söndagar i teknik för unga arbetare.

Frihetstiden 1719–72 var inte särskilt frihetlig för det ekonomiska livet, året innan Gustav III avskaffade den fanns importförbud för 871 olika varuslag. Tvärs emot ideologin socialiserade liberalen Karl Staaff tobaksindustrin, högerledaren Arvid Lindman grundade telemonopolet, folkpartiledaren Andersson i Rasjön förstatligade ett stort antal privata järnvägar. (Något som påminner om Fälldinregeringarnas övertagande av storvarv och tekoindustrier.)

Få kvinnor finns med i Johnsons framställning, men många invandrare som införde nya idéer och metoder. Kultur finns med i många sammanhang. En bankirfirma i Stockholm gick omkull på 1870-talet och den unge kunden August Strindberg förlorade familjeförmögenheten, slutade på Kungliga biblioteket och snabbskrev Röda rummet för att rädda ekonomin.

Boken borde införskaffas till bibliotek och högre utbildningar för att täppa till en betydande kunskapslucka.

Henric Borgström

Ekonomijournalist.

Läs vidare