I Sovjetunionen var framtiden enkel och förutsägbar, problemet var det förflutna som förändrades hela tiden. Så lyder en gammal anekdot.

Detta väcker frågor om de konstanta inslagen i rysk historia och vad som driver förändring, reform och revolution, det förutsägbara och oförutsägbara i den ryska historien, närmare bestämt historiens återkomst i slutet av 1980-talet och hur den används idag. Här talar vi enbart om det officiella bruket av historien, inte om den värdefulla historiska forskning som utförs i Ryssland idag.