VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Allting flyter

Av Emil Uddhammar

För Skolverket är kunskaper och lärare ett auktoritärt förtryck. Men kunskap är befrielse.

En av vår tids värsta förbrytelser inom skolvärlden är att hysa uppfattningen att läraren besitter värdefull kunskap som bör förmedlas till elever. Varför är det så?

Ett väsentligt skäl är att man identifierat läraren och kunskapen som auktoritära storheter, redskap för något slags förtryck. Detta har historiskt betonats framförallt av Socialdemokratin och Centern.

Efterkrigstidens skolutredare fann en attraktiv form av rousseauansk primitivism hos den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey. Lärarens auktoritet skulle minskas och elevens spontana vilja till kunskap bejakas. Sättet att lära demokrati var att ge eleven samma status som läraren. Annan inspiration hämtades som bekant från DDR. Kunskaper skulle inhämtas praktiskt, gärna i gruppövningar. Att lyssna på föreläsningar var ”passivt lärande” och auktoritärt.

På detta sätt skulle landsbygdens och arbetarnas barn inte komma att känna sig underlägsna akademikernas, som ofta redan var vana att läsa och lyssna till kunniga äldre. Detta framstod som lockande för C och S. Eleverna skulle ”befrias” från den förtryckande och stigmatiserande auktoritet i form av lärare och kunskap.

Lärarens position har sedan dess raserats mycket effektivt i Sverige. Ännu kvarstår dock vissa problem med begreppet ”kunskap”. Alltför många tycks hålla det i ära. Den postmoderna teorivälling som kravlöst insups på pedagogiska och samhällsvetenskapliga seminarier runtom i landet kommer dock till hjälp: där finns inte ens en yttre verklighet att ha kunskap om. Ingen fysisk verklighet, än mindre en gemensam historia som exempelvis antikens. Panta rei (Allt flyter).

Informerade källor ger vid handen att det senaste utbrottet av kunskapsförnekelse vid Skolverket kom till genom direktiv från Utbildningsdepartementet. Det var alltså en politisk beställning, ytterst från S-MP-regeringen, kanske åter med stöd av centern. Åter skulle eleverna ”befrias” från auktoritär kunskap – denna gång om antiken.

Finns det då inget alternativ, inget motstånd, inget hopp för dem som sätter sin tro till kunskap och lärande?

En idé som prövats då och då, är att inte se kunskap som auktoritärt förtryck utan som en väg till befrielse. Kunskap kan spränga de bojor som håller oss fjättrade vid mörker och vidskepelse. Kännedom om naturens och kulturens olika nycklar och koder är en befrielse, en väg mot ljuset. Denna föreställning är inkluderande, då vägen står öppen för alla, oavsett bakgrund.

I andra ring på gymnasiet hade vi en lärare i filosofi och svenska som tillgrep ett genialt knep. Han föregicks av ett rykte om stor lärdom och genomförde sin undervisning huvudsakligen genom föreläsningar. Vid början av första terminen rullade han in en vagn med en klassuppsättning av Lund, Pihl och Sløks Europas idéhistoria. Han förklarade skrattande att denna inte var godkänd som lärobok av Skolöverstyrelsen, men att han kunde kringgå detta genom att köpa in den som bredvidläsningslitteratur. Så fick vi en förbjuden samizdatbok som kurslitteratur!

Vi läste om Homeros och Pythagoras, om Sokrates och Euripides. Vår lärare lyfte särskilt fram den atenska demokratin och dess förutsättningar. Vi fick höra om hybris och nemesis, om Antigone och när det kan vara rimligt och rätt att inte följa lagen. Den grekiska kulturen och dess erotiska inslag diskuterades, vilket gav de flesta en liberal syn i dessa frågor. Framträdande plats fick även tolkningen av Delfitemplets inskriptioner ”Känn dig själv”, gnothi seauton, och ”Måtta i allt”, meden agan.

En i klassen var särskilt radikal och undrade ständigt på vilket sätt vår lärare skulle genomföra skoldemokrati i undervisningen. Åter gavs vi en tänkvärd, om än ganska elak läxa. Vi fick rösta om vi skulle läsa Platon eller Snoilsky. Snoilsky vann. Med ett sarkastiskt skratt lade vår lärare då undan de kompendier vi skulle haft för att gå igenom Gästabudet.

För oss öppnade denna undervisning en ny värld, som vi gång på gång återkommit till. En av oss blev för övrigt redaktör vid ett större förlag, och gav då ut en annan av våra lärares nyöversättningar av grekiska verk, bland annat Xenofons Anabasis.

Låt oss därför se kunskap som befrielse, inte som förtryck. Detta borde också kunna tilltala dem, som sympatiserar med socialismens frihetsidé, som ju till stor del handlar om en befrielse av den enskilda människan. Dock inte så att den kommer av sig själv – rousseauanskt – genom barns spontana lek. Kunskap kräver arbete, svett och möda. Den kräver läsning, övning, läxor, prov – och lärare.

I detta ärende kan det vara värt att lyssna till den gamle filosofen Immanuel Kant. Han menade att upplysning är människans väg ut från sin självförskyllda omyndighet.

Emil Uddhammar är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet.

Mest lästa just nu

1) UD och Vietnamfrågan av Ann-Sofie Dahl

2) Historiens dom blir hård av Magnus Ranstorp

3) Världen av igår av Mats Fält

4) Individualismens baksida av Karin Pihl

5) Den seriösa av Hans-Roland Johnsson

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Världen av igår av Mats Fält

2) Den seriösa av Hans-Roland Johnsson

3) Dags för en motrörelse av Anna Victoria Hallberg

4) En pysande självgodhet av Dan Korn

5) Det nya prästerskapet av Fredrik Haage

NR 9 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...