VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Fackböcker 2019

Våra förfäders tal

Av Katarina O'Nils Franke

När vi samtalar förväntar vi oss ett svar eller åtminstone en reaktion. Men när vi skrattar eller gråter riktar vi oss inte till någon annan.

En del signaler är medfödda, medan andra är skapade av oss människor för att göra oss förstådda och överleva tillsammans. Hur används språk idag jämfört med när våra förfäder kommunicerade?

Det är frågor som diskuteras i Språken före historien. Tore Janson skriver om det mänskliga sättet att tala, hur det har uppkommit och förändrats. Janson har lång erfarenhet av språkforskning – han har varit professor i latin och senare i afrikanska språk vid Göteborgs universitet – och har gett ut flera böcker inom språkvetenskap och lingvistik. Hans Germanerna. Myten, historien, språken (2013) nominerades till Augustpriset.

I den nya boken söker sig Tore Janson tillbaka till våra språkliga rötter. Han konstaterar att det är svårt att helt säkert uttala sig om hur språken användes för många tusentals år sedan. Han lägger upp boken kring vad man kan vara säker på och vad man kan gissa sig till – här förekommer inga kaxiga gissningar. Författaren resonerar istället med läsaren på ett sympatiskt sätt.

Individens språkförmåga kan spåras till vårt beteende. Även om det troligen aldrig funnits ett gemensamt språk tycks alla språk ha fyra typer av yttringar gemensamma: uppmaningar, frågor, påståenden och tilltal. Tore Janson jämför med schimpanser, som på många sätt liknar oss men som saknar förutsättningar för att kunna forma mänskligt tal. Primater beter sig nämligen i mångt och mycket på liknande sätt.

Språken före historien inleds med att en schimpanshona får syn på en pytonorm i gräset, som forskare placerat där. Hon rycker till, reser sig på bakbenen och ger ifrån sig ett kort och inte så starkt ljud. Bakom henne kommer hennes vuxne son. Hon vänder sig till honom och ger ifrån sig ett högt skällande läte, tittar på ormen och tillbaka på sonen igen. En tydlig varning som ur vårt perspektiv känns väldigt mänskligt, även om vi hade använt ord istället för ljud för att varna om faran i gräset.

Tore Janson skriver om hur vårt ordförråd byggs upp efter behov, språket är ett verktyg som hela tiden förändras. Det leder till nya frågor om uppkomst och utveckling. Hade vi kunnat tala med neandertalare? Varför börjar vi prata så tidigt som barn? Vilken betydelse kommer digitaliseringen att få? Språken före historien sporrar den språkliga nyfikenheten och förmedlar vikten av att fortsätta ställa vetgiriga frågor. 

Mest lästa just nu

1) UD och Vietnamfrågan av Ann-Sofie Dahl

2) Historiens dom blir hård av Magnus Ranstorp

3) Individualismens baksida av Karin Pihl

4) En pysande självgodhet av Dan Korn

5) Våra bibliska rötter av Susanna Birgersson

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Den hotade handskriften av Josefin Holmström

2) Vem var det i Vita huset? av Anders Rönmark

3) Den femte evangelisten av Martina Björk

4) Återupprättad drottning av Catta Neuding

5) Världens huvudstad av Olle Wästberg

NR 9 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...