Den berättar, med stor sakkunskap, om hur den ryska nationen under två decennier kom att underkasta sig en enda person, en från början rätt bleksiktig säkerhetsofficer som hade fått sin grundläggande skolning hos KGB och sedan såg till att forma Ryssland därefter – med maximal kontroll. Idag är han klotets kanske rikaste man.

När jag tar del av Fredriksons skarpetsade Putinporträtt kan jag inte låta bli att tänka på Konstantin Pobedonostsev, överprokuratorn för Heliga synoden, som under en besläktad, likaså 20 år lång stagnationstid...