VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Fackböcker 2019

Snårig spökhistoria

Av Åsa Karlsson

I många av Agatha Christies deckare finns spiritistiska seanser – ofta utgör de en vändpunkt i boken. Det är uppenbart att Christie inte trodde på spiritismen, men den var så pass vanlig i hennes samtid att den kunde fogas in i intrigerna utan att konfundera läsarna.

En flitig konsument av engelsk populärkultur vet att spiritismen fortfarande kan dyka upp i många olika sammanhang, nu senast i tv-serien Downton Abbey där tjänstefolket, lite på skämt, plockar fram en ouija-bräda med bokstäver och tar emot meddelanden från den andra sidan.

Spiritismen uppstod vid mitten av 1800-talet i USA, spreds över världen och behöll sitt grepp om sinnena långt in i 1900-talet. Den utvecklades på olika sätt, till exempel till teosofin som bland annat inspirerade den svenska konstnären Hilma af Klint. Fortfarande finns avläggare i de spökprogram som sänds på tv och i de herrgårdsspöken som är obligatoriska inslag i varje guidning på svenska slott och herresäten. Om detta intressanta fenomen handlar den Augustprisbelönade författaren Magnus Västerbros senaste bok Vålnadernas historia.

Även om spiritismen uppstod först på 1800-talet har liknande föreställningar funnits mycket längre; de äldsta kända berättelserna om spöken härstammar från antiken. Magnus Västerbro tar därför sin utgångspunkt där och berättar både om övernaturliga fenomen som spöken eller vålnader, och om de personer som tvivlade på spökenas existens. Han tar ett brett grepp över sitt ämne och vill gärna försöka både berätta och förklara utifrån de stora linjerna i historien. Det är en frejdig exposé över det västerländska tänkandet från antika filosofer och den kristna kyrkans historia till reformationen och Emanuel Swedenborg.

Att trovärdigt behandla spöken och vålnader i denna vida kontext skulle kräva en rejäl dos bildning och inläsning av många hyllmeter litteratur. Det är en oerhört svår uppgift författaren gett sig på och det är inte förvånande att framställningen inte övertygar.

Som berättelse är boken inte helt lyckad. Magnus Västerbro vill i så hög grad förklara de fenomen han skriver om att den röda tråden hela tiden avbryts av utläggningar kring olika orsaker och sammanhang. Ett exempel är när han skriver om Arthur Conan Doyle, författaren till Sherlock Holmes-böckerna, och dennes stora intresse för spiritism, vilket kontrasteras mot den berömde utbrytarkungen Houdinis mer tvivlande hållning. Dessa två får kontakt och Doyle erbjuder Houdini en seans där Doyles fru ska agera medium och upprätta kontakt med Houdinis avlidna mamma. Precis när storyn blir som mest spännande avbryter författaren sin berättelse och ägnar tolv sidor åt att förklara de två männens olika världsbild. Eller snarare en mängd tendenser i samtiden: från kremeringar av döda, att färre personer besöker gudstjänster, att svenska kyrkan avskaffar helvetet 1909, att färre tar nattvarden till naturvetenskapens framsteg och den demografiska revolutionen. Först därefter plockas den röda tråden upp igen, men då är läsaren utmattad och orkar inte längre bry sig om Doyle och Houdini.

Författarens syfte med att skriva den här boken är inte helt lätt att förstå. Hade han nöjt sig med att berätta spiritismens historia hade boken säkert kunnat fungera, men nu innehåller den så mycket mer än vad titeln antyder. En viktig ingrediens är en märklig religionskritik som målar upp den kristna kyrkan som i första hand en förtryckande maktideologi och en ekonomisk maskin med en stark dödsdyrkan manifesterad i nattvarden. Mot detta ställs författarens tro på den sekulariserade världsbild, med deterministiska naturlagar och en darwinistisk syn på evolutionen, som förkunnas om och om igen i boken. Hur mycket jag än gillar populärhistoria så längtar jag till slut mest efter en vetenskapligt kritisk blick både på bokens ämne och på det egna författarjaget.

Mest lästa just nu

1) Det växande hatet av Magnus Ranstorp

2) Inte den virriga typen av Ann-Sofie Dahl

3) Må snön fortsätta falla av Josefin Holmström

4) En nation uppstår av Henrik Meinander

5) Den svenska kulturen finns av Jakob Heidbrink

NR 9 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...