NR 9 2017TEMA: Hopp och förtvivlan
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Susanna Birgersson
Idén om att allt ska vara roligt och lustfyllt berövar tillvaron dess mening och gör oss lata och själviska. Lycka är inte en rättighet utan något att tacksamt ta emot.
Av Malcom Kyeyune
Bland politiker och i medier finns en misstro och oro över vanliga väljares uppfattningar. Men i populismen ligger också en god, optimistisk kraft.
Av Karin Pihl
Om en stor grupp inte identifierar sig med sitt eget land glider det isär. Den svenska statens projektanda står inför en stor demokratisk uppgift.
Av Anna Dahlberg
Den ökade polariseringen och extremismen inger oro för framtiden. Men ett växande politiskt krismedvetande väcker ändå hopp.
Av Paulina Neuding
Sverige stöps om från öppenhet till inhägnat. Det gör oss kanske tryggare men mindre fria.
Av Widar Andersson
Socialdemokratin har hamnat vid sidan av samtiden. Räddningen ligger i en konservativ reformism.
Av Fredrik Erixon
I Woodstock kulminerade hippieeran men samtidigt inleddes en tid av introspektion och narcissism som påverkat en hel samhällspsykologi. Hos dagens unga generation finns större utrymme för plikt och kommunitära normer.
Av Maria Borelius
Antiinflammatorisk kost visar sig ha stor betydelse i kampen mot faktorer kopplade till bland annat cancer, alzheimer och diabetes 2. Men samtidigt ökar hotet med framväxten av resistenta bakterieformer.
Av Torbjörn Elensky
Vi lever i en svår övergångstid som mycket väl kan bli ännu svårare. Men mänskligheten har klarat värre kriser än denna.
Av Charlotta Mellander
Urbaniseringen skapar en mängd fördelar som ökad innovationsförmåga och öppenhet för omvärlden. Problemet är att dess välstånd i så hög grad tillfaller en liten del av befolkningen.
Av Nicklas Berild Lundblad
Mot en allt mer komplex och bräcklig värld där vi förstår och förmår mindre och mindre står vår gemensamma tankeförmåga. Nu gäller det att organisera den.
Av Katarina Barrling
Att se mörkt på samhällsutvecklingen är inte pessimism. Det är realism.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Inte bara jul och sylvester utan hela valåret 2018 står för dörren när dessa rader fästs på pränt. Realisten i mig säger att man följaktligen bör rusta sig mentalt för en lång tid av ”Ni är en samhällsfara! Nej, det är ni som är” och ett evigt återkommande ”Ha, ni vet inte hur ni ska bilda regering. Ha, det vet inte ni heller!”, men min inre idealist är ännu inte helt utslagen utan hoppas på aningen fler teman än så.
Samhälle
Av MarieLouise Samuelsson
Karolinska institutets samarbete med Hongkong har höga politiska och ekonomiska insatser. Inte bara KI utan också regeringen har blivit aktörer i ett spel där det ställs frågor om korruption och vetenskapligt oberoende.
Av Per Svensson
Aldrig har möjligheten till frihet och självförverkligande varit större. Risken är att man vänder världen och medborgarskapet ryggen.
Av Tanja Holm
Saudiarabien har hittills misslyckats med att återta kontrollen över Jemen. Men slitningarna mellan de två upprorsledarna som stått emot attackerna blir allt tydligare.
Av Benjamin Katzeff Silberstein
Kina har skärpt tonen mot Nordkorea efter landets kärnvapenhot. Men de ömsesidiga intressena väger tyngre för att relationen skulle förändras på djupet.
Av Ulrika Carlsson
Den ryska servicekänslan lämnar en del i övrigt att önska. Särskilt illa är det på apoteken.
Frizon
Av Per-Arne Bodin
Storfilmen Matilda om ballerinan som var tsar Nikolaj II:s älskarinna rör upp känslorna hos nationalister och konservativa. Debatten är betecknande för bristen på en kritisk historisk genomgång av år 1917 och av tsarens roll och öde.
Opinion
Av Gunnar Lund
Frankrikes president vill fördjupa EU:s samarbete. Sverige måste stödja honom för Europas och demokratins skull.
Intervju
Av Sofia Lilly Jönsson
Den katolske prästen och professorn Anders Piltz ser med intresse och sympati på Martin Luther. Katoliker och protestanter beskriver han som skilsmässobarn med en gemensam, sårig historia.
Tradition
Av Alfred Sjödin
I 1700-talets Frankrike rasade en debatt om antikens och det modernas förtjänster. Homerosöversättaren Anne Dacier varnade för att göra samtiden till domare över det förgångna.
Civilisation
Av Josefin Holmström
Översättningen av Jane Austens brev kan motverka romantiseringen av hennes författarskap.
Av Jackie Jakubowski
Bernard-Henri Lévy inspireras av den judiska traditionen men är i grunden sekularist.
Av Jakob Sjövall
I Lutan och ärren skildrar Danilo Kiš olika attityder till det konstnärliga skapandet och det intellektuella ansvaret.
Av Joel Halldorf
Dagens universitetsväsende är splittrat. Problemet kan beskrivas som ett teologiskt underskott.
Av Lars Lönnroth
Erik Gustaf Geijers politiska skrifter har bevarat sin aktualitet bättre än hans poetiska, historiska eller musikaliska verk.
Av Torsten Rönnerstrand
Postmodernismen må ha passerat sitt bästföredatum, men fortsätter att leva vidare som ett slags kulturellt bottenslam.
Recension
Av Bengt E Y Svensson
Detta kunde vara månadens quiz: Vad har följande två saker med varandra att göra?
Av Erik W Larsson
Inför det amerikanska presidentvalet år 1964 skickade tidskriften Fact ut ett frågeformulär till tusentals psykiatrer över hela USA. I formuläret ombads mottagaren att uttala sig om valets republikanske kandidat, Barry Goldwater, och dennes mentala hälsa.
Av Tommy Olofsson
Ezra Pound var som rådgivare och promotor indragen i en rad unga författares strävanden före, under och efter första världskriget. Samtidigt som han själv utvecklade en vidlyftig produktivitet som poet, essäist och kritiker hjälpte han oegennyttigt andra författare.
Av Göran Frankel
Det mest privata av allt privat är våra tankar, vårt inre liv. Och vi måste vara på vår vakt, ty vi är omgivna av tankeläsare. Tankeläsning är nämligen en fundamental mänsklig aktivitet.
Av Lennart Berntson
Åren 1932–1933 drabbades Ukraina av en svältkatastrof utan motsvarighet i Europas moderna historia. Fast ”drabbades” är egentligen fel ord i sammanhanget, eftersom hungersnöden inte berodde på torka eller liknande naturliga omständigheter.
Av Martin Lagerholm
Alltings början? Menar han allvar? Jodå, det gör han, den gode sociologen, vetenskapsjournalisten och Frankfurter Allgemeine-utgivaren Jürgen Kaube, som under just titeln Die Anfänge von allem skrivit en bok som på ett både underhållande och intellektuellt uppfordrande vis förmedlar kunskap om människans allra tidigaste historia.
Av Katarina Barrling
Sverige har länge legat i framkant vad gäller dödsföraktande modernitetstro. Detta gäller inte minst skolan. Vårt land är världsledande i konsten att bryta ned en välfungerande skola.
Av Ann-Sofie Dahl
Lise Nørgaard – är det namnet möjligen bekant? Eller kanske tv-serien Matador?
Av Karin Henriksson
De torra siffrorna och tabellerna i senaste numret av Federal Reserve Bulletin kan snabbt koncentreras till följande punkter:
Av Carl Rudbeck
Hellre djärv än försiktig, menade Niccolò Machiavelli, som talade för hårda tag för att tukta ödet. Men någon råbarkad förespråkare av lögn och svek i politiken var han trots allt inte. Carl Rudbeck tar del av det senaste om den slipade florentinaren.
Av Bengt G Nilsson
En dag i juni 2009 satt jag i gamla riksdagshuset i Stockholm och lyssnade på ett anförande av Zimbabwes nyutnämnde premiärminister Morgan Tsvangirai. Med sitt breda, allvarliga ansikte, sin djupa stämma och massiva kropp framstod han som solid och förtroendeingivande.
Debatt och läsarbrev
Av Yrsa Stenius
Yttrandefriheten, om den ska ha något värde utifrån en liberal idétradition, är beroende av att den enskilde har en från offentligheten skyddad sfär, skriver Mattias Hessérus i sin artikel i förra numret av Axess.
Fackböcker 2017
Av Annika Borg
Karismatisk kristendom växer i stora delar av världen och har gjort så under decennier. Inte minst av det skälet är det välkommet att läsa en biografi över den svenska pingströrelsens förgrundsgestalt och ledare Lewi Pethrus (född Petrus Levi Johansson 1884, död 1974).
Av Inga Sanner
Det är få svenska tänkare som haft ett så stort inflytande utanför Sveriges gränser som Emanuel Swedenborg. Det finns också en omfattande forskning om hans inflytande, inte bara på enskilda personer, utan på religiöst och politiskt tänkande i stort.
Av Josefin Holmström
Med orden ”Spräng ängeln!” börjar Johan Svedjedal sin nya, vackert formgivna och lyxigt bildsatta mastodontbiografi över Karin Boye, Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv. Han vill skrubba Boyes minne rent från de slarviga associationerna till en kvinna med ikonisk frisyr och självmordslynne.
Av Susanna Birgersson
Att skildra ett politiskt skeende genom en enskild persons berättelse är ett ypperligt sätt att belysa politikens sammansatta väsen: individen, situationen, ideologin och maktlystnaden.
Av Patrik Oksanen
För 150 år sedan föddes Carl Gustaf Emil på Villnäs slott. Ingen är mer förknippad med hundraårsfirande republiken Finland än dess marskalk Mannerheim. Monarkisten som ledde republiken under 1900-talets fyra krig.
Av Annika Nordgren Christensen
Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), generalmajor Gunnar Karlson, brukar på olika vis framhålla att det ofta är bättre att erkänna att man inte vet något än att till varje pris uttrycka en uppfattning.
Av Dick Harrison
På en gård utanför Hässleholm satt i slutet av 1918 den förre ledaren för Tysklands militärmakt och vässade såväl penna som tankar. Erich Ludendorff, som anonymt anlänt till Skåne och först så småningom blev igenkänd, var intensivt verksam med att ta revansch för nationens smärtsamma nederlag genom att teckna en egen bild av konflikten i boken Meine Kriegserinnerungen 1914–1918.
Av Therese Larsson Hultin
Peter Kadhammars bok Vi som var så lyckliga. Liv och död i en kommunistisk diktatur ger en unik och oerhört intressant inblick i det en gång så slutna Albanien. Men det är också en text som får läsaren att känna sig okunnig, och det är ingen trevlig känsla.
Av Edvard Hollertz
Det var biskopsvisitation på den östgötska landsbygden för ett tiotal år sedan. Från predikstolen sade biskopen i Linköping till församlingen: ”Det här vet ni säkert redan.” Sedan berättade han något som troligen ingen visste.
Av Dan Korn
En gång i tiden fanns det människor som behärskade det mesta. Antikens författare, som Platon och Aristoteles, kunde konsten att skriva om allt. Numera är detta en sällsynt egenskap, men Torbjörn Elensky tillhör denna exklusiva skara.
Av Katarina O'Nils Franke
Vardagslivets skicklige skildrare, Hjalmar Söderberg, gick från att vara ungdomens röst med succén Martin Bircks ungdom 1901 till att tidigt bli gammal.
Av Henrik Höjer
Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, är mycket väl lämpad att ge sig på strövtåg längs det germanska spåret. Han har forskat om denna tradition i decennier och skrev artiklar och skrifter om de isländska sagorna redan på 1960-talet.
Av Lotta Gröning
Att läsa Görel Cavalli-Björkmans biografi Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén. Liv och verk ger oss en nyanserad bild av Sigrid Hjertén och en intim upplysande inblick i hennes äktenskap med Isaac Grünewald.
Av Petra Östergren
Det är lätt att begripa varför moraliska entreprenörer, till exempel enade kring att utplåna fenomen som homosexualitet, pornografi eller sexkommers, ignorerar vetenskaplig forskning. De är inte betjänta av gedigen sexologisk kunskap. Eller logiska resonemang.
Av Nils Johan Tjärnlund
På senare år har luciafirandet allt oftare föranlett svarta rubriker. I en skola nekas en pojke att vara lucia, medan en annan tillåter det. I ett luciatåg förbjuds tomtar och på ett annat håll ställer man in luciatåget i kyrkan. Ibland har det urartat i gräl och hot.
Av PJ Anders Linder
Man får se hur länge det varar, men i över 200 år har amerikanska författningsfäder som Franklin, Madison och Washington varit föremål för rena personkulten. Det har skrivits oräkneliga böcker om dem, det undervisas om dem och hänvisas till dem, och de pryder sedlar i skilda valörer.
Av Tommy Möller
Historikern Dick Harrison utkom nyligen med Jag har ingen vilja till makt. Biografi över Tage Erlander, som likt titeln antyder, är en biografi över Tage Erlander som 23 år i sträck var Sveriges statsminister.
Av Martin Kragh
När Alexander Solzjenitsyn landade i Moskva den 21 juli 1994, efter två årtionden i exil, var den ryska litteraturtidskriften Novyj Mir redan i färd med att förbereda hans senaste essä, Den ryska frågan vid slutet av det tjugonde århundradet, för publikation.
Av Susanna Popova
Det finns något tilldragande i andras människors intresse för andra människor. Så när Roger Älmebergs Gustaf VI Adolf. Regenten som räddade monarkin landar på mitt bord har författaren mycket gratis.
Av Lars Trägårdh
Finns det en svensk kultur? Frågan kan tyckas befängd. Men föreställningen om att Sverige är ett hypermodernt samhälle kännetecknat av en allmängiltig universalism är mycket stark.
Av Isak Skogstad
Oavsett vem man frågar är de flesta överens om att den svenska skolan har problem. Visst, den senaste Pisamätningen visade att elevernas resultat inte längre sjunker som en sten, men vi är långt ifrån att vara den ledande kunskapsnation som våra politiker ofta talar om.
Av Pontus Herin
Under den andra halvan av 1800-talet omvandlades Stockholm från en påver och småskalig stad till vad som kan likna dagens metropol. Invånarantalet mer än tredubblades, malmarna bebyggdes och den industriella revolutionen slog igenom i hela landet. Perioden har kallats för ”entreprenörernas halvsekel”. För dem med mod, affärsnäsa och ett startkapital fanns det goda möjligheter att bygga förmögenheter.
Av Adam Cwejman
Det polska åttiotalets viktigaste trubadurs, Jacek Kaczmarskis, val av teman för sina låtar säger en hel del om den polska folksjälen: frihetslängtan, smärtan av att leva i exil, komplicerade relationer mellan polska katoliker och judar, Västeuropas många svek gentemot det polska oberoendet och den absurda humor som uppstår i en kommunistisk diktatur.
Av Karin Svanborg-Sjövall
Svaret på Ester Blenda Nordströms fatalistiska brev, veckorna efter ett slaganfall och en längre, djupt självdestruktiv tid, var sannolikt inte det förväntade:
Av Camilla Lundberg
Om Sveriges Radio skulle komma på tanken att bygga ett eget konserthus idag, skulle det nog få ett annat namn. Men planeringen av Berwaldhallen, invigd 1979, hade sträckt sig över mer än tio år. Från en tid då Franz Berwald (1796–1868) fick sin sentida upprättelse, hundra år efter sin död.
Av Torill Kornfeldt
Johan Frostegårds Evolutionen och jag är en vindlande associationslek där vetenskapliga studier, anekdoter från historien och personliga reflektioner blandas. När det fungerar så levererar Frostegård en text där olika ämnen glider in i varandra på ett sätt som liknar ett avspänt middagssamtal.
I korthet
Av Charlotta E Lindell
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet pågick en mindre kvinnoinvasion från Amerika till Storbritannien. Behovet av nytt blod var stort hos dåtidens brittiska adel.
Av Jan Söderqvist
Häromveckan medverkade jag i en reklamfilm. Det var trevligt på många sätt, inte bara i plånboken. Sedan filmen nu har börjat visas både på nätet och i tv, åtnjuter jag dessutom en helt ny respekt på gymmet.
Av Mats Wiklund
Fredrik och Filippa Reinfeldts resa till Kina 2008 blev omtalad och ihågkommen av ett och endast ett skäl: deras klädval.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Under inbördeskriget i före detta Jugoslavien pratade jag med min syrra om hur svårt det var att få grepp om orsakerna till att forna grannar började förgöra varandra, och hon sa något som förvånade mig, nämligen att man kunde leta förklaringarna i tunna små skrifter från Utrikespolitiska institutet, men att man också kunde läsa Stephen Kings Needful Things, eller Köplust som den kom att heta på svenska.
Krönika
Av Annika Borg
Lördag i Stockholm. En krispig höstförmiddag då solen börjat stå lågt, men ändå utgör en påminnelse om att det en gång var sommar även här i de norra utposterna. Träden i Kungsträdgården har blivit allt naknare, glasskiosken i ena hörnet ser tillbommad ut. Lördagsflanörer och storstadsshoppar blandas med barnvagnar, turistgrupper och hundar.
Av Thomas Engström
När de flesta är överens om vägen framåt är det skittråkigt med maktdelning. Lockes och Montesquieus gamla principer bromsar och irriterar. Vadå ett helt svenskt riksdagsval mellan förslag till grundlagsändring och fullbordat faktum? Vadå en beslutsam minoritet i USA:s senat kan sätta sig på tvären för viktiga reformer?
Av Anosh Ghasri
Regeringar kommer och går, ministrar tillsätts och avsätts, myndigheter skapas och avvecklas. Det kontinuerliga är den latent ständigt pågående förhandlingen om statens legitimitet.