Nummer
I det här numret
I dödsskuggans dal
Innehåll
De goda intentionernas återvändsgränd
Hur rasism och diskriminering ska bemötas är en ödesfråga i många samhällen. Bör kvotering och utökade rättigheter för minoriteter vara en del av svaret? Hur ska man på bästa sätt bemöta och bekämpa diskrimineringen?
Toleransens mörka sida
Kravet på mångkulturell tolerans kan också maskera en form av intolerans och okänslighet - intolerans mot oliktänkande inom minoritetsgrupper och okänslighet för de gemensamma sociala normer som möjliggör ett samhällsliv präglat av harmoni och generositet.
Marknaden gynnar minoriteter
Politiker bör inte beakta ras som en faktor i lagstiftnings-arbetet. Risken är att marknadsekonomin undergrävs med stora nackdelar för missgynnade minoriteter.
Positiv särbehandling motverkar sitt syfte
Den faktiska frågan om vad som egentligen händer till följd av positiv särbehandling röner anmärkningsvärt lite uppmärksamhet. En granskning av den positiva särbehandlingens konsekvenser visar att de sällan har varit av godo.
Hanteringen av döda
Hur döden uppfattas säger mycket om det samhälle där vi lever. Dagens begravningsritualer vittnar såväl om voyeuristiska böjelser som om ångest för förfall och glömska.
Meningslöst att frukta döden
Fruktan är beroende av rädsla för att något dåligt ska komma att hända samt av att det är sannolikt, men inte helt säkert, att det dåliga kommer att ske. Utifrån dessa kriterier finns det få skäl att frukta döden.
Den nya döden
Under de senaste decennierna har en ny syn på döden slagit igenom, inte minst inom vården. Förändringen speglar en samhällsutveckling i riktning mot teknokrati och ekonomism.
Först med det sista
När Claude Monet målade av sin första hustru, Camille, på dödsbädden, bröt han med konventionen om hur döden skulle framställas, som föremål för kontemplation och hinsidestro. Istället litade han till sitt måleri som ett sätt att bearbeta sorgen från en icke-konfessionell ståndpunkt.