Nummer
I det här numret
Kampen om kartan
Innehåll
Stormen och vreden
Hur man ser på Martin Luther, munken som spikade upp sina kritiska teser på en tysk kyrkport för ganska precis 500 år sedan, beror i hög grad på varifrån man tittar. Barbro Eberan konstaterar att det annalkande jubileet innebär en ymnig bokutgivning samt ett och annat nytt perspektiv.
Djungelvrålets estetik
I sin film Manhattan funderar Woody Allen på vad som kan tänkas göra livet värt att leva. Bland det som kvalar in nämner han Louis Armstrongs solo i Potato Head Blues från 1928. I sin bok The Meaning of Life. A Very Short Introduction kommer den framstående litteraturvetaren Terry Eagleton fram till att meningen med livet är som att spela i ett jazzband: en strukturerad men ändå fri konversation mellan likar.
Arten som pratar
Många djurarter samarbetar, men människan uppvisar fler former av samarbete än alla andra arter. Under evolutionen av Homo sapiens har vi skaffat oss ett antal olika verktyg för samarbete - där språket förmodligen är det kraftfullaste. En central fråga är varför bara människan har utvecklat dessa sociala verktyg.
Den allvarsamma tankeleken
Dagen efter terrordådet i Nice i juli, då 84 människor kördes ihjäl av en lastbil, höll Nationella frontens ledare Marine Le Pen ett tal. Hon anklagade alla franska regeringar som styrt i närtid, höger som vänster, för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda befolkningen från terrorattentat och talade om behovet av en ny säkerhetsapparat med omfattande befogenheter för att "utradera den islamiska fundamentalismen".
Knivigt gränsfall
Polacker skryter ofta med att vara världens mest pålitliga antikommunister. När Berlinmuren föll hade Polen redan i några månader praktiserat parlamentarism och styrdes av Tadeusz Mazowiecki, Östeuropas förste demokratiskt valde premiärminister.
Kan själv
I slutet av boken Gud till behag - en krönika över en familjs öden under 1900-talet av den franske författaren Jean d'Ormesson - finns en lista på personer, valda till synes litet på måfå ur världshistorien, där vissa beskrivs som vänner och andra som fiender till familjen.
Sanningen om sanningen
Det är en nåd att läsa Marilynne Robinson. Som få förmår hon förmedla livskänsla, emellanåt med rent andaktsfull klarsyn på tillvaron och våra förutsättningar, i skimrande, lågmälda berättelser. Den som läst en eller flera delar av trilogin som inleds med romanen Gilead vet vad som menas.
Existens på lokal
I sina innehållsrika memoarer berättar Simone de Beauvoir om en episod som inträffade 1933 och som kanske kan sägas beteckna födelsen av en ny filosofi i Frankrike. Hon själv hade tillsammans med livskamraten Jean-Paul Sartre och Sartres gamle skolkamrat Raymond Aron en kväll gått till restaurangen Bec de Gaz på rue Montparnasse. De hade beställt huset specialitet, aprikoscocktails:
Gör om, gör rätt
En människa har idag större möjligheter än någonsin att ömsa identitet eller växla mellan olika karaktärer, personligheter samt kön på internets alla kanaler, webbsidor, chattrum, sociala fora som Facebook och via sofistikerade mjukvaruprogram för redigering av bilder eller texter.
Motsägelsernas monark
Det är den 21 maj 1981. Frankrike har knappt hämtat sig efter valresultatet några dagar tidigare. För många är det ett glädjebesked, för andra en chock. Vänstern har kommit till makten och femte republiken har fått sin första socialistiska president. Nu ska han installeras. En officiell överlämning äger rum i Élyséepalatset med den avgående presidenten Valéry Giscard d'Estaing. Men för François Mitterrand utspelar sig huvudakten på stadens scen.
Trumpetstötar i mörkret
Det var en verkligt omskakande händelse. De två svarta hålen långt ut i rymden hade snurrat runt varandra under lång tid. De var tunga som flera tiotal solar men inte större än några mil i radie. De gjorde verkligen skäl för benämningen svarta hål: de var så kompakta att inget ljus alls kunde komma ut från dem. I sin snabba inbördes dans gav de ifrån sig ett svagt hummande.
Grönt och brunt
Den gröne politikern Alexander Van der Bellen valdes till president i Österrike i slutet av maj. Efter att konstitutionsdomstolen har konstaterat att valets genomförande uppvisade betydande brister, kommer den andra avgörande omgången att göras om i början av oktober. Problemet var inte fusk och korruption, men väl ett alltför ofta förekommande slarv och bristande respekt för de regler som styr österrikska val, inte minst vid räkningen av rösterna. Van der Bellens roll i landets historia kan bli en helt annan än den hans anhängare väntade sig efter vårens seger med endast 30 000 röster.