Nummer
I det här numret
Sommarjobb för en statsminister
Innehåll
I en värld som ägs av andra
Även i ett välstädat hus tar förmodligen den som tittar bakom diskmaskinen ett ofrivilligt steg bakåt. Frestelsen är stor att snabbt skjuta den på plats igen och nöja sig med den putsade bänkytan framför maskinen. Med samma reflex reagerar de flesta på ensamhet, trots att den i någon form återfinns i alla hem och själar: självvald, osynlig, förlamande, eller bara som en närvaro i utkanten av medvetandet.
Den siste mandarinen
Passionerad och ständigt öppen för idéer och intryck: det tycks alltid finnas nytt att tillägga om den mexikanske Nobelpristagaren Octavio Paz. Henrik Nilsson hyllar hundraåringen som ingalunda verkar vara på väg att försvinna.
Akut hemlängtan
Många av 1900-talets postkoloniala ledare har klassats som terrorister under en tidigare fas av sin politiska karriär. Två av dessa har till och med fått Nobels fredspris med tiden. Den ene var den sydafrikanske frihetshjälten och statsmannen Nelson Mandela, som ända fram till 2008 stod på CIA:s lista över internationella terrorister.
Kvar i trasorna
Biografier har skrivits i årtusenden, men beteckningen myntades i tidigmodern tid. Tidigare skrev man en vita - ett liv - och under medeltiden oftast i form av en hagiografi, helgonkrönika. Syftet med biografin var, enligt den amerikanske 1800-talshistorikern Jared Sparks, "att göra rättvisa åt berömmelsen och karaktären hos en man som hade kvaliteter och utförde gärningar vilka gjorde honom enastående och värd att minnas".
Apocalypse now
När de yttersta tiderna närmar sig ska Ismaels söner träda fram ur Yathribs öken och erövra de kristnas land. Och Gud ska ge dem landet. Inte för att han älskar Ismaels söner, utan som straff för de kristnas synd och otukt. Men Guds vrede varar inte länge. Snart ska en av Gud utvald Helig Kejsare träda fram. Med svärdets kraft ska han slå de otrogna till marken.
Radikal elitism
Om något historiskt ämne vid det här laget är väl genomtröskat så är det franska revolutionen. Hela bibliotek kan fyllas med studier över de händelser som skakade först Frankrike, sedan Europa och till slut nästan hela världen. De började på 1780-talet och tog slut - ja, redan här börjar åsikterna gå isär. I ett standardverk, François Furets La Revolution slutar den inte förrän någon gång efter 1870-talet-talet med tredje republikens grundande.
Aldrig mer!
Den 28 juni i år är det 100 år sedan Gavrilo Princip mördade ärkehertig Franz Ferdinand och hans maka. "Skotten i Sarajevo" blev den lunta som satte världen i brand. Första världskriget följdes för 75 år sedan av utbrottet av det andra. Historiskt var det andra en omedelbar fortsättning på det första.
Förlorade illusioner
Italien är på väg mot kollaps. För att rädda landet krävs en radikal brytning med den förhärskande konservativa mentaliteten. Det senaste hoppet står nu till Matteo Renzi, den nye unge premiärministern. Han måste nu se till att "Leoparden" likvideras.
Stora snömosfabriken
När jag för några år sedan jobbade på ett brittiskt universitet överöstes jag av långrandiga mejl, ofta i form av information om nya administrativa initiativ eller rapporter från en nyligen tillsatt kommitté. Men i havet av dessa glädjelösa texter var det några enstaka e-brev som stod ut. De kom från en kollega som hade komponerat små originella konstverk, lika vassa som roliga.
Pappas pojke och pappas kompis
Ett av de mest bejublade talen på republikanernas konvent 2000, där George W Bush formellt blev sitt partis presidentkandidat, hölls inte på scenen i First Union Center i Philadelphia. Det hölls på däcket av USS New Jersey, det fartyg som använts i flest krig och strider av alla fartyg i den amerikanska flottan, och sändes via länk till konventdeltagarna.
Nejsägare på frammarsch
Detta var året när Europapolitiken blev galen. Eller galnare. Det beror på vem du frågar.
Imperiet slår tillbaka
Om Vladimir Putins Ryssland mot förmodan gav upp försöken att bemäktiga sig kontroll över Ukraina, skulle det innebära ett fundamentalt brott med drygt ett halvt millennium av (nästan) kontinuerlig rysk imperiepolitik. Så lyder en bärande tes i den holländske forskaren Marcel H Van Herpens påpassligt utkomna Putin's Wars.