Nummer
I det här numret
Till historiens försvar!
Innehåll
Det dubbla arvet
Släktforskning är någonting som sysselsätter en stor del av den svenska befolkningen över 65. Den går väl för de flesta ut på att söka sina egna rötter, att lära känna sig själv.
Den hotade handskriften
Minns ni mellanstadiets plågsamma skrivstilsövningar? Det gör jag.
Linneansk läsfest
Linné – detta namn, denna namngivare. Gigant, stereotyp, karikatyr; troligen tidernas mest kända svensk, hans gestalt står staty i världsstäder.
Våra förfäders tal
När vi samtalar förväntar vi oss ett svar eller åtminstone en reaktion. Men när vi skrattar eller gråter riktar vi oss inte till någon annan.
Lång väg till återförening
Det går som land knappast att befinna sig i ett mer trängt geografiskt läge än på den koreanska halvön. Området flankeras i nordväst av Kina, i nordöst av Ryssland och österöver av Japan. Tre länder som inte har dragit sig för att svälja mindre grannländer och stoltsera med sin militära eller ekonomiska överhöghet.
Tragiska ensamvargar
På 1940- och 50-talen var Stig Ahlgren (1910–1996) en av Sveriges mest inflytelserika kritiker, berömd men också fruktad för sin vassa penna och briljanta formuleringskonst.
Afrikas potential
Emil Uddhammars och Peter Steins lättillgängliga bok Svenska företag i Afrika täcker in betydligt mer än vad titeln utlovar. Förutom svensk kommersiell verksamhet söder om Sahara belyses också Afrikas utveckling generellt.
Vem var det i Vita huset?
Det finns knappast något utländskt politiskt ämbete som intresserar svenskarna mer än det som just nu innehas av Donald Trump. Efter hans seger i presidentvalet 2016 fylldes spalterna med tips om hur ansvarstagande föräldrar skulle ”prata med barnen” och Sveriges Radios utsände mötte gråtande ungar i ett snöigt Stockholm.
Den femte evangelisten
”Vilken musik skulle du ta med dig till en öde ö?” Den frågan ställs till internationellt etablerade musiker och dirigenter, i kortintervjuer som tv-kanalen Mezzo sänder. Påfallande många, faktiskt de flesta, svarar: ”Bach”.
Återupprättad drottning
Claes Rainer inleder sin bok Lovisa Ulrika – Konst och kuppförsök med orden: ”Det här är historien om den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika som drog fram som en virvelvind i frihetstidens Sverige.” Och visst är det en virvelvind som vi får följa i 330 sidor, från barnaår i Preussen till åldrande och död som änkedrottning i Sverige år 1782.
När Bellman mötte sin fru
Efter att tidigare ha tecknat Fredrika Bremers, Klara Johansons och Gösta Ekmans liv och verk har Carina Burman nu utkommit med boken "Bellman. Biografin". Burman har bättre kunskap om 1700-talets Sverige än de flesta.
Världens huvudstad
När påven Johannes Paulus II besökte New York 1979 kallade han staden ”The Capital of the World”. New York är på många sätt en unik stad, dominerande på finansmarknaden och inom reklambyråvärlden.
Sjöröveri och diplomati
Under en lång rad år skänkte Sverige den marockanske sultanen vapen, tunnor med krut samt utrustning till skeppsbyggnad. Detta skedde för att svenska fartyg inte skulle kapas av marockanska sjörövare och besättningarna föras till oviss fångenskap.
Spretig släktkrönika
Kulturradioprofilen Gunnar Bolin har skrivit om sin intressanta släkt i Hovjuvelerarens barn. Släkten Bolin kom från Sverige till Sankt Petersburg tidigt under 1800-talet och drev i flera år hovjuvelerarfirma i Ryssland (den drivs ännu av familjen i Sverige).
Det svåra begreppet ”naturlig”
Alltsedan David Humes påpekande att man inte utan vidare kan gå från ett ”är” till ett ”bör” – det vill säga, från en beskrivning till en norm eller värdering – har det inom filosofin funnits en stark skepsis mot att härleda slutsatser om vad vi bör göra utifrån antaganden om hur verkligheten (”naturen”) är beskaffad.
Mannen som kidnappade Ryssland
Stig Fredriksons Ryssland utan Putin är en bok med en något missvisande titel. Den skildrar framförallt ett Ryssland med Putin.
Lagerlöf var ingen sagotant
För åtskilliga klassiska svenska författare finns det en standardbiografi. Vi har Carl Olov Sommars levnadsteckning över Gunnar Ekelöf, medan Bure Holmbäck har skrivit om Hjalmar Söderberg. För Eyvind Johnson finns Örjan Lindbergers tvåbandsverk och för Hjalmar Bergman tre volymer av Erik Hjalmar Linder.
Projekten som formade Sverige
Vårt sätt att tänka analytiskt kring tidsförlopp, särskilt sådana som omfattar långa perspektiv, baseras nästan alltid på en strävan efter att identifiera brytpunkter för att kunna urskilja viktiga förändringar som inträffat. Särskilt i vetenskapliga sammanhang är någon form av periodisering pedagogiskt nödvändig för att få överblick och struktur.
Kim Il Sungs krig
En nordkoreansk propagandaskrift beskriver Koreakriget 1950–53 på följande sätt: ”De amerikanska imperialistiska angriparna som lidit oåterkalleliga militära, politiska och moraliska nederlag vid koreanska fronten fann det svårt att fortsätta kriget […] Det koreanska folkets historiska seger i kriget var bara möjlig tack vare den enastående vägledningen från president Kim Il Sung, den stora militära strategen och okuvliga, ständigt segrande, briljanta befälhavaren.”
Att visa sitt rätta jag
Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet men hade lika gärna kunnat befinna sig på en filosofisk fakultet – han har återkommande skrivit om både enskilda filosofers tankegods och närmat sig filosofins klassiska problem och interna motsättningar.
UD och Vietnamfrågan
Med socialdemokraternas återkomst till Rosenbad hösten 2014 följde även en högst oväntad comeback för den aktivistiska Palmelinjen i utrikespolitiken.
En riktig professor
Under mina studieår var professorer såsom Ragnar Granit, Hannes Alfvén, Ingemar Hedenius och Herbert Tingsten välkända profiler i det offentliga samtalet.
Snårig spökhistoria
I många av Agatha Christies deckare finns spiritistiska seanser – ofta utgör de en vändpunkt i boken. Det är uppenbart att Christie inte trodde på spiritismen, men den var så pass vanlig i hennes samtid att den kunde fogas in i intrigerna utan att konfundera läsarna.
Livfull skildring av Nobel
Efter flera års forskarmöda och jakt i arkiven dukar Ingrid Carlberg upp en generös volym på drygt 600 sidor med kapitel som flödar av berättarglädje. Hon serverar måleriska scener och ett myllrande persongalleri värdiga en viktoriansk – eller varför inte rysk – roman.
Själv är bäste mytbildare
Nabokovisterna träter om hur den ryska delen av författarskapet förhåller sig till den engelskspråkiga. Ryssarna har en delvis annan uppfattning än de engelskspråkiga. Och själv skapade Nabokov myter. Maxim Grigoriev reder ut begreppen.
Grisjakten
Titeln säger klart och tydligt vad boken handlar om. She said. Hon sa. Inte He said, she said (Han sa, hon sa), som det brukar heta när ord står mot ord. Här är det mesta som män säger luddiga bortförklaringar, arga dementier eller hotfullheter som förmedlas via advokatfirmor.
Ett andra Tyskland?
Uppgifterna går isär om hur överste Claus von Stauffenbergs sista ord föll, när han strax efter midnatt den 21 juli 1944 ställdes framför en sandhög på generalstabens gård i Berlin för att avrättas.
Spegel, spegel på väggen där…
Det är i metoden att presentera enskilda detaljer och sedan zooma ut och få med det stora perspektivet som Jia Tolentinos särskilda röst framträder tydligast. För alla som läser The New Yorker någorlunda regelbundet är Tolentino är en välkänd skribent.
Vad liv är
Vetenskapen har gjort sig av med själen. Detta åtföljdes inte av fanfarer och belönades inte med ansedda priser. Det följde istället naturligt, som en konsekvens av kunskapens tillväxt.
Världen av igår
Det börjar bli trångt på den franska politikens elefantkyrkogård. Partier faller ihop, karriärer kraschar och osäkerheten blir snarare större än mindre på sikt.
En glidare kraschlandar
Historien om David Cameron fascinerar långt utanför Storbritanniens gränser. Antagligen eftersom den är så ironisk. David Cameron var den politiska rimligheten reinkarnerad: allt skulle vara välslipat, genomtänkt och pragmatiskt.
Förnuft och känsla
Hölderlin och Hegel? Vad kan månne förena dessa båda giganter i den tyska och västerländska litteratur- och filosofihistorien?
Den seriösa
Begreppet ikon är idag ett populärt modeord som frikostigt, kanske alltför frikostigt, används för att etikettera både kända och mindre kända kulturpersonligheter. Om man med ”ikon” menar en person vars verksamheter varaktigt inspirerar är få mer förtjänta av benämningen än Susan Sontag.
Totalitarismens springpojkar
År 1971 utkom en av eftervärlden föga uppmärksammad bok med titeln Revolutionen i Sattland. I denna roman skildrar pseudonymen F J Nordstedt (Christian Braw) ett baltiskt drama på västeuropeisk mark.
Vad betyder det att finnas?
Varför ägna sig åt naturvetenskap? I ett poddsamtal hör jag den kanadensiske fysikern och kosmologen Lee Smolin besvara frågan.