På kort tid – historiskt sett – har svenska kvinnor hunnit ikapp männen när det gäller högre utbildning. Könsfördelningen mellan dem som disputerar är nu 50–50. Om studieresultaten från grundskola och gymnasium hänger med upp i åldrarna är killar snart en minoritet i akademiska sammanhang.

Annat var det ju förr, till exempel när Astrid Cleve 1898 disputerade med en avhandling i botanik, den första svenskan att avlägga doktorsexamen i naturvetenskap. Så sent som under perioden 1980–2000 hamnade bara en fjärdedel av doktorshattarna på kvinnor.

Ingen kan väl se utjämningen av de akademiska oddsen som annat än ett framsteg, till glädje för individer som får utvecklas, till nytta för ett land som berikas av hela begåvningsreserven.

Jämställdhet är toppen, men man ...