NR 7 2019TEMA: Vem blir det härnäst?
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Peter Luthersson
Klaner till vänster och höger får energi av stigmatisering och klander. Deras behov av syndabockar är gränslöst.
Av Gunilla Kindstrand
För recensenterna av Katarina Frostensons bok var lojalitet med kollektivet långt starkare än försvaret av litteraturens frihet och rättigheter. Den lilla resten av författarens kulturella kapital och status skulle slitas av henne.
Av Susanna Birgersson
Lars Adaktusson behövde offras för att rena kristdemokraterna från skammen. Som vit, kristen medelåldersman var han den perfekta syndabocken
Av Torbjörn Elensky
Vi kommer att se fler drev och fler syndabockar framöver. Det är en grundläggande del av vår kultur numera i tider av kris och osäkerhet.
Av Christian Abrahamsson
Syftet med en syndabock är att identifiera någon som massan kan offra för att återställa en stabilitet hos gemenskapen. Individen blir skyddslös mot kollektivet.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Tre händelser från den senaste tiden:
Samhälle
Av Stephen Castle
Brexit dominerar all debatt i Storbritannien. Men vad det betyder för landets framtid ägnas knappt en tanke, skriver Stephen Castle.
Av Gustaf Lewander
Motsättningar mellan estniska och rysktalande grupper dominerar inte längre estnisk politik. Nationalism och ekonomiska klyftor har tagit över.
Av PJ Anders Linder
Storbritannien står inför sitt viktigaste politiska avgörande sedan andra världskriget. PJ Anders Linder tar del av ett nationellt ödesdrama.
Av Ulrika Carlsson
Nästan alla tiggare i Moskva är kvinnor. Deras förödmjukelser påminner om feodaltiden.
Frizon
Av Torsten Rönnerstrand
För den nya grekiska regeringen är Tyskland dess viktigaste bundsförvant. Men tyskvänligheten väcker blandade känslor hos många greker.
Av Johan Sundeen och Roger Blomgren
Aktivistiska tjänstemän och kulturutövare sätter sina egna värdegrunder över intellektuella friheter. Kulturens autonomi kan hotas av institutionerna själva.
Intervju
Av Gunilla Kindstrand
Humanister och samhällsvetare kommer att spela en avgörande roll när vi planerar en framtid i skuggan av klimatförändringarna. Det menar Erik Westholm och Jenny Andersson, författare till den nyutkomna boken Slaget om framtiden.
Tradition
Av Maxim Grigoriev
Jurij Trifonov var ingen dissident. Men hans romaner ger ändå en avslöjande bild av stagnationstidens Sovjetunionen.
Civilisation
Av Henrik Lundberg
En del debattörer beskriver skjutningar som ett svar på samhällets strukturella våld. Denna utvidgning av våldsbegreppet är olycklig.
Av Martina Björk
I år är det 200 år sedan Wallins psalmbok utkom. Esaias Tegnér hyllade den, medan andra anklagade den för att vara kättersk.
Av Johan Molander
I Sista tåget till Moskva ger René Nyberg en fascinerande bild av judiskt liv i Ryssland och Centraleuropa.
Av Blanche Jarn
I år är det 100 år sedan beslutet om alkoholförbud i USA. Det finns tydliga paralleller till dagens rökförbud.
Av Torsten Rönnerstrand
Den röda tråden i Ferrante om Ferrante är avsnitten där den anonyma författaren berättar om sitt läsande.
Av Alfred Sjödin
I en ny svensk utgåva får vi möta Francesco Petrarca i helfigur.
Recension
Av Carl Rudbeck
Numera finns det gott om filosofihistorier som spaltar upp sitt ämne på de mest skilda vis. Den stora klassikern är Bertrand Russells briljanta, polemiska och ofta elaka History of Western Philosophy från 1945.
Av Ann-Sofie Dahl
Han har inte bara fått en säkerhetspolitisk doktrin uppkallad efter sig, en doktrin som satte stopp för Sovjetimperiets expansion i Västeuropa.
Av Håkan Lindgren
Matthew Hindman är tillbaka. Om det inte låter spännande kan det behövas en liten förklaring.
Av Joel Halldorf
Någon har sagt att kyrkan får de belackare hon förtjänar. Om det stämmer måste det vara ett tecken på vitalitet att det äntligen börjar dyka upp en del intressanta religionskritiker.
Av Jonas Elvander
Britterna uppfattar sig själva, med rätt eller orätt, som annorlunda. Och efter sin folkomröstning anstränger de sig hårt för att lämna EU. Men varför? Vad är brexit egentligen symtom på? Jonas Elvander prövar olika förklaringsmodeller.
Av Annagreta Dyring
Den italienske journalisten och författaren Roberto Saviano är alltid aktuell.
Av Erik W Larsson
Den moderna populärvetenskapens mest enformiga genre är nog böcker som kritiserar psykiatrin. Dispositionen är nästan alltid densamma. Författaren inleder med en tårdrypande historia om sina egna missöden med psykofarmaka och terapeuter.
Av Tommy Olofsson
En bok skriven om en irländsk kvinnas äktenskap med en svensk man väckte stor uppmärksamhet i irländska tidningar hösten 2018 och senare, på vintern, även i brittiska.
Av Jonas Kleerup
I somras kunde man på SVT se dokumentären The Prize of Everything, som handlar om konstmarknadens märkliga värld.
Av Ylva Herholz
För att börja från slutet, med listan över Harald Welzers nyckelsatser för en ny realism, Merksätze zum neuen Realismus: ” ’De feta åren är förbi’ kan förstås som ett glatt budskap”, ”Heterotopi är den nya utopin” eller ”Klockan är inte längre ’fem i tolv’ ”.
Debatt och läsarbrev
Av Åsa Karlsson
Vilken betydelse har den enskilda människan i historien?
I korthet
Av Mats Wiklund
För ungefär ett år sedan skrev Brendan O’Neill i Axess (nr 6/18) om sina erfarenheter av triggning efter en föreläsning han hade hållit på Oxforduniversitet. En kvinnlig student fick andnöd och leddes bort. Vad hade hänt?
Av Ann-Sofie Dahl
Den sista augustidagen markerade inte bara slutet på sommaren i Danmark; det var även dagen när månader av öppet inbördeskrig i det liberale Venstre fick ett plötsligt och oväntat slut.
Av Alexander Andrée
Förmodligen har ingen haft latin som modersmål sedan 600-talet.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Jag har fått en ny läsvana. Jag brukar sleva i mig min lunch nersjunken i soffan, och medan jag väntar på att maten ska ljumna far min blick över bokryggarna i hyllan.
Krönika
Av Agnes Karnatz
På söndagskvällar i Enköping är en strid ström av unga personer på väg från tågstationen. Alla följer cykelvägen åt samma håll.
Av Susanna Birgersson
Vem blir kriminell? Är det bostadsområdet eller generna som avgör? Samspelet mellan arv och miljö är väl inte i närheten av att vara utrett.
Av Annika Borg
Om frekvensen av satir i ett samhälle är måttstocken på hur det står till med friheten, är religionssatiren i ännu högre utsträckning ett lackmustest för nivån på befrielse.