NR 5 2019TEMA: Den stora frånvaron
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Adam Cwejman
Samhällsdebatten handlar alltmer om bilder och narrativ. Sättet hur verkligheten beskrivs blir viktigare än vad som faktiskt händer i den.
Av Henrik Nilsson
Svenska kulturutövare gör sig godtroget beroende av staten. Men den är inte en allierad utan en potentiell inkränktare.
Av Joel Halldorf
Förlusten av kristen allmänbildning får konsekvenser. Ett vakuum breder ut sig där kulturens stöttepelare borde stå.
Av Erik Helmerson
Kulturskapare anpassar sig till politiska påbud – och stympas.
Av Charlotta Levay
Svenskt kulturliv är upptaget av det dagsaktuella. Det gör idédebatten ytlig.
Av Josefin Holmström
Svensk borgerlighet har inte insett vikten av bildning, kultur och tradition. Sådana värden måste vi odla och vårda om det ska bli något av samhällsbygget.
Av Louise Belfrage
Hur ska vi kunna tala med varandra eller våga ha delade meningar, om minsta felsteg leder till utvisning från gemenskapen? Vi behöver en kanon för att föra djupare samtal om vad som är rätt och fel.
Av Håkan Lindgren
Kulturarvet och vår kulturella historia borde vara en självklar inspirationskälla. Men vi är dåliga på att minnas.
Av Henrik Höjer
Man lär sig oftast nya saker genom att ha fel. Vi behöver fler berättelser om folk som ändrar sig och drar lärdomar om varför de hade fel.
Av Martina Björk
Bibeln är en ofrånkomlig referenspunkt. Utan den står vi oss slätt.
Ledare
Av PJ Anders Linder
När regeringen Reinfeldt lanserade arbetslinjen var en av de bärande bjälkarna att det skulle löna sig bättre att jobba än att inte göra det och att skatten skulle vara lägre på arbete än på ersättningar från socialförsäkringssystemet och pensioner.
Samhälle
Av Axel Odelberg
Kronans fall har ingenting med räntan att göra. Problemet är politisk osäkerhet.
Av Ulrika Carlsson
Medan ryskorna alltid klär upp sig och vårdar sitt utseende saknar männen stil och behandlar kvinnor som mindre vetande.
Av Elisabeth Braw
Efter brexit vill Storbritannien bygga en global militär plattform. Men det kan bli både dyrt och svårt.
Av Joakim Rådström
Traditionalism krockar med regional maktpolitik och den digitala eran när Mongoliet bestämmer vilket skriftspråk som ska användas.
Frizon
Av Malcom Kyeyune
Väljare dras till autoritära politiker som representerar och personifierar deras intressen. Legitimiteten hämtas nedifrån, inte från höga ideal och principer.
Av Thomas Steinfeld
Att försöka hitta sig själv är meningslöst. Identitet kan inte skapas eller ägas utan handlar om en relation.
Intervju
Av Håkan Lindgren
Vi måste förhålla oss skeptiska till artificiell intelligens, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Det finns inga som helst belägg för att datorer skulle ha ett medvetande.
Tradition
Av Margareta Melén
1500-talsförfattaren Pietro Aretino kan beskrivas som den första moderna publicisten och rentav som en tidig bloggare.
Civilisation
Av Maxim Grigoriev
Det unga irländska litteraturen håller en påfallande hög nivå.
Av Maria Engqvist
Trots att Aleksandr Pusjkin fortfarande är Rysslands nationalpoet är kunskapen om honom liten i Sverige.
Av Jenny Danielsson
Många konstnärer har på senare år sökt sig till Los Angeles.
Av Erik W Larsson
I år är det 100 år sedan Emiliano Zapata mördades. Det finns inga skäl att inspireras av honom.
Av Tobias Dahlkvist
Robert Burton ville sammanfatta allt som hade skrivits om melankolin. Nu finns hans klassiska verk i en svensk utgåva.
Av Svante Nordin
I en aktuell bok argumenterar Klas-Göran Karlsson för att andra världskriget kan ses som en fortsättning på det första.
Recension
Av Bengt G Nilsson
De flesta någorlunda till åren komna svenskar kan säkert erinra sig de dramatiska nyhetsbulletinerna från den 5 juni 1967.
Av Martin Lagerholm
Böcker om ryktbara och rysliga diktatorer är sedan länge en lukrativ litterär genre.
Av Håkan Lindgren
Ett vanligt passagerarplan, som Boeing 737, kan generera 240 terabyte data under en flygning. Det är fem gånger så mycket som Hubbleteleskopet har samlat in under 20 år.
Av Margareta Melén
Orwell fruktade censuren medan Huxley varnade för ett överflöd av desinformation, och det är i den senares nya sköna värld vi nu lever. Margareta Melén försöker rädda sanningen undan drunkningsdöden.
Av Håkan Arvidsson
Det hör inte till vanligheterna att det i det skandinaviska forskarsamhället produceras biografier över stora europeiska andar. Människor som satt ett avtryck inte bara i sin egen generation utan även i andra efterkommande släktled.
Av Karin Henriksson
Pointillism: Ambitiösa museibesökare känner naturligtvis till vad det är för något och att ett mästerverk som Georges Seurats En söndagseftermiddag på ön La Grande Jatte är ett exempel på en måleriteknik som består av prickar.
Av Johannes Rex
Personlig utveckling tycks bli ett alltmer dominerande litterärt tema. I brittiska The Guardian kunde vi nyligen läsa att självhjälpslitteraturens försäljningssiffror nått rekordhöga nivåer det senaste året, och det räcker med att kasta ett öga på topplistan i närmaste bokhandel för att se att något liknande gäller även i Sverige.
Av Jojje Olsson
Under ett tal vid John Hopkins-universitetet i mars år 2000 kom Bill Clinton in på den kinesiska regimens ambition att kontrollera internet. ”Lycka till”, sade han. Den uppgiften hade, menade Clinton, en svårighetsgrad som var jämförbar med att försöka spika fast en portion Jello på väggen.
Av Jonas Elvander
Vissa ords förmåga att definiera en hel epok bekräftas ofta av det faktum att ingen riktigt vet vad de betyder. I vår tid är det epokdefinierande ordet utan tvekan nyliberalism.
Av Ylva Herholz
När algoritmerna kommer... Det är en lysande inledning på en bok om de gigantiska, oöverblickbara omvälvningar som pågår och står för dörren i allas vårt liv, då digitaliseringen av arbetslivet når nästa nivå.
Av Göran Frankel
1969 var det valår i Indien. Som ung journalist följde jag med en congresswala, en kandidat från Kongresspartiet, på valkampanj på den nordindiska landsbygden.
Debatt och läsarbrev
Av Joakim Broman
”Glöm aldrig sossarnas svek mot Sollefteå sjukhus.” Banderollen med det taggiga budskapet sitter på vägen in mot tätorten, den som brukade blandas ihop med Skellefteå men som på senare år blivit känd för den infekterade striden om BB.
Fackböcker 2019
Av PJ Anders Linder
Statsvetaren Erik Ringmar spar inte på krutet i denna rasande uppgörelse med svenskt högskoleliv. Han är inte först med att gissla politisering och småpåvevälde men få har gjort det med samma hetta och frispråkighet.
Av Tove Paulsson Holmberg
Kemisten och läkaren Jacob Berzelius (1779–1848) är en av den svenska vetenskapshistoriens fixstjärnor.
Av Christian Abrahamsson
Mellan åren 1913 och 2013 delade Svenska sällskapet för geografi och antropologi ut Anders Retzius medalj i guld till ledande kulturgeografer och antropologer.
Av Lars Lönnroth
Bo Grandien (1932–2014) genomförde tre helt olika karriärer i sitt liv. Han debuterade som poet redan i början på 1950-talet med egenartade, lätt absurda dikter och berättelser som blev mycket uppskattade.
Av David Andersson
I april firade Nato sitt 70-årsjubileum. Lagom till dess utkom Ann-Sofie Dahls Nato. Historien om en försvarsallians i förändring, en gedigen bok i det behändiga formatet på drygt 200 sidor.
Av Mattias Svensson
Min pappa brukade berätta om hur han och en vän blev bjudna till en fin restaurang i Tokyo och hur vännen till sällskapets fasa hade beställt in en flaska ketchup och begravt den serverade maten under den röda såsen.
Av Martina Björk
Vad innebär det att fira gudstjänst? Det förklarar Carl Sjögren, tidigare domprost i Skara, i sin nätta bok Kyrkan lovsjunger. En bok om gudstjänstens och musikens teologi.
Av Blanche Jarn
Efter att före detta Folkpartiet har nylanserat sig som Liberalerna och den liberalkonservativa alliansen splittrats är frågan hetare än någonsin: Vem är liberal på riktigt, och vem låtsas bara?
Av Erik Hedling
Marcus Walléns bok om det så kallade ”naziguldet” – det vill säga den valutareserv, bestående av guld och stora mängder utländsk valuta, som fanns kvar under tysk kontroll under andra världskrigets sista månader – är minst sagt märklig.
Av Lars Anders Johansson
Det är idag svårt att förstå hur populär Verner von Heidenstam var i breda folklager runt sekelskiftet 1900. Han var en av de sista som kunde göra anspråk på hederstiteln ”nationalskald” och som samlade anhängare över hela det politiska spektret.
Av Tommy Möller
Hanne Kjöller har skrivit en krönika över tillståndet i svensk politik, som kan sammanfattas: rörighet gränsande till kaos.
Av Nils Johan Tjärnlund
Om vi har fått vänja oss vid tvära kast och omläggningar i den svenska politiken på senare år så är det ändå inget som kommer i närheten av de förbluffande händelserika åren 1808–1814.
Av Josefin Holmström
I ett politiskt och kulturellt klimat präglat av oro, ängslan och identitetspolitik kan museer vara rena minfält. Skallar insamlade av rasbiologiskt intresserade antropologer tronar i montrar tillsammans med stulna artefakter och krigsbyten.
I korthet
Av Mats Wiklund
I fornstora dar – föreställer man sig – satt svenska folket som klistrade och lyssnade på radioprogram där en respektingivande person med stentorsstämma föreläste om någonting okänt och märkvärdigt: akademiker som tog för givet att deras minsta stavelse skulle bemötas med aktning.
Av Jakob Sjövall
De negativa inslagen med internet – rysk desinformation, åsiktsbubblor och pornografi – uppmärksammas ofta. Men man får inte glömma allt positivt som har kommit med nätet. Till exempel har en stor del av världens kulturarv blivit digitaliserat.
Av Erik Thyselius
När detta nummer av Axess nått läsarna har EU-valrörelsen kommit och gått. Tacka gudarna för det. Även om svenska val till Europaparlamentet sällan är några färgsprakande tillställningar var denna rent ut sagt förfärlig.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Jag promenerar i Gröndal med min hund. Går genom en park. Iakttar och värderar konstfulla skuggor som solen kastar genom grenverket, lustiga skyltar, unga människor som spelar något tennisliknande på små banor och med fjösiga racketar... och det finns något i min rastlösa blick som jag känner alltför väl igen, och som väcker ett vagt obehag.
Krönika
Av Katarina O'Nils Franke
Idag är det allra viktigaste för många att synas och bli sedda. Med vår moderna teknik kan vi enkelt lägga ut oss själva i text, bild och video för andra att beskåda. Våra liv influerar andras liv. Men redan 300-talets ikonmåleri gjorde att vi kunde känna oss sedda var i rummet vi än befann oss.
Av Annika Borg
I Sverige går det att vara bildad utan att ha en susning om religiösa urkunder eller trosläror. Jag minns när en kulturredaktör bekände för mig att vederbörande inte hade kunskap om att Nya testamentet innehåller fyra evangelier eller när en betrodd tv-kommentator i direktsändning upplyste tittarna om att kronprinsessan Victoria läste en fin text vid barndopet när hon i själva verket bad en bön.
Av Susanna Birgersson
Kära dagbok, började man, och fortsatte pliktskyldigt att räkna upp vad man gjort under dagen, saker som sovmorgon, matteprov och pianolektion. Kanske tillfogades något litet omdöme, ”väldigt skönt”, ”ganska svårt” eller ”jättetråkigt”. Sedan kom det roliga, att haka på det lilla, lilla hänglåset och lägga tillbaka den lilla, lilla nyckeln på sin superhemliga plats.