NR 9 2019TEMA: Till historiens försvar!
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Emil Uddhammar
För Skolverket är kunskaper och lärare ett auktoritärt förtryck. Men kunskap är befrielse.
Av Karin Svanborg-Sjövall
Medborgarnas intresse för sin historia ökar parallellt med att statens intresse för att förmedla vårt gemensamma förflutna mer eller mindre tycks ha upphört. Släktforskning ger en känsla av samtidig kontroll och frihet.
Av Anna Victoria Hallberg
Skolverkets genomklappning var inte ett enskilt olycksfall i arbetet. Den visar på ett strukturellt problem som humaniora måste bekämpa.
Av Ulla Gudmundson
I Sverige dominerar stoltheten över att ha brutit med väsentliga delar av vår historia. Stormaktstiden är pinsam för en nation som vill se sig som fredlig.
Av Fredrik Haage
I den sekulära processionen bannlyses inte bara tidigare åldrar. Man verkar överhuvudtaget inte vilja veta av uppfattningar som var normala eller åtminstone legitima för bara några årtionden sedan.
Av Dan Korn
För Skolverket framstår äldre tidsepoker som oviktiga eftersom människorna som levde då ändå inte har något att lära oss. Det är den upphöjda överlägsenhet man kan kosta på sig om man vet att man är bäst.
Av Karin Stensdotter
I Frankrike är historien levande, eftersom den ifrågasätts. Det är annorlunda i Sverige.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Den brittiske historikern C Northcote Parkinson fick en stor och oväntad framgång när Parkinson’s Law publicerades för drygt 60 år sedan. Tidigare hade han skrivit marinhistoriska verk i ämnen som ”krig i de östliga haven” och expansionen av Liverpools hamn, men nu tog han itu med tidens svällande byråkrati och gjorde det med humor och pregnans.
Samhälle
Av Hugo Selling
Den förre tv-komikern Volodymyr Zelenskyj vann sensationellt i Ukrainas presidentval. Väljarna stöder honom ännu. Men han måste bekämpa korruptionen.
Av Olle Lidbom
Mediepolitiken är fixerad vid offentligt finansierade medier. Det enda som verkar betyda något är public service-bolagen och presstöd.
Av Henrik Nilsson
Trots all information och upplysning kan vi inte komma överens om den grundläggande frågan om vilket land vi egentligen lever i.
Av Nathan Shachar
En militärkupp blev upptakten till omtumlande förändringar i Peru, framförallt den väldiga jordreform vars femtioårsminne nu uppmärksammas. Reformerna sådde fröet till en psykologisk revolution som förändrat landet för alltid.
Frizon
Av Emil Uddhammar
Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord?
Av Richard Swartz
Milan Kundera påminde om att vi i hög grad har centraleuropéer att tacka för vad som är vår gemensamma västerländska kultur.
Av Torbjörn Elensky
Finns det en gemensam mänsklig natur? Kan en allmängiltig, universell naturrätt utvecklas ur den? Vad skulle det i så fall innebära för de mänskliga rättigheterna?
Opinion
Av Li Jansson
Företagens kostnader för brott ökar oerhört snabbt. Vänds inte utvecklingen minskar den samhälleliga tilliten samtidigt som inkomster och sparande försämras.
Tradition
Av Peter Luthersson
I sin dagbok beskriver den judiske författaren Mihail Sebastian hur antisemitismen eskalerar i 1930- och 40-talens Rumänien, samtidigt som flera av hans vänner sympatiserar med det fascistiska Järngardet.
Civilisation
Av Sven-Johan Spånberg
John Stuart Mills skrift om kvinnors rättighet är ingen flammande appell utan har sin styrka i den skarpa argumenteringen.
Av Martin Lagerholm
Trots att Hiddensee är en liten ö har ett påfallande stort antal celebriteter vistats där.
Av Karin Pihl
Moderna människor mår sämre än de borde göra.
Av Maxim Grigoriev
När den österrikiska författaren Mela Hartwig tvingades gå i exil på 1930-talet slogs hennes författarskap i spillror. De senaste åren har hon återupprättats.
Av Henrik Nilsson
I år skulle den portugisiska poeten Sophia de Mello Breyner Andresen ha fyllt 100, och den första biografin om henne har utkommit.
Av Susanna Birgersson
I en aktuell bok visar Dan Korn hur västvärldens demokratier har sitt ursprung i de judisk-kristna traditionerna.
Recension
Av Hans-Roland Johnsson
Begreppet ikon är idag ett populärt modeord som frikostigt, kanske alltför frikostigt, används för att etikettera både kända och mindre kända kulturpersonligheter. Om man med ”ikon” menar en person vars verksamheter varaktigt inspirerar är få mer förtjänta av benämningen än Susan Sontag.
Av Katrine Marçal
Historien om David Cameron fascinerar långt utanför Storbritanniens gränser. Antagligen eftersom den är så ironisk. David Cameron var den politiska rimligheten reinkarnerad: allt skulle vara välslipat, genomtänkt och pragmatiskt.
Av Gustaf Almkvist
Uppgifterna går isär om hur överste Claus von Stauffenbergs sista ord föll, när han strax efter midnatt den 21 juli 1944 ställdes framför en sandhög på generalstabens gård i Berlin för att avrättas.
Av Martin Lagerholm
Hölderlin och Hegel? Vad kan månne förena dessa båda giganter i den tyska och västerländska litteratur- och filosofihistorien?
Av Karin Henriksson
Titeln säger klart och tydligt vad boken handlar om. She said. Hon sa. Inte He said, she said (Han sa, hon sa), som det brukar heta när ord står mot ord. Här är det mesta som män säger luddiga bortförklaringar, arga dementier eller hotfullheter som förmedlas via advokatfirmor.
Av Maxim Grigoriev
Nabokovisterna träter om hur den ryska delen av författarskapet förhåller sig till den engelskspråkiga. Ryssarna har en delvis annan uppfattning än de engelskspråkiga. Och själv skapade Nabokov myter. Maxim Grigoriev reder ut begreppen.
Av Anna Victoria Hallberg
Det är i metoden att presentera enskilda detaljer och sedan zooma ut och få med det stora perspektivet som Jia Tolentinos särskilda röst framträder tydligast. För alla som läser The New Yorker någorlunda regelbundet är Tolentino är en välkänd skribent.
Av Johan Sundeen
År 1971 utkom en av eftervärlden föga uppmärksammad bok med titeln Revolutionen i Sattland. I denna roman skildrar pseudonymen F J Nordstedt (Christian Braw) ett baltiskt drama på västeuropeisk mark.
Av Helena Granström
Varför ägna sig åt naturvetenskap? I ett poddsamtal hör jag den kanadensiske fysikern och kosmologen Lee Smolin besvara frågan.
Av Patrik Lindenfors
Vetenskapen har gjort sig av med själen. Detta åtföljdes inte av fanfarer och belönades inte med ansedda priser. Det följde istället naturligt, som en konsekvens av kunskapens tillväxt.
Av Mats Fält
Det börjar bli trångt på den franska politikens elefantkyrkogård. Partier faller ihop, karriärer kraschar och osäkerheten blir snarare större än mindre på sikt.
Debatt och läsarbrev
Av Ingmar Karlsson & Torbjörn Elensky
I sin artikel Sår vind, skördar storm i Axess (7/2019) skriver Torbjörn Elensky att han 2012 stoppades från inval i Författarförbundets styrelse av en före detta diplomat.
Fackböcker 2019
Av Mathias Persson
Emil Uddhammars och Peter Steins lättillgängliga bok Svenska företag i Afrika täcker in betydligt mer än vad titeln utlovar. Förutom svensk kommersiell verksamhet söder om Sahara belyses också Afrikas utveckling generellt.
Av Anna Victoria Hallberg
Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet men hade lika gärna kunnat befinna sig på en filosofisk fakultet – han har återkommande skrivit om både enskilda filosofers tankegods och närmat sig filosofins klassiska problem och interna motsättningar.
Av Martina Björk
”Vilken musik skulle du ta med dig till en öde ö?” Den frågan ställs till internationellt etablerade musiker och dirigenter, i kortintervjuer som tv-kanalen Mezzo sänder. Påfallande många, faktiskt de flesta, svarar: ”Bach”.
Av Josefin Holmström
Minns ni mellanstadiets plågsamma skrivstilsövningar? Det gör jag.
Av Svante Nordin
Släktforskning är någonting som sysselsätter en stor del av den svenska befolkningen över 65. Den går väl för de flesta ut på att söka sina egna rötter, att lära känna sig själv.
Av Per Bauhn
Alltsedan David Humes påpekande att man inte utan vidare kan gå från ett ”är” till ett ”bör” – det vill säga, från en beskrivning till en norm eller värdering – har det inom filosofin funnits en stark skepsis mot att härleda slutsatser om vad vi bör göra utifrån antaganden om hur verkligheten (”naturen”) är beskaffad.
Av Hugo Lagercrantz
Under mina studieår var professorer såsom Ragnar Granit, Hannes Alfvén, Ingemar Hedenius och Herbert Tingsten välkända profiler i det offentliga samtalet.
Av Erik Hedling
En nordkoreansk propagandaskrift beskriver Koreakriget 1950–53 på följande sätt: ”De amerikanska imperialistiska angriparna som lidit oåterkalleliga militära, politiska och moraliska nederlag vid koreanska fronten fann det svårt att fortsätta kriget […] Det koreanska folkets historiska seger i kriget var bara möjlig tack vare den enastående vägledningen från president Kim Il Sung, den stora militära strategen och okuvliga, ständigt segrande, briljanta befälhavaren.”
Av David Andersson
För åtskilliga klassiska svenska författare finns det en standardbiografi. Vi har Carl Olov Sommars levnadsteckning över Gunnar Ekelöf, medan Bure Holmbäck har skrivit om Hjalmar Söderberg. För Eyvind Johnson finns Örjan Lindbergers tvåbandsverk och för Hjalmar Bergman tre volymer av Erik Hjalmar Linder.
Av Sverker Sörlin
Linné – detta namn, denna namngivare. Gigant, stereotyp, karikatyr; troligen tidernas mest kända svensk, hans gestalt står staty i världsstäder.
Av Nils Johan Tjärnlund
Efter flera års forskarmöda och jakt i arkiven dukar Ingrid Carlberg upp en generös volym på drygt 600 sidor med kapitel som flödar av berättarglädje. Hon serverar måleriska scener och ett myllrande persongalleri värdiga en viktoriansk – eller varför inte rysk – roman.
Av Adam Cwejman
Det går som land knappast att befinna sig i ett mer trängt geografiskt läge än på den koreanska halvön. Området flankeras i nordväst av Kina, i nordöst av Ryssland och österöver av Japan. Tre länder som inte har dragit sig för att svälja mindre grannländer och stoltsera med sin militära eller ekonomiska överhöghet.
Av Magnus Ljunggren
Stig Fredriksons Ryssland utan Putin är en bok med en något missvisande titel. Den skildrar framförallt ett Ryssland med Putin.
Av Johan Stenström
Efter att tidigare ha tecknat Fredrika Bremers, Klara Johansons och Gösta Ekmans liv och verk har Carina Burman nu utkommit med boken "Bellman. Biografin". Burman har bättre kunskap om 1700-talets Sverige än de flesta.
Av Tommy Möller
Vårt sätt att tänka analytiskt kring tidsförlopp, särskilt sådana som omfattar långa perspektiv, baseras nästan alltid på en strävan efter att identifiera brytpunkter för att kunna urskilja viktiga förändringar som inträffat. Särskilt i vetenskapliga sammanhang är någon form av periodisering pedagogiskt nödvändig för att få överblick och struktur.
Av Bo G Hall
Under en lång rad år skänkte Sverige den marockanske sultanen vapen, tunnor med krut samt utrustning till skeppsbyggnad. Detta skedde för att svenska fartyg inte skulle kapas av marockanska sjörövare och besättningarna föras till oviss fångenskap.
Av Åsa Karlsson
I många av Agatha Christies deckare finns spiritistiska seanser – ofta utgör de en vändpunkt i boken. Det är uppenbart att Christie inte trodde på spiritismen, men den var så pass vanlig i hennes samtid att den kunde fogas in i intrigerna utan att konfundera läsarna.
Av Jakob Sjövall
Kulturradioprofilen Gunnar Bolin har skrivit om sin intressanta släkt i Hovjuvelerarens barn. Släkten Bolin kom från Sverige till Sankt Petersburg tidigt under 1800-talet och drev i flera år hovjuvelerarfirma i Ryssland (den drivs ännu av familjen i Sverige).
Av Lars Lönnroth
På 1940- och 50-talen var Stig Ahlgren (1910–1996) en av Sveriges mest inflytelserika kritiker, berömd men också fruktad för sin vassa penna och briljanta formuleringskonst.
Av Ann-Sofie Dahl
Med socialdemokraternas återkomst till Rosenbad hösten 2014 följde även en högst oväntad comeback för den aktivistiska Palmelinjen i utrikespolitiken.
Av Anders Rönmark
Det finns knappast något utländskt politiskt ämbete som intresserar svenskarna mer än det som just nu innehas av Donald Trump. Efter hans seger i presidentvalet 2016 fylldes spalterna med tips om hur ansvarstagande föräldrar skulle ”prata med barnen” och Sveriges Radios utsände mötte gråtande ungar i ett snöigt Stockholm.
Av Katarina O'Nils Franke
När vi samtalar förväntar vi oss ett svar eller åtminstone en reaktion. Men när vi skrattar eller gråter riktar vi oss inte till någon annan.
Av Olle Wästberg
När påven Johannes Paulus II besökte New York 1979 kallade han staden ”The Capital of the World”. New York är på många sätt en unik stad, dominerande på finansmarknaden och inom reklambyråvärlden.
Av Catta Neuding
Claes Rainer inleder sin bok Lovisa Ulrika – Konst och kuppförsök med orden: ”Det här är historien om den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika som drog fram som en virvelvind i frihetstidens Sverige.” Och visst är det en virvelvind som vi får följa i 330 sidor, från barnaår i Preussen till åldrande och död som änkedrottning i Sverige år 1782.
I korthet
Av Louise Belfrage
Anna Riwkin föds i Ryssland 1908 och kommer till Sverige med sin familj som sjuåring. Efter balettstudier blir hon hovfotografen Moses Benkows assistent. Hon skaffar sig tidigt en egen studio i centrala Stockholm och vinner erkännande som en av Sveriges främsta fotografer, både i fråga om porträtt, dans- och teaterbilder.
Av Charlotta E Lindell
Djurlivet är rikt i kända författares liv och verk. William Faulkner hade flera jakthundar under sin livstid medan Iris Murdochs hade katt.
Av PJ Anders Linder
Visst är Skólavörðustígur i Reykjavik turistisk. Fast på ett riktigt bra sätt.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Skolverket backade till sist. Antiken kommer att finnas kvar i grundskolans historieundervisning. Allt borde vara frid och fröjd. Men det finns något med förslaget som dröjer sig kvar. Eller snarare: något med den upprördhet som förslaget väckte.
Krönika
Av Annika Borg
Daybreakers heter den riktigt usla film som nyligen kom upp som förslag från min strömningstjänst. Reklambilden visade en zombieliknande vampyr med blodig öppen mun och osunda tänder och borde givetvis ha fungerat som en varningsetikett – att filmen var miserabel insåg jag redan efter fem minuter. Fast jag har mig själv att skylla.
Av Susanna Birgersson
Jag minns mina barndoms jular, framförallt minns jag tiden innan, decemberdagarna som blev allt kortare, det snöblandade regnet och den göteborgska vinterblåsten. Det blev första advent, med ”Bereden väg för Herran ”, ”Gå Sion”, ”Hosianna” och Otto Olssons ”Advent”.
Av Benjamin Katzeff Silberstein
Allt och ingenting är permanent i Israel. Ändå fungerar det på något vis.