NR 3 2020TEMA: När ledarskapet sviktar
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Wilhelm Agrell
Rysk aggression, islamism och brottslighet har utvecklats till allvarliga hot mot vår säkerhet. Problemen kom smygande och vi förmådde inte reagera i tid.
Av Peter Santesson
Den utbredda pessimismen beror inte på oro för ekonomin eller ett utbrett värderingsskifte i samhället utan bristande politiskt ledarskap. Det är trots allt något man kan påverka genom demokratiska processer.
Av Jörgen Huitfeldt
Medierna har återupprepat missuppfattningar och låtit tveksamma och rent felaktiga påståenden om migrationen stå oemotsagda. Priset betalar vi nu i form av växande invandringsmotstånd och minskat förtroende för medierna.
Av Lars Stjernkvist
Motsättningarna inom det politiska systemet blockerar lösningar av samhällsproblemen. För att medborgarna åter ska lita på makt och myndigheter krävs breda uppgörelser mellan moderater och socialdemokrater.
Av Adam Cwejman
Efterkrigstidens stadsplanering är intimt förknippad med misslyckad assimilering och integration. Ett första steg i lösningen av utanförskapsområdenas problem har tagits av Danmark.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Intresset för konservatism har varit på uppgång ett tag och det fick extra skjuts tidigare i vår när det blev känt att SD-toppen Mattias Karlsson är i färd med att starta en konservativ tankesmedja. I skrivande stund har denna ett förtroenderåd men varken programförklaring eller produktion. Ändå är nyfikenheten stor.
Samhälle
Av Karlis Neretnieks
Försvarsdebatten har förfallit till ekonomisk sifferexercis. Den borde istället handla om det försvar vi behöver.
Av Johan Tralau
Ur orden uppstiger glömda och dolda världar. Men ordens ursprungliga mening behöver inte vara deras riktiga betydelse och behöver heller inte binda oss nu.
Av Ulrika Carlsson
Filmen Unga kvinnor idealiserar social konformism mellan unga kvinnor. I detta grupptryck finns inget utrymme för individen.
Frizon
Av Christian Abrahamsson
1984 framstår som ett händelselöst år. Men just då genomgick Sverige förändringar vars effekter vi fortfarande känner av.
Av Mikael Timm
En epok inom kulturkritiken är slut. Men som genre är kritiken avgjort inte död. Vad som idag behövs är en lustfylld kritikergeneration.
Opinion
Av Agnes Karnatz
De statliga klimatstödspengarna uppgår till miljardbelopp och ger politisk prestige. Men flera stora satsningar är kontraproduktiva och leder inte till minskade utsläpp.
Tradition
Av Margareta Melén
Författaren Lillian Hellman blev en idol för den amerikanska vänstern. Men kollegan Mary McCarthy anklagade henne för att vara lögnaktig och Sovjetvänlig.
Civilisation
Av Adam Cwejman
Cal Newports bok Deep Work handlar om hur man tar tillbaka sitt liv från de digitala slukhålen.
Av Jakob Sjövall
I Belgien stöter man ofta på platser med bokhistoriskt intresse.
Av Erik W Larsson
För 100 år sedan valdes Warren G. Harding till amerikansk president. Han var nog bättre än sitt rykte.
Av Martina Björk
Disneys Frost-filmer är inspirerade av H C Andersens Snödrottningen. Men de har även likheter med Selma Lagerlöfs verk.
Av Katarina O'Nils Franke
En utställning på Armémuseum skildrar tre kvinnliga infiltratörer under andra världskriget.
Av Maxim Grigoriev
I en ny rysk roman skildras lägerupproren i Gulag.
Recension
Av Mats Fält
En tysk höst innehåller vanligen ett visst mått av ödesmättad dramatik. Den här gången handlade den bland annat om hur bra de skulle gå för det nya ytterkantspartiet AfD i ett antal delstatsval och om vem som kommer att efterträda Angela Merkel som förbundskansler.
Av Ninna Rösiö
I en demokrati är det lika mycket en konst för folket att styra sig självt som det någonsin var före folkstyrets tid. Men statskonstens betydelse glöms ofta bort i och med att folket så att säga ställs ansikte mot ansikte med sig självt.
Av Henrik Lundberg
Efter den tyska ockupationen förändrades villkoren för en diskussion om demokrati och angränsande frågor i Danmark. Själva begreppen omformades och vidgades. Henrik Lundberg fördjupar sig i efterkrigstidens debatt.
Av Erik W Larsson
Mitt första intryck av vad vi numera kallar genusdebatt var en föreläsning som neurofysiologen Germund Hesslow höll under min läkarutbildning vid Lunds universitet i början av 00-talet. Professor Hesslows rykte som akademisk provokatör var redan då väletablerat, och hans anförande om Könsskillnader, arv och miljö gjorde ingen besviken.
Av Bo Eriksson
Norma Broin var flygvärdinna på American Airlines under 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Hon älskade sitt arbete. Hon var dessutom mormon och övertygad icke-rökare. Under en tid hade hon känt sig trött och sliten och gick därför till läkaren för att kontrollera sina värden.
Av Jenny Danielsson
The Longing for Less. Living with Minimalism är en redogörelse för estetiken och idéerna kring minimalism och utgår från frilansskribenten Kyle Chaykas iakttagelser av begreppets omfattande och varierade användning under 2010-talet.
Av Ylva Herholz
I inledningen till sin uppmärksammade bok om livet i det östtyska ”transformationssamhället” skriver den tyske sociologen Steffen Mau: ”Natten mellan den 9 och 10 november 1989 stod jag som soldat i Nationale Volksarmee vakt vid en kasern i Schwerin, i stålhjälm och med laddad kalasjnikov – för att ’säkra objektet’.”
Av Carl Rudbeck
En på sin tid populär romangenre var den så kallade campus novel, romaner där universitetslärare med litterära ambitioner skrev vanligen humoristiska böcker om stora egon och pretentioner och småaktiga komplotter och intriger om stipendier, tjänster och mer eller mindre symboliska hedersbetygelser.
Av Hans-Åke Persson
Det är en sanning med viss modifikation att påstå att Jönssonligan spelade en viss roll i motståndsrörelsen mot regimen i DDR. Däremot är det riktigt att danskarnas motsvarighet till Jönssonligan – Olsenbanden – blev en symbol för motståndet mot de östtyska makthavarna.
Av Gustaf Lewander
Vasilij Aksjonov (1932–2009) var en av den sovjetiska och moderna ryska litteraturens fixgestalter. Från 1960 professionell författare, blev han också snabbt dissident.
Debatt och läsarbrev
Av Stig-Björn Ljunggren
Samtidigt som jag läser artiklar i Axess (nr 2/2020) på temat ”Ljus i mörkret. Vad krävs för att tända framtidstron?” springer svenskarna till affärerna för att hamstra pasta och dasspapper. I skrivande stund är det därför svårt att bestämma om detta temanummer är sällsynt vältajmat, eller om det var dött redan vid ankomsten.
I korthet
Av Charlotta E Lindell
Anne Boleyn (1507–1536) var en av de kvinnor i världen som hade störst makt under 1500-talet. Till en början var hon hovdam hos Henrik VIII, då han var gift med Katarina av Aragonien.
Av Torbjörn Elensky
Kulturlivet är den sektor i samhället som gör anspråk på att vara friast, mest utmanande normkritisk och mångfaldsbejakande gränsöverskridande. Det är således den som borde vara tolerantast mot avvikande åsikter och bäst tåla motsättningar mellan estetiska, politiska, existentiella och religiösa uppfattningar.
Av Gunnar Sonesson
Det finns trender och åsiktskorridorer på de flesta områden. Den svenska krogscenen är inget undantag. Sedan några år är ”naturliga viner” rättesnöre i många vinpaket. Men vad är naturvin egentligen?
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Om någon hade sagt till mig för tre år sen att jag skulle sitta trollbunden av en dokumentärserie om presidentfamiljen Bush hade jag trott att de drev med mig.
Eller hade jag det?
Krönika
Av Louise Lennartsson
Carl Tham ska under sin tid som utbildningsminister ha sagt att alla universitetslärare måste ställa upp på demokrati. Lundaprofessorn Svante Nordin minns hur han raljerade och sa att varken Platon eller Jean-Paul Sartre i så fall skulle kunna föreläsa vid ett svenskt universitet.
Av Annika Borg
Var lugn, mitt barn, det finnes ingenting, och allt är som du ser: skogen, röken och skenornas flykt.
Av Susanna Birgersson
Jag har en vän i USA som röstar konservativt. I alla fall gjorde han det förr i tiden, och alldeles bestämt gjorde han det 2008. Att John McCain förlorade mot Barack Obama gjorde honom sorgsen och bekymrad. Men dagen då Obama installerades skrev han likväl på Facebook om ”my president”, om att han skulle be för honom, om att han önskade honom lycka till.
Samtiden
Av Fredrik Johansson
I februari annonserades en parlamentarisk utredning för att se över den svenska grundlagen. Det handlar inte om någon stor grundlagsrevision – men den är principiellt intressant. Inte för vad den ska göra, utan för hur den presenteras och vilka förväntningar som ställs på den.