NR 3 2018TEMA: Världsordning i kris
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Carl Ritter
Historicismen lever vidare i idén om den ödesbestämda globaliseringen. Dess dogmatiska drag bidrar till en illiberal motreaktion.
Av G. John Ikenberry
Den liberala internationalismen som garanterade demokrati och ekonomisk öppenhet är i kris. Kan en bredare koalition av stater återskapas som är villiga att samarbeta inom en reformerad världsordning?
Av Fredrik Erixon
När politiken i de liberala demokratierna blir tröttare och trögare påverkas även det internationella systemet negativt.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Som den förste i raden av talare tog Maurizio Viroli till orda. Det var rätt man på rätt plats.
Samhälle
Av Olle Lidbom
Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter fortfarande stort förtroende. Men det finns en grupp som misstror public service.
Av Anders Mathlein
Det kan kännas bra att vedergälla en oförrätt men ofta mår man sämre än innan den utkrävdes. Upprättelse, försoning och förlåtande kan förbättra både mental och fysisk hälsa – och självkänslan.
Av Tor Billgren
Cyril Ramaphosa har slutligen nått sitt mål. Frågan är vad Sydafrikas nye president egentligen vill.
Av Mauricio Rojas
Socialdemokratins hegemoni byggde på etnisk homogenitet och en stark nationalstat. När de förutsättningarna upphörde blev svensk politik alltmer vansklig.
Frizon
Av Lars Trägårdh
Växande krav på absoluta rättigheter tömmer demokratin på innehåll. Juridiken tar över.
Av Nina Sanandaji
Sverige har allt att vinna på att dra till sig högkvalificerade migranter. Men byråkratisk stelbenthet och höga skatter gör att de söker sig till andra länder.
Opinion
Av Johannes Nilsson
Vänsterhegemonin på kultursidorna betraktas som självklar. Konservativa skribenter tillåts bara inom de gränser som vänstern bestämmer.
Intervju
Av Nils Johan Tjärnlund
Hovsångerskan Siv Wennberg ser tillbaka på en karriär med tvära kast. Snart kommer filmen som ger den osminkade bilden av hennes liv.
Tradition
Av Henrik Nilsson
Felisberto Hernández, som har fått klassikerstatus i sitt hemland Uruguay, utövade ett avgörande inflytande på latinamerikanska författare som Julio Cortázar och Gabriel García Márquez.
Civilisation
Av Eli Göndör
Dödahavsrullarna, som nu kommit i svensk översättning, ger en unik inblick i judiskt liv vid tiden strax före kristendomens framväxt.
Av Nathalie Rothschild
Trots att vår koncentrationsförmåga sägs ha blivit sämre lyssnar alltfler på poddar med långa, fördjupande samtal.
Av Josefin Holmström
Colum McCann är skeptisk mot författarskolor men understryker att det krävs hårt arbete för att bli diktare.
Av David Andersson
Ingmar Bergman var en lysande, om än opålitlig, berättare. Förhoppningsvis kommer hans varma, humoristiska sida inte att glömmas detta jubileumsår.
Av Charlotta Seiler Brylla
Den som intresserar sig för underrättelseverksamhet kommer att ha stort utbyte av Jens Gieseckes bok om Stasi.
Recension
Av Bengt G Nilsson
Stora journalistiska avslöjanden börjar ofta med ett hugskott, en vag idé. ”Det här verkar egendomligt. Kanske borde jag titta på det?”
Av Karin Henriksson
Träsket. Tv-drama. Avsnitt nummer 60. Hope bekände ”vita lögner”. Slutar nästa dag.
Av Jojje Olsson
De inbördes relationerna mellan världens tre största ekonomier har varit turbulenta och spända i modern tid, då samtliga flera gånger har spelat ut de två övriga mot varandra.
Av Margareta Melén
Nationella fronten formar sig ständigt efter sin epok och dess rädslor. Partiets grundare använde ligistfasoner, hans dotter och efterträdare har försökt polera fasaden. Margareta Melén begrundar populisthögerns baksmälla efter presidentvalet i Frankrike.
Av Emil Uddhammar
Inte många känner idag till Jan Christiaan Smuts, född i Kapprovinsens vindistrikt i Sydafrika den 24 maj 1870, död den 11 september 1950 på sin farm Doornkloof utanför Pretoria. När jag nämnde hans namn för min hustru, mindes hon en resa på 1960-talet till en familj i England, där katten hette General Smuts.
Av Erik W Larsson
I ett föga klassiskt avsnitt av radioprogrammet Hassan ringer Fredrik Lindström upp Expressens kulturredaktion och ber att få tala med musikkritikern och Springsteendyrkaren Måns Ivarsson.
Av Anna Victoria Hallberg
Martha Craven Nussbaum är en av vår tids mest uppburna och citerade filosofer. Den form hon har mejslat ut för sitt skrivande och tänkande utgår från den analytiska traditionen med neo-aristoteliska förtecken. Härifrån förfinar och återanvänder hon troper och teman om och från humanistisk etik.
Av Peter Johnsson
Stalin var skeptisk. ”Jag är emot tanken på en biografi. Maxim Gorkij hade en liknande idé; också han frågade mig, men jag avrådde. Jag tror inte tiden har kommit för en Stalinbiografi.” Året var 1935 och Stalins svar är skrivet rakt över ett brev från partikamraten Jemeljan Jaroslavskij. Han hade helt rätt.
Av Annagreta Dyring
Vad händer egentligen i Vatikanen? Vad ligger bakom alla rykten om korruption och sexuella övergrepp mot unga prästelever? Den frågan ställde sig den italienska journalisten Gianluigi Nuzzi för tio år sedan.
Av Jan Knutsson
Amerikanska vägval inom utrikespolitiken brukar tilldra sig stort intresse. Det är förstås inte någon tillfällighet. USA bär sedan andra världskriget upp det internationella systemet, i betydelsen att det är amerikansk ekonomisk, militär, och därmed även politisk makt som under årtionden har tillhandahållit en grundläggande ram för de internationella relationerna.
Debatt och läsarbrev
Av Anna Victoria Hallberg
Politik och universitet i USA präglas av misstro och intern polarisering. Det menar Jonathan Haidt, amerikansk socialpsykolog och professor i etiskt ledarskap vid Stern School of Business vid New York University, i Axess nr 2/2018.
I korthet
Av PJ Anders Linder
När jag kommer tillbaka med mitt rov från frukostbuffén på hotellet i Palo Alto står en kypare vid bordet och studerar framsidan av boken som jag läser för tillfället.
Av Jakob Sjövall
Det finns tecken på att det modernistiska smakmonopolet inom arkitekturen kan vara på väg att brytas. En så pass inflytelserik arkitekturkritiker som Hugh Pearman, redaktör för det brittiska arkitektförbundets tidning, skrev nyligen en ganska uppskattande artikel om den lilla minoritet brittiska arkitekter som har valt att verka i en klassisk tradition.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Äntligen stod Ebba Busch Thor i Aktuellt-studion.
Krönika
Av Sven Dahl
Här är friheten större, brukade det stå på skylten som markerar kommungränsen mellan Malmö och Vellinge. Det lär ha varit Lars-Ingvar Ljungman, under 20 års tid moderat kommunalråd i Vellinge, som en gång formulerade parollen.
Av Annika Borg
Miljoner och åter miljoner av våra gemensamma skattemedel går till olika välgörenhetsorganisationer. I takt med att ett ökat antal tiggare har kommit till Sverige samt att allt fler håller sig undan utvisningsbeslut, eller inte ens sökt asyl, har riktade insatser till dessa grupper blivit allt vanligare.
Av Thomas Engström
Det hålls lokalval i Nederländerna, och precis som i Sverige får man som invandrare vara med och rösta. Denna uppenbarelse drabbar mig en förmiddag när det ligger röstkort i brevlådan. Två veckor kvar. Jag hade tänkt sätta mig in i partiernas historia och särart lite efterhand, men nu är det alltså bråttom.