NR 1 2020TEMA: Polarisering pågår
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Katrine Marçal
Inställningen till brexit ledde till polarisering och en aggressiv debatt. Samtidigt är britterna alltmer eniga i sakpolitiken.
Av Svend Dahl
Det politiska har blivit det privata. Det påverkar vardagen och det politiska systemets funktionssätt.
Av Jonathan Rauch
Den ökade polariseringen i amerikansk politik beror inte på ideologiska förändringar utan på förändrade känslor bland väljarna. Identifikation med en grupp driver fram utvecklingen.
Av Arvid Åhlund
När sociala identiteter sammanfaller blir de identitetspolitiska impulserna övermäktiga och självförstärkande. Polariseringen är inte antipolitisk utan social.
Av Peter Santesson
Samhällsdebatten ger intryck av ökad polarisering och minskad tillit. Troligare är att konfliktnivån är tillbaka på en mer normal nivå.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Om inget högst oväntat inträffar kommer Storbritannien att ha lämnat EU under tiden mellan att dessa rader skrivs och att de når sina läsare.
Samhälle
Av Piotr Wawrzeniuk
Den ryska kyrkans och statens behov går hand i hand. Kontrollen och inflytandet i det postsovjetiska området måste bibehållas.
Av Magnus Ranstorp
De svenska extremistmiljöerna är alla djupt marinerade i antisemitism. Judehat är det ideologiska fundament som förenar vänsterautonom, radikalnationalistisk och religiös extremism.
Av Linda Jerneck
Ekofascism har inspirerat massmördare och fått spridning från Sverige.
Av Susanne Wigorts Yngvesson
Den politiska krisen är en moralisk kris och förlusten av ett gemensamt moraliskt språk. Att politiken skilts från etiken leder till en oförmåga att uttrycka politikens drivkrafter och mening.
Av Ulrika Carlsson
Hyresmarknaden i Moskva är en nyckfull historia. Några rättigheter kan man inte räkna med.
Frizon
Av Katarina Barrling
Skönheten lever farligt. Den hotar värden som vår tid håller som heliga: frihet och jämlikhet.
Av Henrik Meinander
Finlands historia är ett drama om ett land som mot alla odds överlevde och blev en demokrati. Men att bli en oberoende nation tog tid och tålamod.
Opinion
Av Jakob Heidbrink
Svensk kultur är inte enhetlig utan består av olika drag. Det är det som gör den svensk och värd att bevara.
Tradition
Av Christian Braw
Med den historiska romanen om Balthasar Rüssow blev Jaan Kross Estlands nationalförfattare. I år skulle han ha fyllt 100.
Civilisation
Av Alfred Sjödin
Josefin Holmströms bok om Emily Dickinson för oss närmare diktaren utan att släta över hennes grundläggande gåtfullhet.
Av David Andersson
Fettpärlan är en av Maupassants främsta noveller. Uppfattningen att den skulle ha inspirerat filmen Diligensen är dock en myt.
Av Martina Björk
Nicola Gardinis bok om latin borde sättas i händerna på dem som vill avskaffa antik historia och klassiska språk i skolan.
Av Josefin Holmström
Det vore en kulturell katastrof om vi förlorade snön och isen.
Av Maria Engqvist
Ivan Turgenjev är en av världslitteraturens främsta realister. Nu har hans roman Fäder och söner äntligen kommit i nyöversättning.
Av Adam Cwejman
De antika stoikerna ansåg att vi måste acceptera ohälsa och lidande. En modern människa förklarar hellre krig mot sjukdomen.
Recension
Av Lars Åke Augustsson
Bibeln eller Den heliga skrift stod det på försättsbladet till den bok i rött skinnband jag fick vid konfirmationen. Översättningen var från 1917. Men helig kallas inte längre Bibeln i den (goda) senaste översättningen från 2000. Den skrift som förr kallades helig är inte ens en helhet, snarare ett oformligt bygge av olika stenar, ofta nog så fascinerande.
Av Carl Rudbeck
Ett kärt ämne bland historiker är böcker om Europas särart, the West and the rest. Varför har Europa, ett litet bihang till den väldiga euroasiatiska landmassan, skapat den moderna världen?
Av Anders Mathlein
Över 400 timmar videoklipp laddas upp på Youtube varje minut. Facebooks 2,3 miljarder användare alstrar dagligen svårfattbara mängder inlägg i text och bild, liksom den dryga miljard som är anslutna till Instagram.
Av Niklas Anderberg
Mot slutet av franska revolutionen modifierade man ett antal katolska kyrkor till Tempel för Förnuftet. Det var, enligt vetenskaps- och filosofihistorikern i Paris Justin E H Smith, inte helt klart vad man skulle hålla på med där inne; för vem borde man buga och för vad kunde man be?
Av Håkan Arvidsson
Andra världskriget brukar framställas som ett krig mellan två ideologier – den fria västliga demokratins ideal och den aggressiva nationella diktaturens. Det är sant, men bara delvis.
Av Ylva Herholz
För inte så länge sen läste jag – i en specialutgåva av tyska Der Spiegel på temat efterkrigstid – en tankeväckande intervju med en psykoterapeut som talat med, forskat och skrivit om de tyskar som var barn vid krigsslutet 1945, och åren närmast därefter.
Av Ann-Sofie Dahl
Nikki Haley är – eller var – något så ovanligt som en världsberömd FN-ambassadör. En amerikansk sådan visserligen, men inte ens de förmår väl i de flesta fall bli särskilt välbekanta ansikten för några bredare kretsar. Inte på hemmaplan i USA och definitivt inte heller bland det som går under beteckningen vanligt folk utanför supermaktens gränser.
Av Klas AM Eriksson
God samhällsvetenskap ger oss visshet om vår tillvaro. För att göra verkligheten hanterbar måste vi dock förenkla den. Det är bland annat därför teorier finns. Vi förhåller oss till hanterbara doser av tillvaron för att den inte ska bli oss övermäktig.
Av Tommy Olofsson
Möjligen kan det te sig paradoxalt att förse en bok med titeln Don’t Read Poetry och sedan ge den undertiteln A Book About How to Read Poems. Ändå sammanfattar denna antydan till paradox vad hela boken går ut på, nämligen att vi inte bör låta våra allmänna föreställningar om genren poesi stå i vägen för vår förmåga att uppskatta och ta till oss enskilda dikter.
Av Ninna Rösiö
Enligt François-Xavier Bellamy är man inte reaktionär bara för att man vill dröja kvar i och uppskatta det som människan har uppnått och åstadkommit. Hans senaste uppmärksammade bok har följdriktigt titeln Demeure (”Dröj (kvar)” men också substantiviskt ”Boplats”).
Av Christian Abrahamsson
Det finns tänkare vilkas iögonfallande frånvaro i den svenska diskussionen säger något intressant om vårt land. En sådan är Raymond Aron, som menade att marxismen är ett opium för de intellektuella. Christian Abrahamsson påminner oss om vad vi har missat.
Debatt och läsarbrev
Av Gustaf Lewander & Hugo Selling
Hugo Sellings artikel om det politiska läget i Ukraina, ”Det är allvar nu”, i Axess (9/19) och om den nyvalde presidenten Zelenskyjs politiska reformprogram ger förvisso en god beskrivning av landets och den nyvalda administrationens försök att hantera den omfattande korruptionen, men innehåller samtidigt ett anmärkningsvärt påstående avseende nynazismens inflytande i landet.
I korthet
Av Mats Wiklund
Jag träffade Roger Scruton för första och sista gången i juni 2011. Han hade ett grundmurat dåligt rykte – i Sverige. Här hölls han som en hopplös reaktionär, en parodi på en världsfrånvänd engelsk knök.
Av Bo G Hall
När journalister skildrar det politiska arbetet används ofta metaforer. Detsamma gäller när de behandlar näringslivets eller idrottsvärldens strider om makt och inflytande.
Av Wilhelm Behrman
”Det var lättnad och glädje över att denna historiska händelse verkligen ägde rum.”
Så beskrev Gudrun Schyman i en radiointervju i höstas de känslor som rådde i vänsterpartiet kommunisterna när muren föll 1989. Lättnad och glädje.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
1976 anmälde mina föräldrar mig till ett utbytesprogram, vilket ledde till att jag tillbringade en sommarmånad hos en jämnårig kille i Tennessee och hans familj. Han hette Tom. Året därpå var det hans tur att bo en månad med min familj i Saltsjö-Boo.
Krönika
Av Susanna Birgersson
Jag har skrivit många texter om det svenska kungahusets tillkortakommanden, jag har klagat på apanaget, förfasat mig över skandalerna, och högtidligt slagit fast att monarkin är själva motsatsen till de ideal vårt samhälle vilar på: demokrati, jämlikhet, meritokrati.
Av Patrik Oksanen
Det är något med svenskars förståelse om sin geografi som inte riktigt går in. På min amerikanska high school hade vi en eminent engelsklärare.
Av Annika Borg
På trettondagen i år var det tjugonio år sedan jag avgav prästlöften i Storkyrkan i Stockholm. Det är länge sedan och sannerligen en annan tid. Kalla kriget hade börjat tina och smälta bort. Under sensommaren året dessförinnan, 1990, anföll Saddam Hussein Kuwait.
Samtiden
Av Fredrik Johansson
Lars Melin – docent i svenska – konstaterade i en uppmärksammad artikel i DN i januari att ”det konstigaste är att många tror att de förändrar världen med ord. Medan alla vanliga människor anser att ord är små flexibla enheter som aktualiserar delar av världen, anser så kallade social-konstruktivister tvärtom att det är orden som skapar verkligheten.”