NR 8 2019TEMA: Frihetstid?
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Lena Andersson
Liberalismen behöver grundas i eviga frågor. Människan kan inte ta bort idéerna ur sitt tänkande.
Av Fredrik Erixon
Trettio år efter murens fall sörjer liberaler en dröm som kraschade. Men världsordningen har aldrig varit liberal.
Av Peter Santesson
Färre betecknar sig som liberaler medan konservatismen stärkts i opinionen. Det som förenar svenska folket över ideologiernas gränser är moderniteten och en ständig omprövning av politiken.
Av Svante Nordin
Liberalismens rötter sträcker sig längre tillbaka än liberalismen själv. Föregångare till liberalismen fanns redan innan begreppet hade formats.
Av Malcom Kyeyune
Likt den socialism den besegrade har liberalismen börjat tappa tron på sig själv. Inte ens liberalerna själva ser förnuftet som användbart inom politik och samhällsbygge.
Av Mattias Svensson
Pluralism och dynamik är följden av en fri och liberal politisk ordning. Det utgör också grunden för ett välordnat samhälle.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Januariöverenskommelsen ger Socialdemokraterna fortsatt maktinnehav, men vad innebär den för dem därutöver? Ja, det mest uppenbara är att deras strindbergska äktenskap med Miljöpartiet fortsätter.
Samhälle
Av Simon Westberg
Nybyggda bostadsområden saknar ytor för lek och rekreation. Det är en ohållbar situation som riskerar att leda till lägre barnafödande.
Av Mats Hellström
Tillit och pragmatism har burit upp den nordiska idén. De värderingarna står nu inför nya utmaningar.
Av Staffan Heimerson
Insekter föder fiskar och djur. Snart står mjölmaskar och bönsyrsor även på vår meny.
Frizon
Av Jon Åsberg
Varför är de individualistiska svenskarna så konforma och rädda för att tycka olika? Det är en fråga om kultur och historia.
Opinion
Av Nicklas Berild Lundblad
Förutsägelserna om informationssamhället som ordnat och kontrollerat är felaktiga. Samhället blir istället allt svårare att förutsäga och förklara.
Tradition
Av Tommy Olofsson
När Werner Aspenström ville frigöra sig från den ångestladdade 40-talsdiktningen inspirerades han av Harry Martinson. Sedan hittade han sin egen unika röst.
Civilisation
Av Fredrik Gustafsson
De nya streamingtjänsterna är praktiska och billiga. Men respekten för filmen som konstart riskerar att minska.
Av Hillevi Norburg
Etty Hillesums dagböcker visar att man kan behålla sin gudstro under de mest fruktansvärda omständigheter.
Av Jakob Sjövall
Den nyligen avlidne György Konrád hade en osedvanlig intellektuell integritet.
Av Gunnar Åselius
Trots att nästan ett halvsekel förflutit sedan fredsavtalet i Vietnam är debatten om kriget intensiv i USA. Bilden av skeendet har nyanserats.
Av Blanche Jarn
I sin nya bok angriper Bret Easton Ellis upplysta, liberala eliter. Underhållningsvärdet är högt.
Recension
Av Magnus Linton
En kväll 2009 hettar det till i den isolerade byn Gapun – känd bland lingvister för sitt säregna språk – djupt in i Papua Nya Guineas regnskogar efter att en vit mans studier av svarta hade dragit väpnade lösdrivare till trakten.
Av Ninna Rösiö
Som en märklig ironi ser Régis Debray det, att de tolv stjärnorna i EU-flaggan ursprungligen är en kristen symbol, hämtad från Johannes apokalyptiska uppenbarelser.
Av Håkan Arvidsson
Maoismen är som politisk och ideologisk rörelse ett av efterkrigstidens märkligaste fenomen. Den välte på ett oväntat sätt omkull kalla krigets frusna världsordning och injagade skräck och vånda inte bara i det demokratiskt kapitalistiska maktblocket, utan i lika hög grad i det kommunistiska.
Av Göran Frankel
Det fanns en tid då människan delade sin värld med gudar, hjältar och monster eller ansiktslösa makter som naturen eller ödet. Med renässansen och upplysningen inleddes en tyngdpunktsförskjutning från Den Andre mot Människan.
Av Hans-Åke Persson
Den 24 mars 1990 samlade den brittiska premiärministern Margaret Thatcher i hemlighet så många inhemska Tysklandsexperter som möjligt för att diskutera Tysklands och Europas gemensamma framtid. Rädslan var stor för att ett återförenat Tyskland än en gång skulle gå sin egen väg och på sikt återigen hota Europa.
Av Håkan Lindgren
Han gjorde det med en Rubiks kub. USB-minnen är alldeles för klumpiga i förhållande till den datamängd de kan lagra, skriver Edward Snowden i sin självbiografi.
Av Eva Forslund
Året är 2011. Den tuffa, och av det skälet välrenommerade åklagaren Angela Cory åtalar Cristian Fernandez för mordet på dennes tvååriga lillebror.
Av Emil Uddhammar
I början av 1970-talet hade vi en ganska färgstark lärare i fysik på läroverket i Norrköping som kallades Slaktarn. Han bar alltid en vit rock med några rostfläckar.
Av Carl Rudbeck
Vid det här laget har det blivit svårt att freda sig ifrån den tsunami av böcker som driver tesen att populismen är på väg att gräva en grav för den västerländska demokratin, speciellt så som den har sett ut efter andra världskrigets slut.
Av Lars Åke Augustsson
Också Hitlerbiografierna har sin egen historia. Man tager vad man som författare haver, och är beroende av det material som finns till hands. Det tillkommer ständigt nya studier, varför bilden av Hitler måste omprövas. Lars Åke Augustsson uppdaterar sina kunskaper. Och våra.
Debatt och läsarbrev
Av Dan Korn
Det är verkligen glädjande att Axess (7/2019) ägnat så stor uppmärksamhet åt den fransk-amerikanske litteraturhistorikern och filosofen René Girards tankar om syndabockar. Girard är värd uppmärksamheten och alla har vi något att lära oss av honom.
I korthet
Av Mats Wiklund
I John le Carrés roman Mullvaden (Tinker, tailor, soldier, spy) frågar George Smiley ut den man som förnedrat honom privat och professionellt. Bill Haydon, högt placerad i den brittiska underrättelsetjänsten, har i årtionden spionerat för ryssarna. Han har sålt ut sitt land och visar inte en tillstymmelse till ånger.
Av Emma Ophus
Nu pågår den svenska jaktsäsongen, vilket är betydelsefullt i ett land med cirka 300 000 jägare. Själv minns jag känslorna efter att ha fällt mitt första vilt, en blandning av allvar, lättnad och tacksamhet.
Av Katarina O'Nils Franke
I slutet av september kom ”nyheten”: Postnord kompenserar fallande brevvolymer med att höja portot. Nu går det verkligen undan!
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
– Ja, läspade violet. Citatet kommer ur en av Richmal Cromptons Bill-böcker och brukar ofta dyka upp när man vill skrocka åt usla översättningar.
Krönika
Av Annika Borg
De är som klerikala gubbar och gummor i lådan. I snart sagt varenda polariserande samhällsfråga far locket av och de ställer sig upp med pekpinnar för att skuldpålägga – istället för att välsignande handpålägga – medborgarna.
Av Susanna Birgersson
Det här tycker jag är en fantastisk mening: ”Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger.” Och med fantastisk menar jag förfärlig. Meningen återfinns i en artikel på Skolverkets hemsida.
Av Erik Thyselius
För en tid sedan offentliggjorde Moderaterna att de vill se en översyn av programbolagen SVT, SR och UR. Rätt så.