NR 7 2018Tema: Framtidstron som försvann
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Mattias Svensson
Trots att det finns goda skäl att se dystert på framtiden bör man ändå vara optimist. Men fler måste involveras i de processer som nu för utvecklingen framåt.
Av Henrik Höjer
Med ökade och till synes olösliga samhällsproblem breder pessimismen ut sig. Men framtidsforskare som i årtionden presenterat de dystraste förutsägelser har lyckligtvis oftast fått fel.
Av Katarina Barrling
Trots att det går bra för Sverige känner många missmod och pessimism. Det råder en vag känsla av att det finns något i vår kultur som inte klarar av att bemästra problemen som vi står inför.
Av Fredrik Haage
En programmatisk optimism har styrt reaktionerna på de stora utmaningar och kriser som drabbat Sverige de senaste åren. Det är dags för nykter pessimism.
Av Pontus Herin
Mänskligheten befinner sig i början av ett gigantiskt teknikskifte. Men politikerna som borde bejaka detta håller sig avvaktande.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Strax efter att jag hade tillträtt som politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet skrev jag en sorts programförklaring om inställning och attityd till samhällsutvecklingen. Bör en förnuftig människa vara optimist eller pessimist?
Samhälle
Av Erik Thyselius
Tjernobylkatastrofen är nu en del av Ukrainas turistindustri. Men beskådandet av tragedin håller dess minnen vid liv.
Av Bengt G Nilsson
En våg av liberaliseringar och demokrati sköljer över Etiopien. Men frågan är om ärkefienden och diktaturen Eritrea är beredd att sluta fred.
Av Susanna Birgersson
Att flytta till en storstad är lätt.
Av Annika Borg
En sak är säker: När traditionella kvinnoroller ska brytas inom populärkulturen är det inte de äldre manliga, lättgrubblande och småsupande kriminalkommissarierna som får utgöra förebilderna.
Av Elisabeth Braw
När Grönlands isar krymper kan väldiga tillgångar på olja och gas exploateras. Plötsligt är den fattiga och isolerade ön i händelsernas mitt.
Av Ulrika Carlsson
Det ryska språket kan verka strängt och avvisande. Men det handlar inte om att förolämpa utan om att rapportera sanningen.
Frizon
Av Annika Borg
Flickor och kvinnor som växer upp i de palestinska områdena lever i en skuggtillvaro. I kollisionen mellan det sekulära och islamiska projektet ignoreras deras erfarenheter och livsvillkor.
Av Barbro Eberan
Kidnappningen av miljonären Jan Philipp Reemtsma väckte enormt uppseende. Sonens bok om dramat är en spegling av Tysklands djupgående generationskonflikter.
Av Per-Arne Bodin
Glada änkan – operetternas operett – är mer än sprittande musik och erotiska intriger. Den har högsta relevans för förståelsen av europeisk historia och utrikespolitik.
Opinion
Av Daniel Bergström
Regeringsformen ger inte kungen någon formell ställning i hur Sverige styrs. Men ska monarken personifiera staten borde den också styras i hans namn.
Intervju
Av Mats Wiklund
Det svenska valet fick ett stort internationellt genomslag. Den brittiske statsvetaren Matthew Goodwin reder ut vad som förenar och skiljer politiska populister i Sverige och Storbritannien.
Tradition
Av Lena Kåreland
Jean d’Ormesson var en av Frankrikes populäraste författare. Emmanuel Macron talade på hans begravning, där också flera tidigare presidenter närvarade.
Civilisation
Av Tobias Berglund
Det stora intresset för Gustaf Mannerheim hänger samman med Finlands behov av enande symboler.
Av Alfred Sjödin
I Kalmar pågår en utställning om Leonardo da Vinci. Han kan fortfarande inspirera dem som vill se ett samband mellan konst och vetenskap.
Av Jakob Sjövall
Sigvard Lindqvists texter hör till det mest intressanta som finns på svenska om Östeuropa under kommunisttiden.
Av Alf W Johansson
Norrmannen Eirik Veums bok ger en falsk bild av Sveriges hållning under andra världskriget.
Av Vera Maria Olsson
Rainer Maria Rilkes franska dikter har nu kommit i en svensk tolkning, som inte är helt lyckad.
Av Tommy Olofsson
Nyligen kom en utmärkt nyöversättning av Joyces mästerverk Dublinbor. Trist nog utgavs samtidigt en gammal, förlegad översättning av samma bok.
Recension
Av Lisbeth Lindeborg
På några fotografier från Berlin den 9 november 1918 ser vi bleka och allvarliga män i ett demonstrationståg. Det är en dyster morgon med duggregn. De flesta demonstranterna är arbetare.
Av Annagreta Dyring
Det är en mörk höstkväll på en ödslig plats i södra Libyen. Ett svagt ljus fladdrar fram och tillbaka över några män som står uppställda på rad. De är unga, kraftiga och svarta.
Av Håkan Arvidsson
I Europa är en aggressiv och stundtals direkt nyfascistisk nationalism på frammarsch. Över hela kontinenten har partier med denna profil vuxit sig så starka att de numera ofta är det näst största eller till och med det största partiet.
Av Maxim Grigoriev
I novellen ”Solens ättlingar” (1922) av den ryska kommunismens metafysiske skildrare Andrej Platonov (1899–1951) beskrivs en revolution av kosmiska proportioner. Den utraderar inte bara alla klass- och könsskillnader, utan innebär någonting mycket större: ”ett uppror mot världsalltet”. ”Tinget måste förintas”, konstaterar Platonov med en av världslitteraturens kanske slagkraftigaste paroller.
Av Ruth Lötmarker
Titeln på Bernard-Henri Lévys senaste bok, L’Empire et les cinqrois, ger intryck av att syfta på äldre historiska skeenden, men så är inte fallet. Han skriver om högst aktuella förhållanden och ordvalet är symboliskt.
Av Martin Lagerholm
I Wien putsar man entusiastiskt på minnet av det habsburgska imperiet. Man minns sina gamla regenter med stolthet. Men varför gick det då som det gick? Martin Lagerholm undersöker den obotliga imperienostalgin.
Av Kristian Gerner
Förra året publicerades i Tyskland en biografi över Albert Speer med den till synes harmlösa underrubriken ”en tysk karriär”. I sak skall den emellertid utläsas en typisk tysk karriär.
Av Håkan Tribell
Makt utan mandat var den suggestiva titeln på en forskningsantologi som under sedvanlig pompa och ståt presenterades på DN Debatt häromåret. Temat utgjordes av den yrkesgrupp jag själv tillhör, och som nu har förärats en akademisk benämning: de policyprofessionella. Enligt artikeln är detta ”en till sin omfattning och verksamhet i stora delar okänd kategori politiska makthavare” som ”återfinns i stort sett överallt i det politiska systemet”.
Av Ylva Herholz
Somliga hickar säkert till då det står klart att det här kommer att handla om en ny bok av den tyska författare och filosof som för några år sedan gav ut en skrift med titeln DiedeutscheSeele, den tyska själen. Med en Richard Wagner som medförfattare.
Av Erik W Larsson
En av de mest tragiska personer jag har träffat i mitt liv var en ung man vid namn Smith. Ett par år innan vi stiftade bekantskap med varandra hade den energiske herr Smith sagt upp sig från sitt oglamorösa kontorsjobb för att förverkliga sin dröm om att öppna en skivbutik.
Debatt och läsarbrev
Av Thomas Gür
När Ellen Key utnämnde sin framtid, det kommande sekel som hon stod inför och det 1900-tal som skulle bli vår samtid, till ”Barnets århundrade” anade hon förmodligen föga att detta århundrade mot sina slutdecennier och in i de därpå följande, skulle gestalta sig som ”Barnslighetens århundrade”.
I korthet
Av Louise Belfrage
Nu i oktober sammanstrålar två visionärer: Hilma af Klint och Hilla von Rebay i New York på Solomon R Guggenheim Museums utställning Hilma af Klint; Paintings for the Future. De var två konstnärer, aktiva i början av 1900-talet som öste ur samma andliga källor. Deras respektive livsverk kom att bli helt banbrytande.
Av Emma Ophus
Sedan SVT:s reguljära sändningar började 1956 har public service-bolaget dokumenterat Sverige. Ett urval av materialet har gjorts tillgängligt för allmänheten via SVT:s Öppet arkiv.
Av Anders Johnson
Under det kvartssekel som följde efter andra världskriget utvecklades det svenska samhället snabbt. BNP per capita fördubblades och allt fler svenskar fick nu råd med PV, tv och wc.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Igår var det panelsamtal på författarförbundet i Shanghai. Besökande författare från Nya Zeeland och Australien mötte en intresserad publik och en simultantolk som effektivt mördade alla ansatser till lättsamheter.
Krönika
Av Anna Victoria Hallberg
Lunds universitet sjösätter i dagarna den akademiska tankesmedjan LU Futura. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig och forskare från samtliga fakulteter ska bidra med ”fakta, analyser och kunskapsunderlag”. Ambitionen: en katalysator för nya problemformuleringar för framtiden och förbindelselänk mellan universitetet och det omgivande samhället.