NR 9 2018Tema: Monologernas tid
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Charlotta Levay
Samhällsdebatten är rörig, oöverskådlig och skrikig. Men motreaktionerna växer med det akademiska samtalet som föredöme.
Av Sanna Rayman
Med internet sägs allt gå fortare. Men mångfalden och kakofonin kräver begrundan som förbrukar tid.
Av Torbjörn Elensky
Det offentliga samtalet är bara skenbart öppet. Allmänheten är inte inbjuden och de som deltar vet precis vad de ska säga.
Av Thomas Idergard
Målet för det offentliga samtalet är att söka det gemensamma goda. Men det förutsätter förmågan att föra moraliska resonemang.
Av Håkan Boström
För det goda samtalet är konflikt inte nödvändigtvis något dåligt. Det är snarast en förutsättning för att borra djupare i en fråga.
Av Wilhelm Behrman
Samtalsklimatet har blivit friare. Skuldbeläggning och krav på renlärighet har nått vägs ände.
Av Anna Victoria Hallberg
Även akademiker förväntas framföra tydliga budskap med självförtroende för att få genomslag. Men en vetenskaplig världsbild förutsätter att argumentet i sig segrar.
Av Karin Stensdotter
En stor del av det offentliga samtalet sker nu på sociala medier. Men hur orienterar man sig i en offentlighet utan gränser?
Av Katarina Barrling
Människan har ett naturligt behov av att samspela med andra. Det innebär både fördelar och risker.
Av Dan Korn
Att indela världen i goda och onda är populärt men farligt. Alla som inte håller med blir ens fiender.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Adam Smith dyker upp lite varstans denna höst. Norsk politiks grand old man, Kåre Willoch, hänvisar flera gånger till den skotske upplysningsfilosofen i samtalsboken Alt med måte, som jag skriver lite mer om på sidan 19 i detta nummer av Axess.
Samhälle
Av Joakim Rådström
Utmaningarna är många och stora för Afrikas viltvård. Men med ökad digitalisering kan tjuvjakt förhindras. Ett internationellt projekt där Linköpings universitet deltar visar att tekniska lösningar kan nå framgång.
Av Axel Odelberg
I Schweiz härskar stabilitet, och regeringskriser är okända företeelser. Om landet där politiker är anonyma och medborgarna i opposition.
Av Ann-Sofie Dahl
Gamla sanningar och lojaliteter gäller inte längre i dansk politik. Blir valåret 2019 året då blockpolitiken går i graven?
Av Gunilla Kindstrand
Med sin politiska aktivism och fixering vid Sverigedemokraterna håller Riksteatern på att äventyra sitt mandat. Bristen på respekt för konsten och publiken oroar.
Frizon
Av Susanne Wigorts Yngvesson
Ända sedan Augustinus har föreställningen om en allseende makt upptagit konstnärer, författare och filosofer. Historien visar att begreppet ger utrymme åt både andliga och sekulära tolkningar.
Av Isak Skogstad
Forskning visar lärarens betydelse för kunskapsinhämtning. Det är dags att rensa ut progressiva pedagogiska metoder och införa lärarledd undervisning.
Av Johan Tralau
Individer som hånas och förnedras på Youtube är skyddslösa. I denna underhållningsvärld med gigantiska ekonomiska intressen sätts mellanmänskliga moraliska regler ur spel.
Opinion
Av Anders Olshov
Politikerna drev på bostadsbyggandet och förvärrade obalanserna på bostadsmarknaden. Flera faktorer visar att en kris är att vänta.
Tradition
Av Sven-Johan Spånberg
Kritikern John Addington Symonds förändrade bilden av Michelangelo och Whitman och var en pionjär för homosexuellas rättigheter.
Civilisation
Av Lars Lönnroth
I en ny antologi visar medarbetarna djupa kunskaper om äldre tiders språk. Det är glädjande med tanke på hur motarbetade dessa språk är.
Av Hillevi Hellberg
Dandyn och gentlemannen uppmärksammas i ett par aktuella böcker. Att vara dandy idag är svårt eftersom normbrytandet blivit den nya normen.
Av Peter Landelius
I Javier Marías böcker blandas det anekdotiska med det essäistiska. Det är inga äventyrsromaner, men spänningen hålls hela tiden vid liv.
Av Torsten Rönnerstrand
Den nyvalda akademiledamoten, poeten Jila Mossaed förenar kritik av den teokratiska regimen i Iran med ett intresse för uråldrig mystik.
Av Ida Andersen
Kulturjournalisterna i Italien kämpar i motvind för att upprätthålla kvaliteten.
Recension
Av Benny Carlson
Jonah Goldberg är en konservativ kolumnist och författare, verksam som ”senior fellow” vid American Enterprise Institute och ”senior editor” vid tidskriften National Review. Han publicerar sig regelbundet i en rad ledande amerikanska tidningar och har skrivit tre böcker.
Av Ylva Herholz
Att det skulle komma en protestvåg av något slag hade länge varit väntat.
Av Jan Knutsson
Det blir sällan som man har tänkt sig, i varje fall om man startar ett krig. Det är en av slutsatserna i Lawrence Freedmans The Future of War.
Av Ninna Rösiö
EU måste spela en annan roll för Europas folk om unionen skall behålla sin legitimitet.
Av Hanna Sistek
Jake Bernstein fick sitt första Pulitzer-pris 2011 för sin rapportering om finanskrisen; i sin nya bok SecrecyWorld synar han den ”alternativa verklighet som bara är tillgänglig för dem som har råd”.
Av Ulrika Carlsson
I och med sin djupa tro betraktas Søren Kierkegaard som en anomali i den filosofiska tradition han själv grundade.
Av Katarina Barrling
Den 3 oktober avled Charles Aznavour. Son av armeniska invandrare blev han lika fransk som baguetten, och lika världsberömd.
Av Håkan Arvidsson
Nästan alla människor vet vem Albert Einstein var och att han genom sin relativitetsteori revolutionerade vår förståelse av hur vår värld är uppbyggd och fungerar, liksom vilka lagar som styr allt som sker i universum.
Av Klas Eriksson
En av årets Nobelpristagare i ekonomi, Paul Romer, lanserade för några år sedan ett förslag som han kallade ”Charter Cities”. Idén går ut på att vissa städer ska kunna införa lagar som är oberoende av de lagar som gäller för landet i övrigt.
Av Bengt E Y Svensson
Naturvetenskaperna har under det senaste seklet varit spektakulärt produktiva och framgångsrika. Detta har skapat en viss hybris på sina håll i branschen. Bengt E Y Svensson begrundar frågan om vad riktig kunskap faktiskt är och vilka vägar som leder fram till den.
Av Johannes Ljungberg
Någon gång i mitten av 1930-talet diktade frälsningssoldaten Ejnar Westling från Ljusdal följande: ”Har du kvar din barnatro ifrån hemmets lugna bo?”
Debatt och läsarbrev
Av Andreas Johansson Heinö
För bara något år sedan odlades idén att populismen hade nått sin topp. ”Peak populism” blev ett begrepp. ”Peak naivitet”, skulle man också kunna säga.
Fackböcker 2018
Av Staffan Skott
Vad har det funnits kvar i Vänsterpartiet av arvet från den odemokratiska stalinismen? Mer än vänsterpartisterna vill låtsas om.
Av Karin Pihl
Det finns två stereotypa bilder av Afrika: dels den exotiska solnedgången över savannen, som i Lejonkungen, dels utmärglade, undernärda barn vilkas livsöden ligger i den välvilliga västvärldens händer. Ingen av föreställningarna är särskilt representativa för 2010-talets Afrika.
Av Henrik Höjer
Under flera år i början av 2010-talet genomfördes omfattande arkeologiska utgrävningar i Gamla Uppsala. Dessa undersökningar har nu dokumenterats av arkeologen och vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson i boken Gamla Uppsala. Människor och makter i högarnas skugga.
Av Torbjörn Elensky
Synen på naturen som Guds stora bok är ett gammalt motiv inom den religiösa mystiken som kan sägas ha övertagits av naturvetenskapen. Ja, som rentav beredde vägen för den, genom att legitimera forskningen, observerandet och framförallt samlandet som rimliga sätt att närma sig skapelsen.
Av Josefin Holmström
Han är en oemotståndlig figur, fjärilssamlaren: inbegripen i sin självupptagna lek, sicksackande med håven i högsta hugg, spanande än mot skyarna, än mot blommorna, tankspridd som ett barn.
Av Martin Lagerholm
Hur skriver man en ny bok om en diktare som redan är föremål för tiotusentals publicerade titlar?
Av Jakob Sjövall
Första världskriget var en vattendelare som skilde den moderna världen från det som Stefan Zweig kallade ”världen av igår”. Detta är i sig ett uttjatat konstaterande.
Av Martina Björk
Det är ett sammanträffande att filmen om den unga Astrid Lindgren går på biograferna samtidigt som Anna Nordlunds biografi Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna ligger på bokhandelsdiskarna. Båda verken utgör försök att skildra våra mest berömda författarinnor som kvinnor som hjältemodigt stred mot sin samtid.
Av Carl Rudbeck
När jazzen först kom till Sverige för nästan hundra år sedan sågs den som en kulturfara och en musik som skulle förleda ungdomen till allehanda otyg – otukt, droger och allmänt moraliskt förfall. Musik förresten, jazzen liknades vid en ”hemsk infektionssjukdom”.
Av Lars Anders Johansson
I den samtida debatten om stadsplanering och arkitektur hänvisar man ofta till de omfattande rivningar som genomfördes i svenska städer under 1960-talet och den misslyckade bebyggelse som växte fram i dess ställe.
Av Alfred Sjödin
Inom naturvetenskaperna åldras undersökningar snabbt. Såvida de inte tillhör den mycket exklusiva skaran av verk med ett bestående historiskt värde – tänk Darwin eller Linné – är risken stor att både forskare och verk glöms bort.
Av Åsa Karlsson
Tre hundra år efter Karl XII:s död och den svenska stormaktens fall är de flesta forskare överens om att dessa händelser gynnade Sverige i långa loppet.
Av PJ Anders Linder
Min brist på kunskaper i japanska gör att jag inte riktigt kan veta ifall diplomaten och japanologen Lars Vargö är en lysande översättare eller en fin poet. Jag misstänker starkt att han är både och.
Av Anna Victoria Hallberg
Per Rydén och Jenny Westerströms Svenska Akademiens modernisering 1913–1977 bör recenseras inte bara som bok, utan som resultatet av ett högpresterande forskningsprojekt med historisk och framåtsyftande relevans.
Av Dan Korn
Det finns en Vilhelm Moberg för snart sagt varje tillfälle och åsikt.
Av Adam Cwejman
Maciej Zaremba beskriver ett land utan mord eller räntekriser. En tid då man fick köa för att få en tv och visste precis vad som skulle visas i den.
Av Katrine Marçal
Det finns ju inte någon vänster i USA, inte i europeisk bemärkelse i alla fall. Socialismen blev aldrig statsbärande och fick inte heller särskilt mycket makt i arbetslivet. USA är därför något annat. Så brukar det i alla fall sägas.
Av Susanna Birgersson
Joel Halldorf är en person jag ständigt diskuterar med. Någon gång på sociala medier och bara undantagsvis ansikte mot ansikte – för de flesta diskussionerna äger rum inuti mitt huvud.
Av Martin Neuding Skoog
I år är det 300 år sedan Karl XII stupade vid belägringen av Fredrikstens fästning i Norge.
Av Bo G Hall
I Göran Norrbys Maktens rivaler möter vi fyra kvalificerade och aktiva maktspelare i Sverige under åren 1755 och 1792 – alltså från frihetstidens senare decennier fram till mordet på Gustav III.
Av Henric Borgström
Anders Johnsons Besvärliga människor är ett digert historiskt uppslagsverk över framgångsrika svenska företag i de mest skiftande branscher. Boken är en fröjd att läsa. Trots sina 565 mastiga sidor, fyllda med namn på företag och företagare, är den lättläst.
Av Axel Odelberg
Vid den Antarktiska halvöns spets finns en ö som heter Andersson-ön. Namnet är ett minne från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901–03.
Av David Andersson
I Henrik Berggrens bok Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940 skildras motsättningarna i den svenska regeringen efter Sovjetunionens anfall på Finland 1939.
Av Tommy Olofsson
Att en ”sociokognitiv tankestil” utformades och kom att besjäla den personkrets som producerade Bibel 2000 är en tes som Richard Pleijel driver i sin doktorsavhandling Om Bibel 2000 och dess tillkomst. Konsensus och konflikt i översättningsprocessen inom Bibelkommissionens GT-enhet.
Av Blanche Jarn
Tro inte att vinet kommer från ett slott bara för att det står château på etiketten, förmanar Mats-Eric Nilsson i sin nya bok Château vadå. Det okända fusket med ditt vin.
Av Erik Hedling
Sara Danius lilla essäbok Om Bob Dylan är framförallt ett försvarstal, avsett att legitimera att Svenska Akademien under hennes tid som ständig sekreterare gav Nobelpriset i litteratur till en sångare, verksam inom vad de flesta skulle karakterisera som en populärmusikalisk genre.
I korthet
Av Charlotta E Lindell
På Tudortiden bodde det nästan fyrahundra svarta personer med afrikanskt ursprung i England – och de var inte slavar utan självständiga individer. Det berättar den brittiska historikern Miranda Kaufmann om i sin bok Black Tudors. The Untold Story (Oneworld).
Av Mats Wiklund
Dan Korn skriver i detta nummer av Axess:
”En text är så mycket mer än orden som står där. Referenserna är en sorts koder som ger samförstånd mellan författare och läsare. Om läsaren förstår vad författaren syftar på skapas en känsla av gemenskap, men den obegripliga texten stöter läsaren ifrån sig.”
Av PJ Anders Linder
Kåre Willoch var statsminister under 1980-talet då den berömda høyrebølgen sköljde in över Norge. Han har nyss fyllt 90 år och tar fortsatt aktiv del i debatten.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Jag kom körande upp ur Söderledstunneln, på väg mot Sveavägen.
Krönika
Av Susanna Birgersson
Fram till helt nyligen gällde den vildaste ideologiska striden liberalismen: Vem är liberalast av alla liberala liberaler? Vad är verkligt liberal politik? Vilket prefix visar på den djupast kända, ärligast menade, radikalast tänkbara liberalismen?
Av Annika Borg
Vart är vi på väg? Regeringsbildningscirkus, check. Fritt fall istället för fungerande Svenska Akademien och Nobelpris i litteratur, check.
Av Erik Thyselius
Om man vill orientera sig om läget i omvärlden är det ibland lätt att få intrycket att Sverige utgör USA:s 51:a delstat.