NR 5 2020TEMA: Tankar i sjukdomens tid
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Katarina Barrling
Människans kontrollbehov kan aldrig fullt ut tillfredsställas. Det kan tvärtom ge upphov till mer frustration och inte sällan fler risker.
Av Åsa Wikforss
Högerpopulister vill gärna utnyttja kriser för att flytta fram sina positioner, men coronakrisen är fel sorts kris för dem.
Av Mårten Schultz
Statens agerande under coronakrisen har genomsyrats av skyddet av våra mänskliga fri- och rättigheter. Rättighetstanken har stått sig stark – hittills.
Av Nina Solomin
Vi har påmints om att människan inte är alltings mått. Det har varit en skakande men också ovärderlig erfarenhet.
Av Nicklas Berild Lundblad
Vi lever våra liv genom att ta ställning till risker och sannolikheter. Men med pandemin har den stora osäkerheten gjort entré.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Efter pandemin kommer inget att vara sig likt. Den förhoppningen har man nu stött på i ett antal olika varianter.
Samhälle
Av Bengt G Nilsson
Omar Bashir ska överlämnas till internationella brottsmålsdomstolen, anklagad för folkmord. Men än är inte sista ordet sagt.
Av Jojje Olsson
Den kinesiska regimen driver en global desinformationskampanj. Kritiska länder utsätts för hot och påtryckningar.
Av Fredrik Haage
Den förre elitsoldaten Jocko Willinks poddande gör succé. Hans personliga erfarenheter av sorg och smärta berör många på djupet.
Frizon
Av Henrik Brändén
Arv och miljö, förnuft och känsla, kropp och själ är inte åtskilda utan sammanvävda. Själsliga aktiviteter äger rum i vår fysiska hjärna som ständigt utvecklas och förnyar sig.
Av Maxim Grigoriev
Förr i tiden hatades litteratur för vad den uttryckte och stod för. Idag upphöjs det banala, medan kvalitet väcker misstänksamhet och förakt.
Av Christian Abrahamsson
Reaktionerna inför pandemin aktualiserar debatten om experter kontra allmänhet. Men situationen är alldeles för komplex för en sådan tudelning.
Intervju
Av Charlotta E Lindell
Hilary Mantel har slutligen gått i mål med romantrilogin om Thomas Cromwell. Projektet tog femton år och förändrade hennes liv.
Tradition
Av Tommy Olofsson
Ingen har gjort mer än analfabeten Ingierd Gunnarsdotter för att rädda de medeltida balladerna åt eftervärlden.
Civilisation
Av Gustaf Lewander
Estland har valt ett mer ekumeniskt sätt att hantera sitt förflutna än många andra före detta Sovjetrepubliker.
Av Karin Svanborg-Sjövall
Den avslutade delen av Hilary Mantels Cromwelltrilogi har nu utkommit. Böckerna är oförglömliga.
Av Josefin Holmström
Albert Camus Pesten har åter blivit aktuell. I grunden är det en ganska tröstlös Berättelse.
Av Adam Cwejman
Utbudet av matvaror är närmast oändligt. En del människor blir därför trygga av strikta kostråd.
Av Martina Björk
Den medeltida samlingen Gesta Romanorum har kommit på svenska. Där får mustiga, folkliga berättelser en kristen tolkning.
Av Henrik Nilsson
Det är en fröjd att läsa Lina Wolffs nyöversättning av García Márquez Hundra år av ensamhet.
Recension
Av Bengt G Nilsson
När palestinierna säger nej både till en delning av området och till staten Israel blir konflikten i Mellanöstern svårlöslig. Donald Trumps initiativ tillför inget nytt. Bengt G Nilsson söker och finner klargörande perspektiv.
Av Carl Rudbeck
Det följande skulle kunna vara inledningen till en deckare av Elmore Leonard eller Carl Hiaasen: ”Klockan var fem på eftermiddagen när jag vaknade, svettig och myggbiten, i gästhuset till en villa på Miamis Star Island.” Men det är i själva verket inledningen till en gedigen sociologisk – eller om så vill socialantropologisk – studie, skriven av en professor vid Bostonuniversitetet som har arbetat som fotomodell innan hon blev akademiker.
Av Ninna Rösiö
Poeten Fernando Pessoa skrev: ”Att vara en enda är ett fängelse.” Det fängelset undvek Beaumarchais (1732–1799), som hann med att vara i tur och ordning och ibland samtidigt urmakare, musiklärare och hovman, hemlig agent, dramatiker, vapenhandlare, redare och finansman, samt mot slutet av sitt liv förläggare (av Voltaires samlade verk).
Av Ann-Sofie Dahl
På Det Konservative Folkepartis valvaka på självaste Grundlovsdagen den 5 juni förra året smällde champagnekorkarna i taket. Visserligen tappade det borgerliga blå blok makten och de konservativa ministrarna fick packa ihop sitt pick och pack och flytta ur kontoren.
Av Jonas Elvander
Det är en allmänt erkänd sanning att ungdom är att föredra framför ålderdom. En åldrad man är, som Yeats formulerade det (i dikten ”Sailing to Byzantium”), ”ett eländigt ting, en uppsatt sliten rock”. Så kanske mer idag än under någon annan epok i historien, inte minst i det våldsamt ålderssegregerade Sverige.
Av Ulrika Carlsson
Woody Allens film Manhattan inleds med huvudpersonen Isaac Davis voice-over. Med en karaktäristisk blandning av iver och ängslan prövar tv-komikern olika öppningsfraser till en roman som ska behandla förfallet bland samtidens värderingar.
Av Håkan Lindgren
Mänskligheten har kommit så långt att vi inte längre behöver oroa oss för att naturen ska utrota oss. Vi kan göra det själva.
Av Patrik Lindenfors
För några år sedan bodde jag i Kenya. Där hamnade jag vid ett tillfälle i diskussion med en vän om ett tragiskt dödsfall som hänfördes till häxeri.
Av Martin Lagerholm
Såhär skrev Ernst Jünger till sin bror Friedrich Georg 1920: ”Jag tror att samtalen är vår mest betydande insats; tyvärr lämnar de inte några monument efter sig, som litteraturen eller måleriet.”
Av Håkan Arvidsson
Peloponnesiska kriget utkämpades mellan Sparta och Aten under åren 431–405 f Kr och slutade med Spartas seger. Kriget är noggrant skildrat i den atenske historikern Thukydides verk, Peloponnesiska krigets historia, som utmärks av en för sin tid sällsynt strävan efter stram opartiskhet.
Debatt och läsarbrev
Av Thomas Gür
I sin artikel om migrationen, ”Se om ditt eget hus” (Axess nr 4/2020), berör Torbjörn Elensky förtjänstfullt ett antal målkonflikter i migrationsfrågan, vad gäller såväl emigration som immigration.
Fackböcker 2020
Av Johan Stenström
Under 1800-talet fanns det två svenska operasångerskor som gjorde internationell karriär. Vart de än kom möttes de av applådåskor, stående ovationer och rop om bisseringar. Den första var Jenny Lind, den andra Christina Nilsson.
Av Henrik Höjer
Boken Det förflutnas ansikten. Öga mot öga med forntiden är en påkostad historia med många fina bilder. Verket behandlar järnåldern, som sträcker sig från omkring 400 f Kr till omkring 1050, en tidsräcka på omkring 1 500 år. Perioden brukar indelas i förromersk järnålder, romersk järnålder, folkvandringstid, vendeltid och vikingatid, och på detta kronologiska sätt är bok också uppbyggd.
Av David Andersson
Den svenska litteraturen om Israel och Palestina-konflikten är relativt omfattande. Bland de äldre verken intar Herbert Tingstens Det hotade Israel (1957) en särställning. Tingsten, professor i statskunskap och chefredaktör på Dagens Nyheter, var länge den mest framträdande svenske försvararen av den judiska staten.
Av Erik Petersson
Dick Harrison behöver knappast någon presentation. Förutom att vara professor i historia i Lund har han gjort sig känd som en mycket produktiv och uppskattad författare i skilda ämnen, med huvudfokus på medeltiden. Han skriver i Svenska Dagbladet och förekommer regelbundet i tv och radio. Nu har han utkommit med boken Sveriges medeltid, som kan beskrivas som en sammanfattning av det nuvarande forskningsläget i ämnet.
Av Daniel Helsing
Att populärvetenskapliga författare ger sig i kast med filosofiska frågor är inget ovanligt. En vanlig uppfattning – tydlig hos sådana anglo-amerikanska giganter som Stephen Hawking och Brian Greene – är att vetenskapen, och i synnerhet fysiken, är i färd med att avtäcka verklighetens sanna natur bakom sinnevärldens bedrägliga skenbilder.
Av PJ Anders Linder
Sverige har misslyckats med delar av integrationspolitiken och ett skäl till Sverigedemokraternas framgångar är att de har pekat på problemen. Ungefär så sade Moderaternas partisekreterare Kent Persson vid en pressträff under 2013.
Av Håkan Lindgren
Om de bara inte hade haft så förbannat bråttom, tänker jag. Kanske hade det kunnat gå bättre då – eller var det dömt att gå som det gick?
Av Erik Hedling
De flesta som har försökt att orientera sig om vad som verkligen inträffade under Förintelsen har stött på Rudolf Höss memoarbok Kommendant i Auschwitz.
Av Magnus Ljunggren
Per Enerud gav 2017 ut en mycket läsvärd biografi över Paul Olberg – den ledande ryske mensjeviken som landade i en sorglig svensk ensamhet.
Av Blanche Sande
Mellan 1928 och 1937 prydde Naftasyndikats röda logga bensinmackar över hela Sverige. Bensinen som såldes var sovjetisk, och intäkterna slussades tillbaka till Moskva.
Av Katarina O'Nils Franke
I en klädsamt utformad bok berättas historien om hur det kan gå när man har alltför hög tilltro till statens förmåga att styra samhällsordningen.
Av Lena Kåreland
Det är en lockande titel Ulrika Knutson har valt för sin biografi: Den besvärliga Elin Wägner. På vad sätt var Wägner (1882–1949) besvärlig? Läsaren blir nyfiken, börjar ivrigt läsa och inser att det besvärliga med henne tycks vara ett slags motsägelsefullhet.
Av Katarina Tracz
Knappast någon svensk spion under 1900-talet har blivit lika uppmärksammad som Stig Wennerström. Han var överste i flygvapnet och arresterades sommaren 1963, tack vare insatser från städerskan som arbetade i familjens villa i Djursholm.
I korthet
Av Charlotta E Lindell
Om Winston Churchill och de personer som omgav honom har det som bekant skrivits åtskilligt. Nu får vi också ta del av berättelsen om kokerskan Georgina Landemare, som var en central person i premiärministerns liv.
Av Wilhelm Behrman
Jag såg en småfestlig film på Göteborgs filmfestival för några år sedan. Två belgare hade gjort en komedi om Nordkorea. Den var lite buskiskul i ungefär en kvart, alla hade komiskt överdimensionerade uniformsmössor och konverserade i form av socialistiska brandtal. I längden blev det lite enahanda.
Av Nathan Shachar
Idéhistorikern och litteraturprofessorn Inge Jonsson gick bort den 31 januari i år. Hans akademiska stordåd har omvittnats i en rad minnesrunor. Men han var också – inte lika vanligt bland högpresterande akademiker – en lågmäld, godhjärtad och blygsam människa.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
För något som känns som en mansålder sen reste Jimmie Åkesson ner till gränsen mellan Grekland och Turkiet och delade ut flygblad till flyktingarna där, med budskapet att det inte finns plats för dem i Sverige.
Krönika
Av Annika Borg
I coronatider blir personlighetstyperna accentuerade. Själv anser jag mig tillhöra realisternas skara.
Av Susanna Birgersson
Jag har varit på Thielska galleriet. Äntligen har jag varit där. Jag kom nämligen att tänka på alla konstmuseer i världen som man inte kan besöka längre på grund av pandemin, och så kände jag mig så förfärligt nedslagen.
Av Per Brinkemo
Min fru hade fått jobb på en skola i Madrid och i augusti förra året lämnade familjen Sverige. En gammal dröm om att bo utomlands ett år eller fler gick i uppfyllelse.
Samtiden
Av Fredrik Johansson
Ibland slås man av hur oöverstigligt det måste vara att vara kulturchef på en stor dagstidning. Kanske inte främst själva chefandet – även om det säkert har sina utmaningar. Kulturredaktioner verkar bestå av personer med tämligen dynamiska och inte bara lättstyrda personligheter. Möjligen en utmaning för modern managementteori. Eller för en cirkusdirektör.