NR 5 2018TEMA: Tid för kultur
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Joel Halldorf
När den sekulära staten klipper av banden till trossamfunden går man miste om deras goda vilja. I en fragmentiserad tid behövs en postsekulär religionspolitik.
Av Lars Anders Johansson
Konkurrens mellan oberoende institutioner skapar förutsättningar för ett fritt och vitalt kulturliv.
Av Martina Björk
När kultur värderas utifrån värderingar blir den styrd. Det är ett hot mot dess kraft och dynamik. Den måste befrias från sina kidnappare.
Av Adam Cwejman
Kulturarvsdebatten är polariserad och politiserad. Den reduceras till en fråga om att vara för eller emot en nationalistisk politik.
Av Ulla Gudmundson
Synen på staden som upplyst och landsbygden som kulturellt bakom dominerar. Men det är att göra våld på en komplex och motsägelsefull verklighet.
Av Karin Stensdotter
Önskan inför valet: Politiker som kan uttrycka sig korrekt och kan hålla tal. Är det för mycket begärt?
Av Anna Victoria Hallberg
Sverige behöver kulturmecenater och en blick riktad mot tingen. Vi måste ha en kulturpolitik för det eviga.
Av MarieLouise Samuelsson
Kulturinstitutionerna tvingas att betala marknadshyror för sina lokaler. En sammanslagning av kultur- och utbildnings-departement skulle stärka deras ställning.
Av Olle Lidbom
Låt medborgarna själva ta ansvar för att styra kulturens och mediernas innehåll. Kultur- och mediekonsumenterna borde därför betraktas som just konsumenter.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Stadslollans morsa Ines, hon som jobbade på Salong Mona på Folkungagatan, varnade sin dotter. Flickan hade låtit sig förföras av tidskriften Land och fått för sig att dra ut bortom tullarna, och det tyckte inte Ines var någon vidare bra idé: ”Du vet inte vilka faror som hotar en stackars tjej så fort hon kommer ut i spenaten. Det kan betyda ett öde värre än döden att lämna storstadens trygghet.”
Samhälle
Av Miriam Frankel
Oförmågan att skapa mentala bilder har först nu börjat uppmärksammas. Men vad som orsakar aphantasia och hur hjärnan påverkas är ännu okänt.
Av Christer Nilsson
Spanska sjukans utbrott för hundra år sedan blev en global epidemi jämförbar med digerdöden. Över en tredjedel av jordens befolkning infekterades.
Av Gunilla Kindstrand
Den stora utställningen har gått vilse i sina ambitioner. 100 % kamp är en identitetspolitisk fanfar i Musei-Sverige.
Av Axel Odelberg
Bulgariens historia är långt mer än Sovjetepoken. I över tvåtusen år har imperier och kulturer satt sin prägel på landet.
Frizon
Av Malcom Kyeyune
Den ogifte, manlige losern har blivit en mytologisk bov som man gärna talar om. Det är dags att tala med honom.
Av Erik W Larsson
Senator Bernie Sanders är fortfarande en publikmagnet. Men det är identitetspolitik och etnisk populism, inte fördelningspolitik, som idag dominerar demokraternas retorik.
Opinion
Av Simon Westberg
Sättet som vi idag bygger städer är en återgång till historiska misstag. Återigen ska man bygga högt när lösningen ligger i ökad låghusbebyggelse.
Intervju
Av Mats Wiklund
Vietnamkriget skapade politiska konvulsioner som USA fortfarande känner av. Harvardprofessorn Fredrik Logevall önskar att politiker vågade lära sig av det förflutna.
Tradition
Av Tommy Olofsson
Det har på senare år varit tyst om Johannes Edfelt. Hans poesi bygger på en kulturhistorisk bildning, som numera är sällsynt. Det finns skäl att lyfta fram hans mer primitiva och omedelbara dikter.
Civilisation
Av Blanche Jarn
I Hackendahl ger sig aldrig visar Hans Fallada sin förmåga att porträttera människor som faller offer för omständigheterna.
Av Maria Engqvist
Lev Lvovič Tolstoj, romanförfattarens son, levde under lång tid i Sverige. Hans skarpa kritik av vårt land har nu kommit i dagen.
Av Olle Abrahamsson
I en ny bok porträtteras den finske presidenten Mauno Koivisto, som satte punkt för Urho Kekkonens despotiska maktutövning.
Av Lars Anders Johansson
Motsättningen mellan ”någonstansare” och ”varsomhelstare” är falsk. De svenska nationalromantikerna älskade sin egen kultur samtidigt som de var nyfikna på andras.
Av Alfred Sjödin
Den som vill diskutera Sverigebilden kan få oväntad hjälp av Vladimir Nabokovs klassiker Pale Fire.
Av Carl-Göran Heidegren
Filosofen Thorild Dahlquist blev legendarisk i Uppsala trots att han nästan inte publicerade någonting.
Av Johan Stenström
Sverige har producerat ett antal berömda operasångare. Birgit Nilsson, som i år skulle ha fyllt 100, överträffar dock alla.
Recension
Av Göran Frankel
Det finns alla skäl att vara skeptisk till vad mina sinnen rapporterar om världen; om världen har jag ingen direkt och omedelbar kunskap. Den enda del av verkligheten som jag inte kan betvivla därför att jag har direkt tillgång till den är mina upplevelser av omvärlden.
Av Kristina Adolfsson
Hösten 2013 övertalar Jann Wenner, ägare till och grundare av Rolling Stone Magazine, den initialt mycket tveksamme frilansjournalisten Joe Hagan, känd för långa och grundligt researchade politiker- och kändisporträtt, att skriva Wenners biografi. De båda enas om att inte landa i det sedvanliga inom biografisvängen, den auktoriserade biografin, utan i en så kallad oberoende biografi.
Av Håkan Arvidsson
Två av det engelska 1900-talets mest ikoniska gestalter, Winston Churchill och Eric Blair (mer känd under sitt författarnamn George Orwell) har ägnats en studie som behandlar såväl deras personligheter som deras livsverk. Författare till boken är den amerikanske journalisten Thomas E Ricks, som vid två tillfällen har vunnit Pulitzerpriset för sin politiska journalistik.
Av Hans Hederberg
Klanen Kennedy blev hans öde. På en fest hos en kolumnist i Georgetown strax efter andra världskriget stötte han ihop med John F Kennedy och gav en första rapport hem till sina föräldrar: ”Kennedy verkade uppriktig och inte ointelligent, men lite grann åt det konservativa hållet.” Själv var han ett ungt stjärnskott, nyss utnämnd till docent i historia.
Av Peter Gärdenfors
Jag har ett rikt inre liv. Jag kan ha ont, jag kan drömma, jag kan luras, jag kan skämmas. Jag är övertygad om att samma sak gäller för alla människor. Men vad gäller om djuren? Kan en häst skämmas? Kan en kråka luras? Kan en fisk ha ont? Kan en bläckfisk drömma?
Av Peter Landelius
Timothy Snyder har låtit tala mycket om sig de senaste tre åren. Han är professor i historia vid Yale och talar fem eller sex språk, av vilka de flesta är slaviska. Det är också Östeuropa som är hans huvudsakliga forskningsområde.
Av Lars Åke Augustsson
Sovjetunionen finns inte längre på kartan men fortsätter att färga det kollektiva medvetandet i dagens Ryssland. Lars Åke Augustsson slår följe med tysken Karl Schlögel på en arkeologisk utgrävning.
Av Erik W Larsson
Under en kortare vistelse på Harvard för ett par år sedan hade jag äran att samarbeta med den legendariske psykiatriprofessorn X – ett excentriskt universalgeni känt för sin oerhörda, akademiska produktivitet.
Av Håkan Tribell
The anger is real; it is powerful. And to simply wish it away, to condemn it without understanding its roots, only serves to widen the chasm of misunderstanding that exists between the races.
Av Eli Göndör
Den 7 april 2017 stal Rakhmat Akilov en lastbil för att köra över och döda så många människor som möjligt på Drottninggatan i Stockholm. Hans redogörelse under rättegången för hur han planerade och genomförde sitt dåd visar att han uppfattade sin handling inte bara som nödvändig men också som moraliskt berättigad.
Av Ann-Sofie Dahl
Anne Applebaum sade det kanske inte först, men hon sade det bäst: Var vi, undrade hon i en uppmärksammad krönika i The Washington Post, på väg mot ”the end of the West as we know it?” För visst har västvärlden gått igenom många kriser tidigare, men aldrig att det har varit riktigt så illa som under 2016, menade Applebaum. Kanske befann vi oss bara ett par val från en kollaps.
Debatt och läsarbrev
Av Kristina Sandklef
I Sverige finns generellt en dålig förståelse för drivkrafterna bakom Kinas agerande hemma och internationellt, vilket nyligen visade sig i den lätta panik som uppstod när kineser ville köpa hamnen i Lysekil, men även i förvåningen över Geelys investering i Volvo Lastvagnar. Att den svenska nyhetsrapporteringen om Kina dessutom ofta filtreras genom utländska medier, framförallt västerländska, gör inte kunskapsläget bättre.
Fackböcker 2018
Av Martin Lagerholm
När jag som ung språkstudent vid mitten av 80-talet var ny i München ingick som ett slags introduktion till staden ett (flera) besök på några av de mest berömd ölhallarna, en stadsvandring med den imposanta loggian Feldherrnhalle vid Odeonsplatz som slutmål, och en obligatorisk studieutflykt till den närliggande lilla staden Dachau och dess beryktade koncentrationsläger.
Av Therese Larsson Hultin
Det hör inte till vanligheterna att man vill ha mindre information i en fackbok. Jag kan faktiskt inte påminna mig något annat tillfälle då jag helhjärtat uppskattat det jag läser, och samtidigt velat ta fram rödpennan och stryka ner lite här och var, men låt mig återkomma till det.
Av Annika Borg
Etikern Susanne Wigorts Yngvesson skriver i förordet till sin nya bok att den egentligen aldrig kommer att bli färdig, utan att den är en kommentar i ett flöde av nya kunskaper och erfarenheter.
Av Mattias Svensson
Billig smörgåsskinka, falukorv och pulvermos är bra mat för den som vill vara en värdig och på många sätt överlägsen arvtagare till gamla tiders husmor som försökte ta allt tillvara.
Av Nils Johan Tjärnlund
En stor förlust i Stockholms stadsbild är rivningen av kung Gustav III:s operahus år 1892. Operan var den gustavianska tidens främsta monumentalbyggnad och bildade i samspel med Gustaf Adolfs torg och Norrbro en ståtlig inramning till Kungliga Slottet.
Av Josefin Holmström
Anna Schytt, geolog och mångårig vetenskapsjournalist, har skrivit en annorlunda variant av den populära genren ”pappabiografi” titulerad Med känsla för is (Fri Tanke Förlag, 2018). Där skönlitterära författare ofta repar upp familjens trassliga väv av kärlek, hat och medberoende skriver Schytt istället en faktabok om sin far Valter Schytt (1919–1985), den unge geografen som for på Antarktisexpedition ombord på en sälfångare och blev en viktig röst i 1900-talets tidiga klimatforskning.
Av Erik Helmerson
Jag rör mig i kretsar vars intresse för Harry Schein knappast är representativt. I flera år var jag filmreporter och kritiker – nu skriver jag ledare på samma sidor som länge fick regelbunden sälta av Schein.
Av Bo Eriksson
Sveriges väg till reformationen och Vasaättens maktövertagande under 1500-talet handlar i mångt och mycket om statens framväxt. Det är en historia om hur den senmedeltida aristokratins (Stures) makt bröts när arvkonungadömet (Vasa) konsoliderades under 1500-talet.
Av Nils Uddenberg
Att hjärtat är en pump som driver blodet runt i kroppen är självklart för varje modern västerlänning. Betydligt färre är medvetna om att dessa kunskaper bara har knappt 400 år på nacken.
Av Erik Hedling
Bokförlaget Norstedts har slagit på stort i samband med årets Ingmar Bergman-jubileum – det är trots allt 100 år sedan han föddes. Det handlar om sex digra volymer, mest bestående av tidigare icke bokutgivna skrifter av Bergman.
Av Ingemar Ottosson
Det har gått ett halvsekel sedan kulturrevolutionen svepte fram över Kina. Trots namnet var den ingen revolution i ordets vanliga bemärkelse. Ungdomarna som skanderade slagord var ingen olaglig opposition som störtade ett gammalt etablissemang.
Av Anna Victoria Hallberg
Vad innebär det att skriva en biografi över en människa? Finns det vissa frågor man alltid måste ställa eller betingar biografins objekt infallsvinklarna och ämnena?
Av Sten Westerberg
I Oscar Wildes pjäs The importance of being Earnest uppmanar Miss Prism sin adept att sätta sig in i nationalekonomins grunder men hoppa över kapitlet om rupiens fall – det är lite för sensationellt för unga sinnen. Den som har en mindre viktoriansk syn på tillvaron kommer däremot att ha stor glädje av Lars Magnussons Finanskrascher. Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers (Natur & Kultur, 2018).
Av Martin Kragh
Sovjetunionen var en för Sverige central angelägenhet under kalla kriget och vid Försvarets tolkskola i Uppsala utbildades från slutet av 1950-talet varje år värnpliktiga soldater till förhörsledare med kompetens i det ryska språket.
Av Lars Lönnroth
När arkeologer skriver populärvetenskapliga böcker brukar det handla om någon äldre historisk period som vikingatiden eller också om större utgrävningar på en bestämd plats.
Av Torbjörn Elensky
Lars Gyllensten (1921–2006) var redan under sin livstid en uppburen författare.
I korthet
Av Catta Neuding
Som tidigare yrkesarbetande inom teatern är det intressant att fundera över vilken klassresa skådespelaryrket har gjort. Det benämns vid sidan av prostituerade som ett av världens äldsta yrken – vilket förvisso får ses i ljuset av de teatrala inslagen som fanns i religionsutövandet i antik tid. Oavsett, det är ett rent underverk att skådespelare som yrke ens överlevt.
Av Katarina O'Nils Franke
Vänner, kolleger och bekanta! Alla samlas ni kring ett och samma (vad jag vill kalla) samtidsfenomen: kommatering efter hälsning. Med ert ”Hej,” rumphugger ni mejlen redan innan ni kommit till sak och på engelskt manér görs radbrytning, följt av ny mening som inleds med stor bokstav. Varför?
Av PJ Anders Linder
Ferdinand von Schirach fick ett väldigt genomslag med novellsamlingarna Verbrechen (2009) och Schuld (2010).
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Det har hänt att jag skrivit stort upplagda kulturartiklar i Dagens Nyheter som väckt anstöt, eller åtminstone avvikit från de gängse åsikterna i min vänkrets, och när jag stöter ihop med någon bekant mitt i bogsvallet efter artikeln kan jag riktigt se hur de tar sats mitt emot mig, hur förtvivlat de famlar efter något passande att säga.
Krönika
Av Thomas Engström
I två situationer är tuggummi fullkomligt livsuppehållande: när man slutar röka och när man ska flyga. En förmiddag i maj sammanfaller dessa båda lägen för mig, likt något gastkramande astrologiskt fenomen. På tåget från Rotterdam till Schiphol tuggar jag slut på mitt sista lilla Stimorol. Det skulle jag aldrig ha gjort.
Av Peter Luthersson
Mitt i Thessaloniki finns ett litet område omgärdat med höga säkerhetsgaller. På gatorna utanför står poliser med automatvapen. Innanför gallret finns det turkiska generalkonsulatet.
Av Annika Borg
Även om jag är teolog till grundprofessionen så är det är faktiskt inte varje dag som jag reflekterar över teologen och filosofen Thomas av Aquino (1225–1274). Det måste erkännas. Men med en stigande irritation över många av tidsandans slappa analyser och ofärdiga tankestråk, har detta helgon den senaste tiden utgjort det hopp som lyft mig ur mina samtidsgrubblerier. Det jag talar om är analogiläran, eller på ren svenska: ordning på torpet och tankereda.