NR 6 2020TEMA: Europavägar
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Patrik Oksanen
EU förmår inte att ta ledningen i en allt farligare och mer svårförutsägbar värld. Sverige behöver driva andra aktörer framåt.
Av Michael Bergman
Pandemin har pressat EU och euron hårt. Europa är fortsatt splittrat samtidigt som den ekonomiska återhämtningen lär dröja.
Av Fredrik Erixon
Sverige måste förhindra att EU blir ett ingenmansland. Men då krävs en ny Europapolitik.
Av Adam Cwejman
Centraleuropas nationalism och antiliberalism har djupa historiska rötter. Men trots den högerpopulistiska retoriken är banden till EU för starka för att kapas.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Nu är det kunskap och bildning som gäller. Det var budskapet från utbildningsminister Anna Ekström när hon i mitten av augusti kungjorde att regeringen spikat nya kurs- och ämnesplaner för grundskolan.
Samhälle
Av Karin Brunsson
Akademiska artiklar följer en mall som gör dem förutsägbara och outhärdligt tråkiga. I samhällsvetenskaplig forskning har formen blivit minst lika viktig som innehållet.
Av Peter Esaiasson
Donald Trump ifrågasätter om presidentvalet kan bli rättvist. Men demokrati är beroende av goda förlorare.
Av Susanne Wigorts Yngvesson
Sverige beskrivs ofta som världens mest sekulariserade land. Men under pandemin har vi skilt ut oss som det mest kristet idéburna.
Av Cecilia Nikpay
Historien vimlar av rådgivare till maktens män. Frågan är vem som formar vem.
Frizon
Av Johan Sundeen
Av rädsla för coronaviruset stänger universitetsbiblioteken sina boksamlingar. Inskränkningen av fritt tillgängliga böcker är en förlust för forskning och läslust.
Av Mikael Timm
Naturen skänker lugn och trygghet men ger oss också dåligt samvete. Till skillnad från vår onda civilisation är naturen enbart god.
Opinion
Av Inger Enkvist
Forskning i utbildningsvetenskap ägnar sig inte åt utbildnings- och inlärningsresultat. Skolkunskaper betraktas som suspekta eftersom objektiv sanning inte anses existera.
Tradition
Av Henrik Nilsson
Miguel Torgas noveller räknas som moderna klassiker i Portugals litteratur. Kanske är han dock allra störst som dagboksförfattare.
Civilisation
Av Martin Lagerholm
Tomas Ljungs bok Sarmatiska havet är ett ymnighetshorn av noteringar och infall.
Av Martina Björk
De antika berättelserna om Hercules och Hermes boskapsstölder skildras i några nya böcker.
Av Johan Frostegård
Hos Horace Engdahl kan man skönja ett intresse för evolutionsteori, som dock dessvärre kombineras med en postmodernistisk skepsis mot vetenskap.
Av Charlotta E Lindell
Weidenfeld & Nicholson har under efterkrigstiden gett ut många viktiga fackböcker. Fortfarande prioriterar man verk om historia och främmande kulturer.
Av Jakob Sjövall
På grund av coronakrisen var det möjligt att besöka den anrika staden Brygge utan att uppleva en del av turismens nackdelar.
Av Erik W Larsson
Filmen Mr. Jones visar problemen med att skildra kommunismens brott på vita Duken.
Recension
Av Cecilia Nikpay
En riktig vivör var han, Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770–1831). En förnuftets och den fria tankens förkämpe som med ett glas Gewürztraminer höjt till franska revolutionens lov i ena handen, och ett utkast till en modern tysk författning i den andra, revolutionerade logiken och statsläran med sitt skarpsinne.
Av Hanna Sistek
Om vanlig bioreklam för Coca-Cola handlar om coola personer och kylande dryck, så är konceptet bakom skräddarsydd psykografik att förstå vad som gör folk törstiga och sedan skruva upp värmen i salongen. Så förklarade Cambridge Analyticas vd Alexander Nix vad företaget kunde göra för potentiella klienter. Och dessa var många.
Av Lars Åke Augustsson
Den mångsidige och svåröversatte samhällskritikern Karl Kraus är inte helt lätt att greppa. Han var i hög grad ett barn av det Sekelskiftes-Wien han gisslade svårt. Lars Åke Augustsson har ägnat sommaren åt en tjock biografi.
Av Håkan Lindgren
Tomas Tranströmer visste att han skulle bli förstådd när han skrev de avslutande raderna i dikten ”Vermeer”.
Av Anders Mathlein
Somliga författare – och förläggare – har tur. Att som den brittiske historieprofessorn David Vincent i april 2020, när stora delar av världens befolkning satts i karantän, ge ut en bok med titeln A History of Solitude, är ett exempel på en så lyckad tajmning att man kan misstänka inslag av klärvoajans.
Av Tommy Olofsson
I King James Bible från 1611 finns en berömd metafor i Psaltaren 23, nämligen ”the valley of death”. Den är poetiskt påkostad och anslående, liksom så mycket annat i denna klassiska engelska bibelöversättning.
Av Mattias Svensson
Thomas Piketty har fel. Det är inte kapitalägare som drar ifrån i den moderna ekonomin. Den ekonomiska eliten domineras tvärtom av personer som behövt arbeta för sin position.
Av Patrik Lindenfors
Varför bry sig om en bok av Charles Murray?
Av Fredrik Svenaeus
Det våras för existentialismen. Som ett tecken i tiden skulle jag vilja anföra Martin Hägglunds uppmärksammade bok från förra året: This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom, som kommer på svenska nu i höst.
Av Ylva Herholz
Den tyske sociologen Andreas Reckwitz har skrivit flera uppmärksammade böcker. Die Gesellschaft der Singularitäten (Singularitetssamhället) från häromåret var en studie i strukturomvandlingen i det moderna, och den belönades med Bayerska bokpriset för att den levererade en ”värdefull, originell nyckel till förståelse av vår senmoderna existens”.
Debatt och läsarbrev
Av Fanny Forsberg Lundell
Som före detta migrant fastnar jag för Per Brinkemos krönika i Axess (nr 5/2020) om ensamheten han upplevde som migrant eller som expat, om man så vill, i Spanien.
I korthet
Av Katarina O'Nils Franke
I år är det 100 år sedan Agatha Christie (1890–1976) romandebuterade med mordgåtan En dos styrknin (The MysteriousAffair at Styles), och detektiven Hercule Poirot löste sitt första fall.
Av Martina Stenström
Sedan 1968 har John Brockman, legendarisk amerikansk litterär agent, samlat ”de mest sofistikerade tänkarna” och låtit dem ställa frågor till varandra.
Av Mats Wiklund
Den 31 december 1999 firade Anne Applebaum och hennes man Radek Sikorski nyår. De hade bjudit vänner, politiker, journalister, diplomater, till sitt hus på den polska landsbygden. Folk kom från lite olika håll, London, Moskva och New York, men mestadels från Polen.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
Ofta när jag stöter ihop med en bekanting från förr, och vi avverkat de obligatoriska ämnena – nuvarande civilstånd och yrke, förtäckt småskryt om barnen, lyckan över eventuella barnbarn – brukar jag för mitt höga nöjes skull slänga in kommentaren: – Men vad fort det gick!
Krönika
Av Erik Thyselius
När pesten härjade som värst i det medeltida Europa erbjöd klostren en fristad för dess invånare. Här fick unga adelsmän, huttrandes i bänkraderna, träna sig i skolastik och örtlära under munkarnas vakande öga.
Av Susanna Birgersson
Jag läser ännu en stjärnögd kultursidesartikel om de allra yngsta vuxna. ”Generation Z” kallas de visst, födda mellan 1995 och en bit in på 2000-talet. I vanlig ordning tillhör skribenten den föregående generationen, ”millennials” eller ”Generation X”.
Av Annika Borg
Don’t mention the war. Jag kan fortfarande höra pappa skratta och se hur han slog sig på knäna där i soffan när John Cleese i Basil Fawltys gestalt fick ett sammanbrott inför de tyska gästerna på pensionat Fawlty Towers.
Samtiden
Av Fredrik Johansson
Den 15–16 december 1962 träffades Frankrikes president Charles de Gaulle och den brittiske premiärministern Harold Macmillan på slottet Rambouillet utanför Paris. Övningen inleddes stilenligt med att man sköt 385 fasaner.