För den poststrukturalistiska synen på litteratur och språk bildade Stéphane Mallarmés (1842–1898) verk något av en legend: ett pejlande av poesins djup som tycktes nå gränsen för dess möjligheter och föregripa senare insikter i relationen mellan tecken och värld. När nu för första gången den auktoriserade delen av Mallarmés produktion överflyttas till svenska (Dikter, övers. Axel Englund, Ellerströms förlag) är situa­tionen delvis en annan. Den litteraturteori som riktade in sig på språket och litteraturen i sig själva är ett i stort sett avslutat kapitel i kulturhistorien; åtminstone alstrar den inte längre någon nämnvär...