Varför är det så svårt att uppnå konsensus om kommunismen medan det råder närmast total enighet om nazismen? Det är frågan som hållit Lundahistorikern Valter Lundell sysselsatt i flera år och som nu resulterat i avhandlingen Det omstridda arvet. Lundell, själv gymnasielärare, har intervjuat svenska och danska historieforskare och historielärare ur två generationer om hur de ser på kommunismens brott. Vilken roll spelar ideologi och avsikt? Hur påverkas förståelse och tolkning av generationstillhörighet, hos 68:or och 89:or? Vilken betydelse har de nationella, historiska erfarenheterna?

Skillnaderna mellan den danska och svenska inställningen till kommunismen är i flera avseenden stora och iögonfallande. De talar inte till svensk fördel. Någon annan slutsats är svår att dra efter en läsning av ...