Hjältarna var dock fler än så, och de utmärkte sig för vad de inte gjorde: Vargas Llosa vann inte valet, Fujimori respekterade inte demokratin, Toledo lade sig inte i den ekonomiska politiken, Alan García avstod från den populism som präglade hans första ämbetsperiod och Ollanta Humala har inte bedrivit den ultranationalistiska politik som han gick till val på. Ingen av dem har fört någon utjämningspolitik för folkflertalet.

Förutom utrikeshandelns liberalisering finner Rojas orsaken till den goda tillväxten i den informella ekonomin, som jämte den ”grå” sektorn motsvarar 75 procent av ekonomin. Han menar att denna också medfört minskad fattigdom och jämnare inkomstfördelning. Snart sagt alla länder i Latinamerika har en stor informell ekonomi, och jag har aldrig förut sett någon framhålla detta so...