Professorn i nationalekonomi Tommy Andersson argumenterar emellertid i Algoritmmakaren för att algoritmer kan användas för att fatta mer välgrundade beslut på flera områden och rentav rädda liv. Vi får följa tre fall och tillämpningsområden där författaren själv har varit delaktig.

Det första exemplet var en idé om att ta fram ett program till Migrationsverket. Efter flyktingvågen 2015 var det ett stort problem att kunna hitta boende till alla nyanlända. En tanke föddes – en algoritm som skulle kunna placera de nyanlända hos privatpersoner som var beredda att hyra ut hela eller delar av sin privatbostad. Programmet skulle ta hänsyn till antal boende, se till att man hade minst ett språk gemensamt mellan hyresvärd och hyresgäst, samt göra en bedömning på var i landet de nyanlända skulle ha störst chans att skaffa jobb, baserat på bland annat utbildning och språkkunskap. Tyvärr såg aldrig det här programmet dagens ljus, Migrationsverket backade ur innan det blev färdigt.

Organbytesprogrammet blev dock verklighet och har räddat otaliga liv. Information om donatorer, behövande, deras blodgrupper, vävnadstyper och all relevant information lagras i ett program som sedan kan matcha behövande med donatorer allteftersom de dyker upp. Sedan organbytesprogrammet infördes i USA har organdonationer ökat med flera tusen procent. Tommy Andersson var delaktig i att skapa en motsvarighet för Skandinavien.

Den tredje delen av boken handlar om skolplacering. Redan idag finns algoritmer som använts till detta, bland annat måste man ta hänsyn till elevens och vårdnadshavarnas egna val, men också gångavstånd och prioritetsordning. Många kommuner tar hjälp av konsultbolag för att lösa elevplacering och stor del av hanteringen sker fortfarande manuellt. En bättre algoritm skulle, enligt författaren, kunna spara mycket tid och pengar samt göra hela processen mer säker.

För den som är orolig för den enorma insamling av data som sker idag, ger Algoritmmakaren en viss lättnad. Andersson framstår genomgående som en idealist som vill använda modern teknik för att göra gott och han får läsaren att tro att det är möjligt.

Läsupplevelsen störs något av språkfel och en lite ostrukturerad framställning, som en mer vaken redaktör hade kunnat rätta till. Men på det hela taget är Algoritmmakaren väl värd att läsa för den som vill förstå sin samtid.