DET ÄR IDAG LÄTT ATT skratta åt de grenar som har fått stryka på foten när tävlingsprogrammen i OS förfinats – eller åtminstone förändrats – i takt med att amatöridealen försvunnit från arrangemanget som numera är en miljardindustri.

I dagens virrvarr av jagade hundradelar, högteknologiska dräkter och dopningspreparat är det svårt att tänka sig att det en gång fanns plats för de sköna konsterna på OS-programmet.

Baron Pierre de Coubertin var dock övertygad om att de olympiska spel som han tillskrivs äran för att ha återuppväckt 1896 inte bara borde innehålla rena fysiska kraftmätningar, utan även konstnärliga sådana. OS i Stockholm 1912 skulle bli platsen där kulturtävlingar, Concours d’Art, för första gången skull...