Nätet har börjat leva sitt eget liv. Bloggarna har utvecklats till en ny folkrörelse, och den är global. Utvecklingen har gått snabbt. Bloggarna är inte en gammal företeelse, i media slog bloggfenomenet igenom först under 1999. Året därpå ökade antalet bloggare markant och 2002 började de spela en roll i det politiska livet i USA. Det verkliga genombrottet för kommunikationstekniken i politiken stod Barak Obama för i presidentvalet 2008. Via mobiltelefonen och nätet ringade han in sina väljare och fick en personlig kontakt med dem och vann valet.

Över hela världen finns bloggare som skriver om sin vardag. Det handlar om allt från triviala vardagshändelser till extrema fanatiker. Vissa kallar internet för ett otänjbart monster där människor ägnar sig åt det mest absurda. Visst finns det problem. Tanken med nätet var aldrig att folk fritt skulle kunna ladda ner barnporr eller ta livet av sig framför webbkameran inför hundratusentals internetanvändare.

Utan tvekan är bloggarna idag en maktfaktor att räkna med. Friheten på nätet skapar engagemang och ger möjligheter. Bloggare kom från ingenstans skapade sig en maktposition, och idag bloggar flera av världens mest infl ytelserika personer. Det är modiga bloggare som i många länder dessutom skriver med fara för sitt eget liv. I Kina trotsar de regimen och kräver demokrati. Många bloggare fängslas för det. I Iran har demokratirörelserna blivit alltmer uppkopplade. Iran tillhör de mest bloggtäta länderna i världen. En av inspiratörerna till den iranska bloggsfären är Hossein Derakhshan som var den första som började skriva på persiska i sin webblogg. Han kallades för ”the bloggfather” och levde utomlands i fler år.

2008 återvände han till Tehran och arresterades snabbt anklagad för att vara spion för Israel. Han sitter fortfarande i fängelse. Bloggare är farliga för totalitära regimer som gör allt för att stoppa friheten på nätet, men uppfinnelserikedomen är stor när det gäller att hitta nya lösningar att föra ut sitt budskap. Berättelserna från vardagens förtryck kommer på Twitter, på You Tube eller från någon IP-adress som inte går att spåra. På Kuba har bloggarna vågat ta ett steg till, de skriver inte bara om förtrycket de upplever, de börjar hålla föreläsningar också.

Men bloggarna kan också vara besvärliga i demokratier. Det är inte längre den etablerade makteliten som sätter dagordningen. Det är besvärande för många som alltid haft makten i sin hand. De försöker ständigt tona ner bloggarnas betydelse till exempel genom att kritiserar dem som både oseriösa och ointressanta. Makteliterna försöker också själva ta över bloggen som verktyg. De politiska partierna skapar egna bloggforum där de försöker hålla debatten i styr och där det alltid fi nns åsiktspoliser som mobbar ut ovälkomna besökare.

Bloggvärlden är brutal genom att det går att skriva anonymt och att många släpper alla spärrar. Den finns en bloggpöbel som är oerhört obehaglig. Internet öppnar många dörrar och ifrågasätter gamla strukturer. Micael Dalén som är professor vid Handelshögskolan i Stockholm har skrivit en bok om dagens samhälle och de faktorer som styr vårt tänkande. Han kallar boken Nextopia och samhället vi lever i Förväntningssamhället. Dagens ungdomar är helt inriktade på framtiden, menar han, de har ingen historia och du är aldrig bättre än din nästa grej. Allt är möjligt, vi kan få vad som helst, när som helst och var som helst. Det är internet som har öppnat dörren till ett gigantiskt konsumtionssamhälle, där det finns 228 000 träff ar på att köpa popcorn och fem miljoner träff ar för att dejta online. Dagens ungdomar kallar han för generation Boss som förväntar sig ha kontrollen, de tror sig kunna skapa en bättre värld och göra de bästa valen.

För dagens ungdomar är internet frihet. Det är främst de yngre generationerna som driver på utvecklingen och kräver sin rätt på nätet. Många är villiga att delta i kampen om makten över den nya informationstekniken. Det är en kamp som pågår mellan en målmedveten nätgeneration och maktstrukturer som staten, rättsväsendet och storföretagen.

Nätmänniskan slåss för individens integritet, mot statens överhöghet, för att slippa bli registrerad för sina handlingar på nätet. Lagförslag som Ipred och FRA är farliga, anser många unga som lagt ut sina liv på nätet. De vill vara ifred. Rick Falkvinge, partiledare för Piratpartiet, liknar kontrollen över nätet med det gamla Östtyskland. ”De kräver rätten att lyssna på allt som folk gör på nätet: dejtar, bokar resor, surfar porr och pratar privat. I Sverige har skivindustrin redan krävt att få självständig tillgång till det övervakningsdata som uppstår när våra mobiltelefoner blir statliga spårsändare, så att de kan kartlägga både hur vi rör oss och vilka vi pratar med. Och ja – det var faktiskt precis så det var i Östtyskland.”

Piratpartiets ordförande spår en dyster framtid om storföretag och politiker får kontroll över informationstekniken. Då får vi ett övervakningssamhälle som är värre än något som kunnat beskrivas i romanform, skrev Rick Falkvinge i en artikel i Aftonbladet. Piratpartiet är det mest spännande som hänt i politiken på årtionden. De utmanar det gamla partietablissemanget med kärnfrågor om frihet och demokrati. Piratpartiet är intressant också för att de har nätet som bas. Det behövde inte media för att vinna sina väljare utan organiserade sina framgångar via nätet. Ilskan mot det gamla maktetablissemanget nådde sin kulmen när domen mot Pirate Bay off entliggjordes. På två dagar fick Piratpartiet 40 000 nya medlemmar, de lyckades sedan också få en plats i EU-parlamentet. Partiet kallar sig för den nya medborgarrättsrörelsen. Deras styrka är att de bryter gamla strukturer och kräver nya lösningar som är anpassade efter modern teknik.

När tre unga killar startade The Pirate Bay sa Martin Fredricsson, en av initiativtagarna, att piratkopiering är en positiv kraft och vi skiter i hur det går för skivindustrin. Uttalandet slog ner som en bomb. Inte bara bland maktetablissemanget som försvarar sina ekonomiska intressen utan också bland en hel generation av datanördar. The Pirate Bay inspirerade människor över hela världen. Det blev snart solklart att ungdomarna såg illegal nedladdning av fi lmer och musik som en rättighet.

De stora bolagen som bevakade sina upphovsrätter började räkna pengar när skivförsäljningen minskade och miljarder försvann ut i fjärran. Jakten på illegala fi ldelare började. Statsapparaten grep förstås in med fler poliser, hårdare lagar och fördömande politiker – allt i syfte att stoppa otyget. Från bolagens sida fanns ingen självkritik och inte heller diskuterades det faktum att internet är ett verktyg som människor använder för att underlätta sin vardag. Nätet lanserades en gång i tiden som fritt och demokratiskt och för ungdomsgenerationen är det självklart att det som finns där är till för alla. Vi har en generation som har sitt liv på nätet – allt från den intimaste sexdebuten till kontakter och jobb. Fildelningen är bara en del. En kille berättade att han köpte och samlade på filmer. Han hade ett bibliotek i källaren med över 300 filmer. Men när han skulle se en film laddade han ner den på nätet. Det är ju betydligt enklare än att springa ner i källaren och leta, var hans självklara slutsats.

Det som inte heller lyftes fram i debatten är det faktum att de allra fl esta illegala fildelare är beredda att betala för sin nedladdning. Men de stora bolagen, politikerna och rättsväsendet tänkte aldrig på lösningar utan var helt inne på att jaga ”bovar”. När Rick Falkvinge talar låter han som en tidig Hjalmar Branting. Precis som när arbetarrörelsen vid förra seklet krävde infl ytande och rättvisa, kräver Piratpartiet detsamma. Det handlar inte om pengar, säger Rick Falkvinge. Det handlar om kontroll över kultur och kunskap. Om medborgarna istället för storföretagen och politikerna tar kontrollen över informationssamhället då blir det revolution, säger Falkvinge.

Ungdomsgenerationen hänger på. Kampen om nätet handlar om att få vara i fred i sitt privatliv, om inflytande och rättvisa. Filippa som är 18 säger att politiker är som krokodiler. De är stora i käften och har inga öron. Det är lätt att förstå upprördheten. Det är löjligt att försöka stoppa en teknisk utveckling och ändra ett livsmönster. Slaget om internet har bara börjat. Det är många som vill ha ett fi nger med i spelet. När domen mot The Pirate Bay off entliggjordes blev det en världsnyhet. Den toppade såväl CNN:s som BBC:s och Sky News hemsidor. Domen blev också ett av de största samtalsämnena i bloggvärlden. BBC frågade på sin hemsida om läsarna ansåg att domslutet var rättvist. Efter bara en och en halv timma hade de fått in 100 kommentarer. Majoriteten ansåg att domen var felaktig.

Populärt

Amnesty har blivit en aktivistklubb

Den tidigare så ansedda människorätts­orga­­­nisa­tionen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.

Bengt G Nilsson Samhälle 2025 2

The Pirate Bay-domen är bara en av många strider om nätet. Det fi nns fl er avskräckande exempel. Sökmotorn Google, till exempel, som länge satte en ära i internet som medel för frihet. Sedan började kapitalet tala sitt tydliga språk, Google ville in på den kinesiska marknaden men förutsättningen var att de accepterade censur. Kina fi ck rätt att fi ltrera bort kritik mot regimen.

Googles eftergifter för Kina och domstolsbeslutet mot Pirate Bay är tragiska bakslag. Google valde marknaden framför demokratin, men är nu på väg att backa. Sökmotorn har utsatts för cyberattacker som syftat till att ta sig in på kinesiska människorättsorganisationers e-postkonton som tillhandahålls via Google. Där går en gräns för företaget.

Det svenska rättsväsendet med internationella storbolag i ryggen ställde sig på bolagens sida och försöker stoppa den tekniska utvecklingen genom att straff a fyra killar som utnyttjade den teknik som fi nns tillgänglig. En friande dom hade mycket snabbt tvingat fram en tidsenlig upphovsrättslagstiftning, där artister och författare får betalt för sitt arbete.

Tekniken kan inte stoppas. Nu kommer en ny utveckling med stormsteg och det handlar om allt från anonyma tjänster till krypterade sajter. Redan idag fi nns tekniken som gör det omöjligt att spåra IP-adresser. Internet påverkar vår vardag. Först trodde några att det var en övergående fluga. Sedan konstaterade bland annat ekonomerna att den nya tekniken inte skulle innebära några större förändringar för tillväxt och ekonomisk utveckling. Men nu börjar IT-ekonomin få genomslag i tillväxtsiffrorna. Den utvecklingen kommer att påverka våra liv. Precis som nätverksbyggandet och de många små samhällsentreprenörerna kommer att påverka demokratin.