Fastän regimen i Teheran arrangerat flera internationella konferenser på temat ”Det islamiska uppvaknandet” har det i omvärldens öron skorrat falskt att försöka jämföra och jämställa den arabiska vårens revolter med den iranska revolutionen 1979. Tvärtom började snart allt fler arabiska röster likna arabvårens folkliga resningar med de spontana protestyttringar som följde på det iranska presidentvalet i juni 2009 när Mahmoud Ahmadinejad tilldömdes segern efter en synnerligen ifrågasatt röstsammanräkning. Massdemonstrationerna slogs ned med brutalt våld och den oppositionella Gröna rörelsen tvingades gå under jord tillsammans med sina mest namnkunniga portalgestalter Mir Hossein Mousavi och Mehdi Karroubi.

I arabiska gräsrötters ögon framstår därför regimen i Iran snarare som ...