Någonting håller på att gå sönder i Sverige. När Stefan Löfven likt en Marcellus i Hamlet upprepade detta mantra i sina valtal lånade han en av den retoriskt mer drivne företrädarens favoritfraser. Efter en mandatperiod utan S-styre gick Sverige enligt Håkan Juholt inte längre att känna igen: växande klassklyftor hade söndrat landet, Sverige hade blivit kallare. Greppet är inte unikt. Det handlar om att ge röst åt ett diffust missnöje som finns i grupper som känner sig förbigångna och som upplever att sådant som anses värdefullt håller på att gå förlorat.

Dock är det tveksamt om karakteristiken är träffande när det gäller det svenska samhället, som på många sätt fungerar bättre än någonsin. Det materiella välståndet har ökat ...