Min utgångspunkt är det välbekanta påståendet att nationen, åtminstone i Västeuropa, uppkom före nationalismen och känslan av nationell tillhörighet. Processen var oplanerad men kan ändå inte betecknas som en tillfällighet. Det har ofta varit Frankrike som stått i centrum för detta narrativ. Ungefär från 1400-talet och framåt arbetade den franska staten aktivt på en elitstyrd uppbyggnad av nationen och inriktade sina ansträngningar på centralisering av makten och etablering av homogena byråkratiska procedurer. Jakobinska republikaner likaväl som bonapartister gick vidare med processen efter 1789.

Fallet Frankrike är dock långt mer komplicerat än man brukar erkänna. För det första skapades ingen stark nationell identitet av den franska statens sätt att bygga upp sitt territorium genom seklen. &...