Människor är olika och lever på olika sätt. Bör vi acceptera att vi är olika av naturen, efter att ha följt skilda utvecklingsvägar? Eller bör vi utgå från att vi har ett gemensamt biologiskt arv men utvecklas på olika sätt beroende på miljö och kultur?

De senaste åren har den vetenskapliga forskningen stöpt om denna välbekanta debatt om arv kontra miljö, som förblir central för vår förståelse av människonaturen och moralen. Under en stor del av 1900-talet menade samhällsvetarna att människolivet är ett enda biologiskt fenomen som strömmar genom de kanaler kulturen har skapat så att det antar skilda och ofta inbördes otillgängliga former. Varje samhälle vidareför den kultur som definierar det, ungefär som den vidareför sitt språk. Och kulturens viktigaste aspek...