Mellan 1850 och 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till USA. För vissa förvandlades drömmarna om guld till sand, och den typen av eländesskildringar har vi ofta matats med i romaner och på film. Sällan får vi dock läsa om de strävsamma och i många fall framgångsrika immigranterna – berättelser som dessutom kan vara minst lika spännande och dramatiska.

I Amerikas svenska banker (Dialogos) ger Tom Petersson, docent i ekonomisk historia och forskare vid Uppsala Center for Business History, ett värdefullt bidrag till den svensk-amerikanska historien genom att lyfta fram företagsamheten. Här skildras hur driftiga entreprenörer av svenskt ursprung grundade banker och skapade sin egen nisch när det amerikanska banksystemet utvecklades.

Petersson beskriver hur etniska banker från mitten av 1800-talet etablerades i en rad amerikanska städer, från östkustens New York till västkustens San Francisco. Dessa banker riktade sig främst till nyanlända immigranter som saknade kunskap om det amerikanska samhället och det finansiella systemet, och som ofta inte behärskade engelska. Genom att erbjuda tjänster på kundernas modersmål och anställa personal med liknande bakgrund skapade bankerna en trygg atmosfär som underlättade immigranternas integration i det amerikanska samhället.

Bankerna blev sociala nav. Genom att anta firmanamn som utstrålade en specifik etnicitet och genom riktad marknadsföring skapade bankerna en känsla av samhörighet och ett gemensamt intresse av att bygga en bättre framtid i det nya landet.

Boken erbjuder en nyanserad bild av de etniska bankernas dubbla roll: å ena sidan fungerade de som viktiga broar för immigranter in i det amerikanska samhället, å andra sidan var de affärsdrivna institutioner som strävade efter vinst.

En stor del av boken ägnas åt Minnesota, som från mitten av 1800-talet genomgick en snabb ekonomisk utveckling och blev en av de stora svenskbygderna. Men från början rådde här ett ”vilda västern” med brist på betalningsmedel, kreditlösningar och seriösa bankirer, vilket blev ett hinder för ekonomisk tillväxt. För att skapa bättre stabilitet infördes övergripande federala bank- och valutalagar, bland annat den federala banklagen 1864.

Den första uttalat etniska banken i Minnesota var tysk, German-American Bank of St. Paul, grundad 1873. Den blev en förebild för andra banker och växte till att bli USA:s största etniska bank. Samtidigt gjordes försök bland svenska immigranter att grunda svenska banker, men kundunderlaget var fortfarande begränsat.

Några år senare förändrades förutsättningarna. En högkonjunktur svepte över 1880- och 1890-talen, och inflyttningen till Minnesota var enorm. På kort tid etablerades fem etniska banker i Minneapolis.

En höjdpunkt i boken är fallstudien av Swedish-American Bank, som i sin marknadsföring gärna kallade sig ”Svenska Banken”. Petersson visar hur denna bank, trots sin etniska framtoning, avvek från mallen genom att ha både svenska och amerikanska ägare, även om svenska affärsmän dominerade i styrelsen. Banken blev framgångsrik, vilket kan förklaras av denna blandade ägarstruktur tillsammans med strategiska affärsbeslut som fokuserade på stabila och blomstrande industrier inom Minnesotas spannmåls- och trävarusektor, snarare än riskfyllda investeringar på fastighetsmarknaden.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Sharon Rider Tema 2021 2

Petersson tar också upp de problem som etniska banker stod inför runt sekelskiftet 1900. Med förändringar i immigrationsmönster och en ökande misstro mot nya immigrantgrupper från Italien och Öst­europa mötte etniska banker ökad kritik och misstänksamhet. Under första världskriget skärptes motsättningarna, och många banker tvingades ”amerikanisera” sina verksamheter för att överleva. Företag och organisationer som förknippades med tyska intressen var särskilt hårt drabbade och utsattes till och med för våldsamheter efter att USA hade gått in i kriget 1917.

Misstron mot ”bindestrecks-amerikanerna” ledde till att även svenska företag tonade ner sina rötter. Till exempel ändrade Scandinavian-American National Bank of Minneapolis namn till Midland National Bank of Minneapolis 1917. Det var vid samma tidpunkt som det brittiska kungahuset bytte namn från Sachsen-Coburg-Gotha till huset Windsor.

Trots bokens akademiska tyngd är språket tillgängligt, och texten är flyhänt skriven med intressanta personöden. Sammantaget är Amerikas svenska banker ett betydelsefullt tillskott till forskningen om amerikansk finanshistoria och om hur svenska entreprenörer bidrog till den amerikanska ekonomins utveckling.