Lars Trägårdhs eget perspektiv av hans 40 år i USA är unikt. Hans skildring av två USA som pendlar mellan öppenhet, frihet, optimism och generositet å ena sidan och å andra sidan de motsättningar som fanns redan i frihetsdeklarationen 1776. Den sammanfattar det vi ser idag.

Evin Ismail kompletterar med sin text om USA-hatet som förenar islamister och vänstern: ”ett hat som i grunden är riktat mot landets frihet och mångfald av männi­skor och perspektiv”.

William Inbodens text lyfter det som för mig är USA:s viktigaste budskap både till den egna befolkningen och till omvärlden: frihandeln.

Ronald Reagan var den förs­te president som använde begreppet.

Han citerar Reagans utrikesminister George Schultz ord om att en stark, växande global ekonomi kommer att bidra till Amerikas mest grundläggande mål: ”en värld som kännetecknas av samverkan, fred, stabilitet och framsteg, en värld där mänskliga rättigheter respekteras och friheten blomstrar”.

Jag kom att tillbringa det akademiska året 1973/74 som Fellow på Stanforduniversitetet. Det blev inte minst en fördjupning i Alexis de Tocquevilles fortsatt angelägna insikter från hans amerikanska resa 1832–1833.

Under Reagans senare år i Vita huset var jag bosatt i Washington och gjorde då precis som Niklas Ekdal en bilresa från kust till kust. Precis som Ekdal slogs jag av spänningen som vi ibland mötte mellan å ena sidan vänliga och ödmjuka männi­skor och å andra sidan en isolationism som dock då ännu inte artikulerades. Den blev brutalt formulerad i Donald Trumps hårdföra retorik i installationstalet den 20 januari 2017.

USA är landet med våldet ständigt närvarande på hemmaplan. USA var en central aktör i första världskriget, i andra världskriget, i Koreakriget, i Vietnamkriget och de senare krigen i Mellanöstern. President Trumps planerade och president Bidens verkställda uttåg från Afghanistan är kanske en slutpunkt. Bilden av just det krigsslutet är en kraftigt bidragande orsak till de starka isolationistiska vindarna i amerikansk opinion idag. I den isolationismen finns strömningar som för tankarna till när USA vände sig inåt på 1930-talet efter att regeringens katastrofala ekonomisk-politiska misstag utlöst 1900-talets stora världsdepression.

Den senaste stora finanskrisen 2008/09 kom också att spela stor roll för global ekonomisk instabilitet.

Spänningarna i amerikansk politik nu i synen på Ryssland med Ukrainakriget och Kina med hotet mot Taiwan kan under kommande mandatperioder för Joe Bidens efterträdare ta sig uttryck som idag är omöjliga att förutse. För oavsett president siktar de amerikanska medierna och världens övriga medier snart in sig på nästa valdag – den 7 november 2028.

Det som både USA:s väljare och omvärlden har störst anledning att oroa sig över är det faktum att Ronald Reagans och George Schultz frihandelsperspektiv sedan valet 2016 i det närmaste utrotats från amerikansk samhällsdebatt. Ekonomer avråder också rutinmässigt från priskontroller, tullar, diskriminerande skatter och större budgetunderskott.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Sharon Rider Tema 2021 2

”Är det ingen som lyssnar på ekonomer längre?” frågade sig ekonomen Glenn Hubbard vid Columbiauniversitetet under presidentvalrörelsen. Hubbard var ordförande i president George W Bushs ekonomiska råd. Ekonomer verkar inte vara särskilt involverade i vare sig kampanjen eller i interna beslut i de senaste administrationerna, menar han. Ekonomer ogillar tul­lar men tullar ifrågasätts inte i dagens USA. Tanken som främst Trump marknadsfört är att tullmurar kommer att få amerikanska konsumenter att köpa amerikanska istället för utlandstillverkade varor.

Wall Street Journals ekonomiska kommentator Greg Ip har påpekat att om du är villig att tvinga konsumenterna att betala tusentals dollar extra kan du få dem att köpa inhemska istället för importerade produkter. Det är ett merkantilistiskt tänkesätt som idag är unikt i amerikansk debatt och där inte ens demokraterna invänder.

Det allra mest bekymmersamma också för omvärlden är dock USA:s rekordhöga budgetunderskott. Många av de förslag som lanserades av båda presidentkandidaterna under kampanjen skulle göra problemet värre.

USA efter den 20 januari 2025 kommer fortsatt att vara annorlunda på oroande sätt.