Macron vill skriva in baguetten på Unescos världsarvslista, lyder en rubrik i Le Figaro den 13 januari. Jag läser och det visar sig att det är Frankrikes bagare som knådat fram idén, men de har Emmanuel Macrons fulla stöd. Harmlöst eller löjligt, smart eller snudd på genialt? Har han inget annat att göra? Jag kommer att tänka på det där med nationell självbild, bilden av Frankrike. Här har vi den, i ett nötskal, eller i en knaprig skorpa då.

När jag klagar på att fransmän inte har någon humor håller min make med, ler maliciöst och tillägger: Men vi har espri. Svårt att bemöta. Fast i mina ögon är Macrons stöd till landets bagare just en bild av den franska esprin. Högt och lågt blandas: Ja, vi är landet där de mänskliga rättigheterna sattes på pränt, me...