Den irländske poeten Seamus Heaney tilldelades Nobelpriset i litteratur 1995. Det var inget kontroversiellt val. I den engelskspråkiga delen av världen, både i den europeiska och den nordamerikanska, hade Heaney ett grundmurat gott rykte.

Hans berömmelse på andra sidan Atlanten växte stadigt under de fjorton år (1982–1995) han var lärare vid Harvard och drog till sig många nya läsare i USA. Och att han, katoliken från Nordirland, omsider blev omhuldad inte bara hemma på Guds gröna ö och i Nordamerika utan även i Storbritannien visar sig i att han till sist blev kallad till en professur i poetik vid Oxford.

Intresset för irländsk litteratur och folkmusik har sedan flera decennier varit stort i vårt land, så naturligtvis har Heaney blivit flitigt översatt till svenska. Det började redan före Nobelpriset med tolkningar av Roy Isaksson, Göran Printz-Påhlson, Lasse Söderberg och Lars-Håkan Svensson. I slutet av 1990-talet tillkom två tolkningsvolymer, gjorda av Lars Gustafsson respektive Ole Hessler. Sedan upphörde det.

På engelska kom det första urvalet av Heaneys dikter redan 1980. Selected Poems 1965–1975 heter volymen och poeten har själv gjort urvalet. Ett större urval, Selected Poems 1966–1987, publicerades i USA tio år senare, 1990, även denna gång med Heaney som ansvarig.

Den amerikanska urvalsvolymen från 1990 har kommit att utgöra grunden för senare utgåvor och presentationer av Heaneys tidiga diktning. För hans produktion efter 1990 dröjde det länge innan något urval kom till stånd. Trots Nobelpriset 1995 fick läsarna hålla tillgodo med de originaldiktsamlingar som kom. Först 2013, samma år som Seamus Heaney dog vid 74 års ålder, sammanställdes en ny urvalsvolym, New Selected Poems 1988–2013. Av titeln framgår att denna helt enkelt tar vid där föregångaren slutar. Av en redaktionell not framgår att en del av det nya urvalet bygger på Heaneys egna prioriteringar. Annat, av allt att döma merparten, har valts av medlemmar i Heaneys familj i samråd med åtminstone en utomstående rådgivare, Marco Sonzogni.

Den som har velat komma åt ett urval av Heaneys samlade produktion har alltså varit tvungen att skaffa sig två volymer. För att råda bot på denna olägenhet har nu Heaneys efterlevande, hans hustru och de tre barnen, sammanställt en enda sammanhållen urvalsvolym med titeln 100 Poems (Faber & Faber). Det är ett lovvärt initiativ. Den nya urvalsvolymen har hunnit få ett varmt, för att inte säga tacksamt, mottagande i Irland, Storbritannien och USA.

Änkan Marie är själv en kulturhistoriskt inriktad författare, översatt till svenska med volymen Över de nio vågorna, som återger och kommenterar gamla iriska legender. En kärleksdikt till henne ingår i volymen och har en sådan lyskraft att den skulle få sin plats i vilket sparsmakat Heaneyurval som helst. Något mer tveksam kan man nog vara över om samma sak gäller för en dikt om dottern Catherine Ann och en annan tillägnad de båda sönerna Michael och Christopher. Hur som helst har den närmaste familjen valt att på detta diskreta sätt förse dikturvalet med sitt bomärke. Det är inte störande, bara rörande.

Det framgår inte hur man har räknat, försäljning eller annat, men på flera ställen finner jag påståendet att Seamus Heaney är samtidens mest läste engelskspråkige poet. Ja, kanske är det så. Och jag tror att 100 Poems för åratal framöver kommer att bidra till att locka ännu fler läsare till hans verk.