Under en utlandsresa nyligen påmindes jag om hur extremt pedagogiskt det svenska samhället är. När högtalarmeddelandena på tågen uteblir och inga informationsskyltar om insekter och fåglar möter en vid skogsbrynet, när den enda läsningen på mjölkpaketen är en saklig innehållsförteckning och man plötsligt själv får tolka konstverken på museets väggar – då går det med full kraft upp för en hur omgivna av skyltar och tips, råd och förslag vi i Sverige egentligen lever. Hur staten och det privata näringslivet tävlar i nitet att informera, upplysa och – för att använda ett verb i tiden – underlätta för oss.