Utanför den tjugosjuåriga Etty Hillesums fönster blommar jasminen samtidigt som världskriget rasar i Europa. Den judiska Hillesum gör sig inga illusioner. ”Det är vår totala förintelse som är målet”, skriver hon i sin dagbok den 3 juli 1942. Ändå är det inte om det hon i första hand vill vittna. Också i 1900-talets mörkaste stunder vill hon berätta om att Guds värld är meningsfull: ”Jag kommer att fortsätta prisa din skapelse Gud – trots allt.” Det är en kanske enkel sak att skriva i kammarens stillhet, det anmärkningsvärda är att Hillesum håller fast vid sin föresats också när livsvillkoren blir alltmer fr...