En dinosaurie som britten George Boole beskrivs i en handbok i effektiv internetsökning som ”en matematiker som levde på 1800-talet, långt före datorns tid” och som ”konstigt nog” fått ge namn åt den matematik (ettor och nollor, ja och nej, sant och falskt) som alla datorer opererar med.

I själva verket är det inte ett dugg konstigt. Det var nämligen i denna obskyra och huvudsakligen självlärda viktorianska hjärna som embryot till vår digitala tids­ålder föddes med allt från datorer, mobiler och GPS-navigerade bilar till köksapparater och hemelektronik. Under Booles livstid – han dog 1864 innan han ens fyllt 50 – fanns det förstås inte minsta tillstymmelse till tillämpningar, men mannen själv tycks faktiskt ha anat att han var något stort på spåren, eftersom han på sin sirliga v...