När Per Olov Enquist kom till Berlin år 1970 flyttade han till en främmande värld: ”Det tyska var alls ingen självklarhet”, heter det i hans memoarbok Ett annat liv. I krigets mentala efterföljd, var Berlin eller Tyskland fortfarande något för svenskar nästan icke existerande. ”Nästan som de baltiska staterna, tänkte han ibland. Sverige tycktes omringat av icke existerande kulturer.” Här finns, funderar han vidare, ”porten till Europa, genom vilken de svenska författarna hade ’trängt sig ut’ under forna tider”.

Och när den tyske författaren Hans Magnus Enzensberger tolv år senare reser genom Sverige upplever han landet som minst lika främmande som Per Olov Enquist uppfattade Tyskland, med den skillnaden att Sverige är en alldeles positiv överraskning: ”Här tycks ingen tänka på de egna intressena....