Rättsaffärerna från 1950-talet ligger i halvdunkel. De fem emblematiska namnen, Haijby, Kejne, Unman-Lundquist och Selling, lyser med svag låga, omgärdade av en viss eggande oklarhet.

Rättshistorikerna har inte brytt sig om att granska dessa väldiga, kontroversiella fall (en liten kompendietext av straff rättsprofessorn Suzanne Wennberg är ett undantag). Tidningarnas huvudaktörer skrev aldrig sin egen historia. Arbetarens legendariske reporter Armas Sastamoinen hade memoarplaner som inte fullföljdes. Vilhelm Moberg lovade att skriva en utförligare text till Arbetarens femtioårsjubileum, men det blev av personliga skäl bara ett kort bidrag. Han tog sitt egentliga avsked från rättsaffärerna med den internationellt framgångsrika pjäsen Domaren (1957) som, även om den inte alls var någon nyckelhistoria, speglade hur myndigheter kunde anvä...