I februari annonserades en parlamentarisk utredning för att se över den svenska grundlagen. Det handlar inte om någon stor grundlagsrevision – men den är principiellt intressant. Inte för vad den ska göra, utan för hur den presenteras och vilka förväntningar som ställs på den.

Kommittén består av samtliga riksdagspartier, den leds av ordföranden i Högsta domstolen och den ska titta på tre saker: formerna för hur grundlagen ändras, domstolarnas oberoende och kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer.

Sedan grundlagen trädde i kraft för snart femtio år sedan har den genomgått ett antal revisioner, som alla gjort en från början svag konstitution starkare. Äganderätten har stärkts, Europakonventionen blev med EU-medlemskapet del av grundlagen, lagprövningen har blivit tydligare osv.