Därför var det skönt att läsa texter (Axess 3/19) som bekräftar att jo, det finns svensk konservatism. Men den är svår att ringa in, svår att få syn på i förstone, och i vissa avseenden kanske den inte riktigt är konservativ heller, den liknar åtminstone inte den traditionella konservatism jag ser i Frankrike, eller för den delen även på andra håll inom Europa.

Det första jag själv tänker på när man talar om konservatism, och sett ur mitt franska sammanhang, är livsstilskonservatism, som jag lite slarvigt kallar det. Med livsstilskonservatism menar jag alla de frågeställningar som kan kokas ned till synen på sexualitet och i förlängningen reproduktion. Vem ska få gifta sig med vem, och framförallt vem ska få ha barn, och med vem – och hur ska de barnen uppfostras?

F...