Biografier om städer har blivit en expanderande genre, med Simon Sebag Montefiores nyutkomna Jerusalembok som god uppvisning i vad en driven skribent kan åstadkomma med tillgång till ett historiskt och kulturellt källmaterial som aldrig kommer att upphöra att fascinera. Och nu har turen alltså kommit till Rom. Författaren är till råga på allt synnerligen rutinerad – Robert Hughes är en av vår tids mest ryktbara konstkritiker, född i Australien, sedan 1970 bosatt i USA, länge huvudkritiker i Time.

Men Rome är en besvikelse, och detta varken kan eller bör vara en snäll recension. Att kritisera Robert Hughes verk är enkelt, och med tanke på bokens omfång och det arbete som trots allt måste ha lagts ned på volymen är det inte alls roligt. Faktum är att bokens dåliga sidor är så mång...