Hälsa som klasskamp

Folkhälsopolitik. Själva ordet är aningen belastat. Man kan inte låta bli att tänka på social ingenjörskonst, Alva och Gunnar Myrdal, tvångssterilisering, barnbidrag och statliga tv-kampanjer på bästa sändningstid. Under rekordåren på 1960- och 70-talen kunde Sverige utropa sig som vara världsmästare i grenen långt liv. Folkhälsopolitiska insatser som mödravård, barnbidrag och BVC ansågs utgöra grunden för den framskjutna positionen. 50 år senare har Sverige blivit omsprunget av flera länder. I de hårt arbetande nationerna Japan och Island lever man längre än vad vi gör, och i det rödvinsdrickande Spanien kan kvinnorna se fram emot fler levnadsår än svenskorna.

Varför är det så? Under senare år har fokus i i folkhälsoarbetet förskjutits från åtg...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Marie Söderqvist

Skribent och konsult.

Läs vidare