Handlingens huvudperson är författaren Herbert von Blankenau och dennes dotter Elisabeth. von Blankenau vägrar att kröka rygg för nazisterna. Dottern, däremot, förförs av ideologin om en stark ledare, världsherravälde och absolut sanning samt förälskar sig i en lokal nazistledare. Pjäsen skrevs strax efter Tysklands annektering av Österrike 1938 och spelades första gången 1942. Det året såg nazisterna ut som krigets vinnare, två år senare var läget ett annat. Men även då var det förenat med fara att vara öppet nazistkritisk i Sverige. Tyska legationen reagerade med varningar och en del medier kallade filmen hatpropaganda.

I samtidens diskussioner om Sverige vänds sällan blicken mot hur det svenska samhällets makthavare bemötte nazismen, som att kung och samlingsregering utövade påtryckningar p...