Förkunskaperna sänktes, undervisningen blev mer instrumentell, specialisering tilltog… ”Ah, ännu ett klagomål över tillståndet i Sverige sedan högskolereformerna från sjuttiotalet och framåt? Nej, det är Johan Östlings referat av filosofen Karl Jaspers sammanfattning av tillståndet i det tyska området vid mitten av 1800-talet. För Jaspers, liksom för historikern Gerhard Ritter, var inte ödesåret 1933, då nazisterna kom till makten, en brytpunkt i universitetshistorien – utan snarare kulminationen av ett förfall som började nästan hundra år tidigare då det ”klassisk-humanistiska universitetet”, som Jaspers kallade det, stegvis kom att ersättas med ”det moderna universitetet”.

Den universitetsidé som Jaspers värnade förknippas idag med namnet Wilhelm von Humboldt, som...