Det är svårt att tänka sig ett mer xenofobiskt och krigiskt folk än de comancher som långt in på 1800-talet härskade närmast ostört på comancherian i sydvästra USA. De anses tillhöra historiens skickligaste kavallerister och innan den vite mannen anlände utgjorde de en ständig fara för pawnee, arapaho och apacher. När de amerikaner som skulle befolka Texas kom norrifrån i sina rickiga, överlastade vagnar – ofta i små grupper om bara några få familjer – var det deras tur att möta comanchernas oprovocerade våld.

Att tyskarna, svenskarna, tjeckerna, danskarna, norrmännen, irländarna och holländarna inte gav upp är närmast oförklarligt. Deras utsatthet var absolut. Marken knappt brukbar. Vädret närmast outhärdligt. Ändå slog de ner sina bopålar, byggde sina oansenliga ler- och stockhus, började plöja den hårda, torra jorden och reste sina kyrkor.

Nybyggarna norrifrån bestod nästan uteslutande av sekteristiska protestanter, präglade av sträng, kalvinistisk moral. Deras gudsfruktan var så stark, sades det, att de inte hade rädsla kvar för något annat. När USA började sluta avtal med olika indianstammar ignorerades de vanemässigt av Texas pionjärer. De hade slagit sig ner. De hade slitit i sitt anletes svett. Landet tillhörde dem.

När Texas sedan blev delstat i USA 1846 byggde armén i rask takt sju fort för att skydda nybyggarna. En av arméns allra mest kompromisslösa soldater i indiankrigen, överste Ranald Mackenzie vid Fort Richardson, ledde den tropp som upptäckte offren efter massakern vid Salt Creek Canyon den 4 juni 1858, där en grupp av huvudsakligen danskar slaktats på blanka eftermiddagen. Soldaterna hittade sju lik, som innan de dog hade klätts av nakna, skalperats och stympats. Döden kom genom trubbig halshuggning, avslutningsvis gröptes deras hjärnor ur skallarna.

Mackenzies underordnade, kapten Robert G Parker, har beskrivit synen:

”Deras fingrar, tår och könsdelar hade skurits av och petats in i munnen och kropparna var så fulla av pilar att de liknande piggsvin. I varje uppsprättad mage hade placerats glödande kol … En stackars man, Samuel Elliott, som hade kämpat hårt till slutet, … hittades fastbunden mellan två vagnshjul där en eld hade tänts under vagnsaxeln som sakta rostat honom till döds – stekt tills han var knaprig.”

Det var så det gick till. När comancherna anföll började de med att spetsa de minsta barnen på sina lansar för kvinnorna att se. Sedan grep de kvinnorna, som gängvåldtogs och avrättades för männen att se. Slutligen torterades männen till döds på de mest uppfinningsrika sätt, där målet var att hålla offren levande så länge som möjligt under största möjliga smärta.

Att studera indianernas historia i samband med att de vita amerikanerna banade vägen västerut är plågsamt. Sjukdomar, våld, svält och svek drev stam efter stam bort från marker där de levt i sekler. Oskyldiga människor buntades ihop i små reservat som var värdelösa för jakt och odling – annars hade den vite mannen inte gett upp dem. Ännu idag lider Amerikas ursprungsbefolkning av den politik som offrade dem för USA:s manifest destiny. Att besöka moderna indianreservat är ofta en svårt deprimerande upplevelse: det är fattigt, smutsigt, ovärdigt och marinerat i billig sprit. Att inte betona den berättelsen vore att ge en djupt falsk historieskrivning av tiden då Västern vanns.

Men comancherna var inte fler än vad som bor i Kristianstad och deras land var större än Sverige. De vita familjerna var fredliga och sökte inget mer än en jordlapp (enligt ett avtal mellan Republiken Texas och Mexico fick de muta in 250 gånger 250 meter mark). Att bosättarna skulle följas av tusen och åter tusen med långt större anspråk var inte något motiv för comancherna, de kände inte till framtiden. De behandlade helt enkelt de vita som de vanligen behandlade människor som de uppfattade som hotfulla. De torterade och dödade dem.

Återigen, summan av kardemumman handlar inte om den vite mannens lidande; det var amerikaner som stod för folkmord och etnisk rensning. Poängen är att historien om hur Texas vanns av vita amerikaner är oumbärlig om man ska förstå delstaten i dag.

Texas skiljer sig från resten av nationen i viktiga politiska och kulturella avseenden. Fokus riktas idag mot de politiska beslut som fattats av guvernörer och den högerstyrda kongressen, enligt föreställningen att om andra politiker tillåtits fatta andra beslut, då hade vi också haft ett annat Texas. Enligt samma tankebild formades nyligen Battleground Texas, en aktionsgrupp vars uppgift är att locka väljarna mot mitten och vidare vänsterut, för att ge demokraterna mandat att forma delstaten efter sin politiska agenda.

Kanske blir det så, men historien har en tendens att inskränka rörelseutrymmet för de människor som förverkligar framtiden. Med risk att låta överdrivet historiedeterministisk: låt nya politiker planera för framtiden, till slut är det ändå Texas som bestämmer, inte dess tillfälliga förvaltare.

Tillbaka till historien. De amerikaner som lämnade fattigdomen i nordstaterna eller Mellanvästern kom till Texas i god tid före varje politisk administration. När USA växte var det vanliga annars att myndigheter etablerat rudimentära hierarkier och administrationer som väntade på nybyggarna. I Texas hade man vant sig att leva på egen hand när det politiska styret småningom kom med sina anspråk. Vad var lagar och förordningar för pionjärerna? De hade skapat sin egen ordning med svett, tårar och blodspillan.

Ett ytterligare särdrag är att Texas som enda delstat krigat sig till sin självständighet. När republiken uppgick i Amerikas förenta stater bytte man den egna flaggan mot Stjärnbaneret. Den vetskapen är fortfarande närvarande i befolkningen. Har du träffat någon från Texas på resa i världen och frågat varifrån han kommer? Svar: Texas. Och den som kommer från Iowa, Tennessee eller Missouri? Svar: USA.

Betrakta sedan Texas korta historia. Boston grundades 1630; holländarna köpte Manhattan 1626; Juan Rodriguez Cabrillo och Francis Drake anlände till Kalifornien på 1500-talet.

I Texas, däremot, kapitulerade comanchernas siste, store hövding, Quanah Parker, år 1875. Därför kan en sjuttioåring i Texas idag berätta historier som han själv hört från ögonvittnen till indianstriderna. Nästan varje familj som bott några generationer i Texas har sin egen mytologi om hur det gick till när förfäderna kuvade vildmarken. Historien sträcker sig bekvämt in i vår egen tid.

Det finns ytterligare två karaktärsdanande episoder för Texas: boskapshandeln och oljeindustrin.

På 1860-talet färdigställdes järnvägen från New York till Sacramento. Boskapsbaroner i Texas anställde tiotusentals unga män, som drev longhorns till Abilene i Kansas, där kritterna packades i godsvagnar och forslades till biffstekssugna yankees. Charles Goodnight och Oliver Loving banade vägen till Mellanvästern, och småningom växte marknaden ända till Kanada.

Erica Grieder har skrivit Big, Hot, Cheap, and Right, en av de bästa böckerna om Texas:

Inom loppet av några decennier hade den individualistiska och protolibertarianska moralen som symboliserades av cowboys trängt in i Texas egen karaktär. Den privata sektorn växte redan fram som ett alternativ till staten, också när det gällde att tillhandahålla offentliga tjänster. Och texaner började tro på sin förmåga att lyfta sig själva, så länge de var beredda att arbeta hårt.

Historikern T R Fehrenbach har påstått att med boskapsindustrin i Texas exploderade inte bara, ”en ny affärsmodell, utan en ny livsstil”. Och avgående guvernören Rick Perry säger att ”… det intensiva engagemang för egendomsrätt som vi har i Texas växte fram under den period då boskapsmarkerna inhägnades”.

Oljeindustrin föddes på allvar 1901 med fyndigheten Spindletop, inom kort bildades Texaco, Gulf och fem hundra ytterligare oljebolag. När världsmarknaden tog fart exploderade industrin. Historikern David McCombs: ”Den enskilt viktigaste händelsen i Texas moderna historia är upptäckten av olja och det relaterade, globala beroendet av olja.”

Det fanns likheter mellan den gryende oljeindustrin och cowboyeran. Cowboys var hederliga och gudsfruktande bondsöner, oljeindustrin drog till sig lycksökare och kanaljer. Men det Grieder kallar för protolibertarianism förenade de två verksamheterna. Boomtowns som befolkades av wildcatters och roughnecks växte fram närmast i avsaknad av lag, inmutningar gjordes utan regleringar. Under första halvan av 1900-talet byggdes enorma rikedomar i en bransch med klen respekt för staten och politiken. Många av de människor som idag leder industrin är barn och barnbarn till män som från två tomma händer byggde förmögenheter som finansierar kampanjerna för dagens politiker. Attityder är seglivade saker.

Det finns paralleller till det moderna Sveriges framväxt. För nästan ett halvt millennium sedan övertog Gustav Vasas den kyrkliga makten, som inrättades som nationell, administrativ och ideologisk apparat, med kungen som hela konkarongens överhuvud. Sällan har ett folk styrts så länge och tydligt av en inhemskt fredlig men auktoritär regim. När arbetarrörelsen tog makten under mellankrigstiden var allt på plats, det var bara att byta ut överheten. Fortfarande röstar svenskarna under inflytandet av Gustav Vasa. Senare blev arbetarrörelsen våra cowboys – värderingar och ideal som växte fram för mer än hundra år sedan är ännu idag centrala i svensk politik.

Vad var det historien skapade? Idag är Texas bruttodelstatsprodukt 1 300 miljarder USD, att jämföra med Sveriges BNP på omkring 400 miljarder USD. Om Texas fortfarande varit ett eget land, hade det placerat sig just efter Spanien som världens 14:e största ekonomi. Sverige ligger på plats 35. Medan USA gått igenom en av sina värsta ekonomiska och finansiella kriser i landets historia har Texas klarat sig unikt bra om man mäter ekonomisk tillväxt och skapade arbetstillfällen. När guvernören Rick Perry rabblar receptet för Texas framgångar är det enkelt och dessutom lätt att spåra till historien:

Låga skatter. Moms mellan 6 och 8 procent (noll på mat), 2 procents fastighetsskatt, ingen inkomstskatt. Argumenten är inte främst ekonomiska, de handlar om makt: lönen tillhör arbetaren, att ge den till överheten strider mot kultur och moral.

Få företagsregleringar och ett legalt system som gör det svårare att stämma företag i Texas än någon annanstans i landet. När oljeindustrin växte fram ignorerades försök till regleringar; boskapsindustrin var extremt självständig; bosättarna klarade sig på egen hand. Attityderna har förstärkts i vår tid av en mängd Ingvar Kamprad-historier: 7-Eleven, Southwest Airlines, Dell, HEB, Whole Foods, Blockbuster, Texas Instruments, Perot Systems, Curves – och hundratals blygsammare framgångshistorier.

Pengar på banken. Enligt Texas konstitution är budgetunderskott och statlig skuldsättning olagliga och det är obligatoriskt att en del av skatteintäkterna sparas på banken. Det innebär också att Texas inte har framtida skulder till offentliganställda i form av pensioner och andra förmåner, inga kollektivförhandlingar, inga ingångna avtal. Givetvis delas pensioner ut, sjukförsäkringar följer med jobbet etcetera, men faktum är att delstaten har formell rätt att i morgon halvera lönerna och sluta betala ut pensioner.

Receptet tycks fungera. Under 2000-talet har Texas skapat gott och väl över en miljon nya jobb. De senaste fem åren har man stått för 35 procent av alla nya jobb i USA; när 2008 års kris var som värst skapades vartannat amerikanskt arbetstillfälle i delstaten. Mängder av oberoende bedömningar utser Texas till den bästa delstaten för företagande; Texas har tre städer bland de sex i USA med lägst levnadskostnader; av de hundra farligaste städerna ligger en i Texas, Texarkana (som dessutom ligger just på gränsen till Louisiana) på plats 38; Texas har fyra år i följd sett flest nya, stora affärsprojekt i landet och sedan 2008 har Washington, San José, Nashville, Oklahoma City och Richmond tillsammans skapat färre jobb än Houston, Dallas, Fort Worth eller Austin var för sig. Allt detta under en period (sedan senaste sekelskiftet) då Texas befolkning ökade med 26 procent, dubbelt så mycket som i nationen.

Bland de börsnoterade företagsjättar som har sitt huvudkontor i Texas återfinns bland andra Exxon (oms. 450 miljarder USD), Phillips 66 (170 miljarder), Valero (138 miljarder) och AT&T (127 miljarder) – nummer 60 i omsättning på listan över företag i Texas är Alliance Data Systems med 3,6 miljarder. Bland de stora privatägda företagen är de sex största HEB (19 miljarder), Gulf States Toyota (6,9 miljarder), Energy Future Holdings (5,6 miljarder), Tauber Oil (5,1 miljarder), Michaels Stores (4,4 miljarder) och Neiman Marcus (4,3 miljarder); de sex största dotterbolagen är Shell (92 miljarder), Schlumberger (42 miljarder), McLane (37 miljarder), Hewlett-Packard (24 miljarder), BNFS Railway (20 miljarder) och 7-Eleven (20 miljarder). I Sverige, som jämförelse, var enligt samma mått de tre största företagen 2013 Volvo (45 miljarder USD), Ericsson (34 miljarder) och Vattenfall (25 miljarder).

Populärt

Amnesty har blivit en aktivistklubb

Den tidigare så ansedda människorätts­orga­­­nisa­tionen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.

Bengt G Nilsson Samhälle 2025 2

Baksidan av medaljen? Vad händer i detta rika och fria land när man blir sjuk eller arbetslös? Hur är livet för dem som befinner sig lägst i näringskedjan?

Svaret är blandat. Texas delar ledningen med Mississippi när det gäller jobb med minimilön per capita och sysselsatta utan fast anställning, vilket innebär att många heltidsarbetande inte når upp till fattigdomsgränsen. Delstaten har minst andel invånare i landet med sjukförsäkring och tillhör dem med störst andel fattiga. Samhället bygger på en arbetslinje på anabola steroider. Exempelvis finansieras Temporary Assistance for Needy Families (TANF) av den federala staten, men delstaterna avgör vilka familjer som har rätt till bidrag. År 2008 godkände Texas TANF för 150 000 familjer, Kalifornien för 1,2 miljoner familjer, ändå ligger 16,8 procent av hushållen i Texas på eller under fattigdomsgränsen, jämfört med 13,2 procent i Kalifornien.

Det finns förmildrande omständigheter. Texas har en ung befolkning, vilket i sig innebär fler människor med låga löner; tack vare den stora immigrationen har arbetskraftsutbudet varit stort, vilket pressar ner lönerna; arbetsmarknaden i Texas innebär en annan sorts trygghet än arbetslöshetsförsäkring – till och med under krisen var det relativt lätt att hitta ny anställning.

Men allra viktigast när man jämför lönerna i Texas för lägre medelklass och neråt med övriga landet är de låga levnadsomkostnaderna.

Konsumentprisindex i Texas ligger på 90 procent av nationens. En hushållsinkomst för en genomsnittlig person i USA på 258 300 motsvarar 286 000 kronor i Texas. I San Francisco räcker 1,75 miljoner kronor till ett hem på 80 kvm, i Dallas får man 270 kvm. Om man väger in köpkraftsparitet var realinkomsten 4,6 procent högre i Texas än i Kalifornien, räkna bort de arbetslösa och skillnaden är 9 procent – före skatt. I verkligheten betyder det att Kalifornien har 42 procent fler fattiga än Texas.

Vad innebär de låga kostnaderna i vardagen? En närliggande jämförelse kan vara upplysande. Köp en Honda Accord av 2010 års modell i Texas och den kostar 115 000 kronor, i Sverige kostar den 175 000 kronor. I Texas kostar en liter bensin 5:82 kronor, en liter mjölk 6 kronor, och så vidare för allt som tynger en vanlig hushållsbudget.

Annorlunda uttryckt: en svensk hundralapp kostar 63 kronor i Texas.

Annorlunda uttryckt: en lön på 189 000 i Texas motsvarar 300 000 i Sverige.

Och utvecklingen är till Texas fördel. Mellan 2001 och 2011 räknades tre av fyra nya jobb i Texas till lägre medelklass och uppåt. Universiteten är i världsklass och tack vare avtal från 1800-talet som ger en del av intäkterna från gas och olja till utbildningsväsendet är de rikast i världen. Samtidigt som intäkterna från olja och naturgas ökar, minskar beroendet av olja och naturgas i den totala ekonomin. De nya jobben skapas inom läkemedelsindustrin, högteknologi och tjänstesektorn – nyligen har Google, Apple och Samsung startat stort i Austin.

Dagens Texas är djupt rotat i sin historia och är fortfarande ett hårt land för nybyggare. Samtidigt lutar det starkt in i framtiden, just tack vare sina rötter.