Sverige kanaliserade under några årtionden flera miljarder kronor till olika organisationer som verkade för avskaffandet av apartheid i Sydafrika, Namibia och Rhodesia – senare Zimbabwe – och Portugals kvardröjande kolonialvälde. Summorna och detaljerna i verksamheten var hemliga, men det politiska engagemanget var öppet redovisat. Allt detta fortgick oförändrat även under de borgerliga regeringarna 1976–1981.

Bengt G Nilsson frågar i boken varför Sverige med detta engagemang valde att stödja samma organisationer och samma sida som Sovjetunionen, och han frågar varför svenska skattebetalare, utan att informeras, direkt eller indirekt stödde omfattande krigsoperationer med många civila dödsoffer i dessa länder.

Under ledning av Sovjetunionen hölls 1969 en internationell konferens i Khartoum, där det bestämdes vilka befr...