Kaffet och slavarna
Som liten småstat i Europas utkant klarade landet sig bättre på den globala scenen än som kostsam militärmakt. Under 1700-talet började globaliseringen på allvar påverka konsumtionsmönstren och nya varor som kaffe, te och socker letade sig ner i folklagren. Genom global handel kunde Sverige både tillfredsställa de inhemska behoven av dessa varor samtidigt som man tjänade stora pengar på andra länders förändrade konsumtionsmönster.
Intresset för att studera global historia har ökat mycket de senaste åren och nu utges också populärt skrivna översikter som sätter in Sverige i världsutvecklingen. Historikern Leos Müller har länge forskat om den globala handeln ur olika perspektiv och i Sveriges första globala århundrade sammanfattar han både egen och andras forskning.
Många av de resultat han presenterar är överraskande. Som att te var den viktigaste varan i Kinahandeln, inte porslin eller siden. Det engelska suget efter a nice cup of tea öppnade upp för det svenska ostindiska kompaniet att etablera sig som en stor teimportör, volymmässigt inte långt efter det brittiska ostindiska kompaniet. Det var möjligt eftersom Kina var en självständig stat som kunde välja sina handelspartner samtidigt som tidens komplicerade handelspolitik, med en blandning av monopol och frihandel, gav utrymme för svenska handelsvinster.
Gustav III:s satsning på kolonin Saint-Barthélemy i Västindien är välkänd och uppfattas ofta som ganska misslyckad. Leos Müller visar dock att hamnstaden Gustavia kunde fungera som viktig plats i transitohandeln. Svenska skepp kunde, tack vare landets neutralitet i de pågående krigen, skapa vinster genom att transportera varor mellan USA, Västindien och Europa när de krigförande länderna var under blockad.
Leos Müller har skrivit en viktig bok som ger läsaren en ny bild av det svenska 1700-talet. Han väjer inte heller för att lyfta fram de negativa sidorna av globaliseringen, i synnerhet slaveriet. Det var plantageekonomin som skapade vinsterna på varor som kaffe och socker, och plantagerna kunde inte bli lönsamma utan en stor mängd slavar. Även om Sverige endast undantagsvis direkt deltog i slavhandeln, var den en förutsättning för mycket av den globala handeln. Den under 1700-talet allt populärare kaffetåren kan inte tänkas utan en omfattande slavekonomi. Globaliseringen hade på 1700-talet, och även idag, ett högt pris.
Fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon.