Till de förra hör exempelvis Xenon och Chateaubriand, till de senare Herakleitos och Einstein. Denna halvt skämtsamma indelning stiger fram för mitt inre, när jag har kommit några kapitel in i den senaste tegelstenen av den numera pensionerade ekonomhistorikern vid Chicagouniversitetet Deirdre N McCloskey. Hennes bok Bourgeois Equality med den lätt docerande undertiteln How ideas, not capital or institutions, enriched the world, saknar dock den litterära ledighet med vilken d’Ormesson behandlade sitt lika allvarliga ämne.

Hela detta verk, som i mycket andas ett betydande kunnande inom den ekonomiska och i viss mån filosofiska och litterära idéhistorien, är en plaidoyer för en mycket specifik syn på människan, ekonomin och samhället som i korthet brukar kallas för laissez-faire eller libertarianism. Hjälten i framstäl...