Den 16 juli 2011 i Wien. Hundratusentals människor kantar gatorna för ett sista farväl av den nyligen avlidne Otto von Habsburg, Österrike-Ungerns och det habsburgska imperiets siste kronprins, född 1912. Det är en kejserlig uppvisning i utstyrslar, uniformer och habsburgskt gulsvarta fanor, standar och vimplar som vajar i sommarvinden, och jag låter mig på en gång villigt och motsträvigt svepas med i de gravitetiska högtidligheterna. Pampig mässa i Stefansdomen, förstås, följd av en begravningsmarsch genom stadens centrala delar och bisättning i Kapuzinerkyrkans kejsarkrypta, där habsburgska härskare med familjer enligt strikta liturgiska ceremonier har begravts sedan 1600-talet. Scenerna skulle kunna utgöra stoff till ett tjog nya häcklande verk av landets mest bemärkta – en sådan som kackar i eget bo – dramatikern och romanförf...