Två unga svenska journalister utsattes under våren 2009 för mordhot.
Den ena fick inget stöd av sin chefredaktör, men efter att en känd kolumnist uppmärksammat händelsen backades hon upp av en samlad yrkeskår via fackförbund och tidningen Journalisten.

Den andra fick visserligen fullt stöd av sin närmaste chef, men hånades för sin polisanmälan av en känd krönikör samt ignorerades av branschorgan och kolleger.

Detta är emellertid inte bara historien om en livrädd 22-åring som svikits av dem som borde vara hans mentorer och beskyddare, utan också om samtidsjournalistikens stora, förrädiska klassklyfta: den mellan ”gamla” och ”nya” medier, eller rättare sagt mellan företrädare för 1940- respektive 1980-talistgenerationerna som står på varsin sida om denna klyfta.

Det f&...