Kommunismen tycks ha försvunnit ur dagens värld, praktiskt taget utan spår. I motsats till gamla tiders kejsardömen och kolonialvälden skapade den inga städer, knappt någon arkitektur. Den som söker efter rester av den berömda muren i Berlin, som symboliserade kommunismens herravälde, hittar föga. I motsats till de mer färgrika nazisterna har kommunismens hantlangare och bödlar inte ens satt den skräckromantiska fantasin i rörelse. Dess massgravar vilar obeaktade. Rättegångarna har uteblivit, med några undantag. För de unga som vuxit upp efter murens och Sovjetunionens fall är kommunismen och kalla kriget relativt okända ting.

Tiden har kommit att upprätta slutlikvid i fråga om 1900-talets kommunism. Det konstaterar de båda framstående experterna Silvio Pons och Robert Service i inledningen till sin A Dictionary <.../>