Av alla så kallade ”kulturländer” är Storbritannien förmodligen det mest paradoxala. Få andra länder har en lika ogenomtränglig och samtidigt ytlig kultur. Denna bild vilar på kombinationen av en rad faktorer: en intellektuell tradition baserad på fantasilös empiricism och analytisk knappologi, en folkligt förankrad vördnad för urgamla och odemokratiska privilegier och ämbeten, det kyligt reserverade gentlemannaidealet sammanfattat i den patriarkala kardinaldygden ”stiff up...